om folkrörelsernas roll i samhället
Motion 1977/78:914 av Hilding Johansson m. fl.
Motion
1977/78:914
av Hilding Johansson m. fl.
om folkrörelsernas roll i samhället
Folkrörelserna har av tradition en central roll i det svenska folkstyret.
Genom sin breda folkliga förankring utgör de en av hörnpelarna i vår
demokrati. Som bärare av idéer har folkrörelserna ett värde i sig.
Folkrörelserna växte fram i en bred folklig protest mot det gamla
privilegiesamhället. Genom att samlas i självständiga organisationer kunde
de många människorna göra sig hörda och kämpa för sina egna ideal. Inom
folkrörelserna utvecklades de demokratiska arbetsformerna och lades
grunden för samhällets demokratisering.
Sedan folkrörelsernas framväxt har det svenska samhället genomgått en
betydande omvandling som folkrörelserna varit med om att driva fram. I
många fall har idéer som utvecklats inom folkrörelserna resulterat i
omfattande samhällsreformer. Därvid har även de praktiska erfarenheterna
från folkrörelseverksamheten varit till ovärderlig nytta.
Samtidigt som samhället har omvandlats har emellertid även förutsättningarna
för folkrörelsernas arbete förändrats i hög grad. I det moderna
samhället finns det tendenser som påverkar folkrörelsernas arbetsmöjligheter.
Nya tekniska landvinningar som televisionens genombrott är ett
exempel, liksom den ökade levnadsstandarden och befolkningsomflyttningen.
Dessutom måste särskilt uppmärksammas den ökade konkurrensen
som folkrörelserna möter från kommersiella intressen, i många fall med
internationell förgrening.
Förutsättningarna för folkrörelserna har även förändrats när det gäller
relationerna till samhällsorganen. På en lång rad samhällsområden har det
utvecklats ett intensivt samarbete mellan folkrörelserna och samhällets
organ. Samhällets stöd till folkrörelserna har successivt byggts ut. 1 andra fall
har samhället övertagit verksamheter som tidigare folkrörelserna haft
ansvaret för.
Under de senaste åren har de förändrade förutsättningarna för folkrörelserna
uppmärksammats i den allmänna debatten. Inte minst inom folkrörelserna
själva har deras framtida roll diskuterats. Därvid har skett en kritisk
granskning såväl av den egna verksamheten som av samhällets insatser.
Folkrörelserna, som är fria och självständiga organisationer, avgör själva
vilka arbetsuppgifter som de skall ha i framtiden. Samtidigt påverkas
emellertid folkrörelserna i hög grad av samhällsorganens beslut. Därför är det
väsentligt att dessa fattas mot bakgrund av en genomtänkt strategi i syfte att
bereda folkrörelserna största möjliga verksamhetsutrymme.
Mot. 1977/78:914
9
Under den socialdemokratiska regeringen genomfördes en rad olika
åtgärder som syftade till att stärka folkrörelsernas ställning. Bl. a. skedde en
successiv utbyggnad av samhällsstödet till folkrörelsernas verksamhet. I
enlighet med folkrörelsernas önskemål påbörjades dessutom ett översynsarbete
inom kommundepartementet som avsåg relationerna mellan samhället
och folkrörelserna.
Mot bakgrund av folkrörelsernas situation är det väsentligt att detta arbete
inte avtar utan fullföljs på en hög ambitionsnivå. Detta förutsätter att arbetet
bedrivs så, att det relativt snabbt är möjligt att komma fram till konkreta
resultat som är till gagn för folkrörelserna.
1. Folkrörelsernas roll i demokratin är härvid en av huvudfrågeställningarna.
Folkrörelserna har i vårt land en betydelsefull roll på opinionsbildningens
område. Vid sidan om partierna svarar även övriga folkrörelser för en
idéförankrad tvåvägsinformation. Detta är särskilt värdefullt mot bakgrund
av de starka monopoliseringstendenser inom dagspressen som gör sig
gällande på det lokala planet. Åtgärder för att garantera folkrörelserna en stark
ställning inom opinionsbildningen även i framtiden kan ske inom en rad olika
fält.
Av stor betydelse är att förutsättningarna för en allsidig belysning i
massmedia av folkrörelsernas verksamhet förbättras. Ökat utrymme för
folkrörelserna bör t. ex. beredas i journalistutbildningen och i fortbildningen
för journalister.
Lokalradions införande innebär en väsentligt förändrad situation för
folkrörelserna på det lokala och regionala planet. Olika modeller för
samarbete bör prövas. En utvärdering av de första årens erfarenheter från
folkrörelsesynpunkt bör ske så snart som möjligt.
Även när det gäller introducerandet av nya medier, t. ex. kabel-TV och
videogram, i större skala är det angeläget att folkrörelserna bereds goda
möjligheter att engagera sig alltefter önskemål i vad gäller såväl produktionssom
distributionsledet.
Folkrörelserna utgör även ett betydelsefullt alternativ och komplement till
myndigheternas informationsverksamhet. Sammantaget finns det stort
behov av information i samhällsfrågor, vilket motiverar ökade insatser från
samhällets sida. Inför den fortsatta satsningen på information är det
väsentligt att en ökande andel av medlen kommer folkrörelserna till godo.
Formerna för myndigheternas kontakter och samarbete i informationsfrågor
bör övervägas med syfte att garantera folkrörelsernas integritet och självständighet.
2. Uppgiftsfördelningen mellan samhället och folkrörelserna bör emellertid också
behandlas i ett mera vidsträckt perspektiv. Någon en gång för alla given
arbetsfördelning mellan samhället och folkrörelserna är inte möjlig att göra.
Mot. 1977/78:914
10
Förutsättningarna varierar i pakt med tiden, och samhällsutvecklingen för
med sig förändrade betingelser för folkrörelsernas arbete. Under de senaste
decennierna har uppgiftsfördelningen förändrats genom ändrat huvudmannaskap
och genom ett utvidgat samarbete. Inför framtiden framstår det som
önskvärt att folkrörelserna bereds ett utökat utrymme på olika områden.
Det kan inte vara aktuellt att flytta över tunga samhällsuppgifter på
folkrörelserna. Men genom den möjlighet till social gemenskap som folkrörelserna
erbjuder utgör de ett utmärkt komplement till samhällsinsatser.
Folkrörelserna kan också öppna nya vägar för människornas kontakter med
olika institutioner, som t. ex. skolor, daghem och ålderdomshem. Genom
folkrörelserna kan institutionerna i ännu högre grad än som i dag är fallet
öppnas gentemot samhället. I vissa fall inom fritidssektorn och kultursektorn
kan det även visa sig lämpligt att folkrörelserna ges ett ökat ansvar för
anläggningarna. En utveckling enligt den som här skisseras förutsätter
emellertid de offentliganställdas positiva medverkan.
När det gäller uppgiftsfördelningen mellan samhället och folkrörelserna
bör utvecklingen under de senaste åren bli föremål för skyndsam kartläggning.
Olika modeller för samarbete mellan samhället och folkrörelserna bör
utvecklas och prövas i försöksverksamhet. Syftet bör vara att med utgångspunkt
i detta underlag klargöra inom vilka samhällsområden och vilka
åtgärder som bör vidtas från samhällets sida för att bereda folkrörelserna ett
vidgat verksamhetsutrymme.
3. Folkrörelsernas konkurrenssituation i förhållande till kommersiella intressen
är en annan frågeställning som bör bli föremål för ökad uppmärksamhet.
Bakgrunden är att allt starkare intressen bryter sig in på områden som i vårt
land till stor del förbehålls folkrörelserna. F. n. pågår inom statens
ungdomsråd en undersökning för ungdomsorganisationernas del som syftar
till att belysa denna frågeställning. Problemet är emellertid mycket vittomfattande,
t. ex. på fritids- och kulturområdet, och berör även andra typer av
organisationer. Mot den bakgrunden är det motiverat att kartläggningar med
ett mera vidsträckt syfte kommer till stånd. Detta förutsätter naturligtvis
organisationernas medverkan, vilka kan bidra med underlag. Detta bör
emellertid kompletteras.
4. Ett genomgående problem för många folkrörelser är bristen på ändamålsenliga
samlings-och föreningslokaler. Särskilt gör detta behov sig påmint i nya
bostadsområden. Mot denna bakgrund krävs en övergripande översyn av
tillgången på och behovet av olika lokaler samt vilka kvalitetsmässiga krav
som bör ställas. Vidare bör övervägas vilka åtgärder samhället kan vidta för
att lösa folkrörelsernas lokalproblem.
5. Av folkrörelserna själva initierad ./ors/rwWg av betydelse för folkrörelserna
stöds främst genom statens folkrörelseforskningsdelegation. Denna forsk
Mot. 1977/78:914
11
ning behöver byggas ut. Ännu viktigare är dock att det kommer till stånd en
politiskt inriktad kartläggning och försöksverksamhet på de tidigare nämnda
områdena.
Med hänvisning till ovanstående hemställer vi
att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
folkrörelsernas roll i samhället.
Stockholm den 25 januari 1978
HILDING JOHANSSON (s)
HOLGER MOSSBERG (s)
STEN ANDERSSON (s)
OLLE SVENSSON (s)
HANS GUSTAFSSON (s)
WIVI-ANNE CEDERQVIST (s)
KERSTIN NILSSON (s)
MARIANNE STÅLBERG (s)
OVE KARLSSON (s)
YNGVE NYQUIST (s)
