om flyktingbarnens situation

Motion 1987/88:Sf526 av Margareta Palmqvist m. fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Socialförsäkringsutskottet
Inlämning:
1988-01-26
Hänvisning:
1988-02-02
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88: Sf5 26

av Margareta Palmqvist m. fl. (s)
om flyktingbarnens situation

En stor del av flyktinginvandringen är barn. Bland dessa finns ett ökande
antal barn som kommer ensamma utan föräldrar eller andra anhöriga.

Många av dessa barn är hårt drabbade av krig och våld. Rädsla och
otrygghet, hot och svåra förluster har ofta dominerat deras liv. Alla har de
ryckts upp från sin miljö, sina släktingar och sitt land - ofta utan att riktigt
förstå varför.

Dessa barn möts ofta av stor och skrämmande likgiltighet när de kommer
till vårt land. Fortfarande är det i de flesta fall enbart de vuxnas situation
och förhållanden som utreds vid ankomsten - barnen följer bara med.

I regeringens proposition 1983:144 sägs bl. a. att ”Vid bedömningen av
utlänningsärenden som rör barnfamiljer skall självfallet beaktas sådana omständigheter
av humanitär natur som hänför sig till barnen och deras situation
från hälsosynpunkt och övrigt ...” Detta förutsätter att barnens situation
och behov bedöms självständigt, vilket fortfarande underlåts i alltför
stor utsträckning.

När barnet och familjen väl kommit in i landet tillgodoses inte barnens intressen
och behov på ett godtagbart sätt. Detta trots att barnen ofta hamnar
i en mycket utsatt situation, med långa väntetider, tillfälliga inkvarteringar,
föräldrar som ibland av naturliga skäl inte orkar fungera som föräldrar,
främmande miljöer och ett främmande språk.

Flyktingbarnens situation är kort sagt allvarlig. Det finns behov av en rad
åtgärder för att förbättra deras villkor.

□ Barnens situation och behov vid ankomsten till Sverige bör regelmässigt
bedömas separat.

□ Barnen skall inte sättas i förvar vid ankomsten hit. I dag tas ett stort antal
barn i förvar och därför bör tillämpningen av lagen i detta hänseende ses
över och lagstiftningen förändras. Det är tillräckligt att i samband med
verkställighet av utvisning besluta om hämtning och uppsikt, då det finns
barn med i bilden och vederbörande ej frivilligt lämnar landet.

□ Flyktingbarn får aldrig separeras från sina föräldrar vare sig vid ankomsten,
under utredningstiden eller vid verkställandet av utvisning.

□ De barn som kommer ensamma hit måste få omedelbar hjälp att hitta
släktingar eller andra som de har någon ankytning till. I annat fall skall
målet vara att hitta en stödfamilj eller stödkontakt till varje enskilt barn,
även om det bor i gruppboende tillsammans med andra ensamma flyktingbarn.

□ Frivilliga organisationer framför allt sådana som bedriver verksamhet
som syftar till att bygga upp en social gemenskap i bostadsområden måste
få ökat stöd. Det är en naturlig fortsättning för det arbete som hittills utförts
för att stimulera folkrörelser att delta aktivt i ett positivt flyktingmottagande.
Genom ett praktiskt samarbete kring vardagsnära angelägenheter
utvecklas gemenskap och förståelse för likheter och olikheter.
Det är en utomordentligt värdefull grund för att kunna delta i ett nödvändigt
opinionsarbete för fortsatt generös flyktingpolitik.

o Flyktingbarnen skall redan under utredningstiden aktivt erbjudas fritidsaktiviteter,
öppen förskola eller liknande insatser anpassade efter flyktingbarnens
speciella situation. Vid varje flyktingförläggning skall sådan
verksamhet finnas. Kommunerna bör på olika sätt stimuleras att ordna
sådan verksamhet för flyktingbarnen i den egna kommunen.

Verksamheten skall självklart vara öppen även för föräldrarna, men
dessa bör också kunna känna sig fria att för någon stund vila från det
omedelbara ansvaret för sina barn. Att leva isolerat, i väntan, dygnet om
med oavbrutet ansvar för kanske flera små barn, utan möjlighet till någon
som helst avlastning är en omänsklig situation.

□ Vi måste ta ansvar för att flyktingbarnen får hjälp att hitta någon struktur
i sitt liv så snart som möjligt. De måste få uppleva att det finns vuxna
människor som förstår och tar ansvar och som har kompetens att möta
barnen med alla de svåra upplevelser de har, som på olika sätt behöver
bearbetas. En viktig insats är att föräldrarna får hjälp och stöd att orka
fungera som föräldrar, så att barnens tillit till dem inte raseras. En viktig
insats för att åstadkomma detta är att väntetiderna förkortas väsentligt.
Det är inte barnens uppgift att ta hand om föräldrarna, men för många
flyktingbarn blir detta verkligheten om föräldrarna dukar under för de
påfrestningar som flykten, den nya situationen, myndighetskontakter och
långa väntetider medför.

Här behövs insatser av kulturkompetent och i övrigt erfaren personal
för att stödja föräldrar och barn.

Barn har rätt till en human behandling även i de fall där de efter en tid skall

lämna Sverige för att återvända till hemlandet eller något tredje land.

Mot. 1987/88

Sf526

11

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behoven och behandlingen av flyktingbarnen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att förbättra mottagningsförhållandena
för flyktingbarn vid ankomsten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ågärder för att stödja flyktingbarn och deras föräldrar
under väntetiden och efter att uppehållstillstånd erhållits.

Stockholm den 26 januari 1988

Margareta Palmqvist (s)

Hans Göran Franck (s) Lahja Exner (s)

Sylvia Pettersson (s)

Mot. 1987/88

Sf526

Graphic Systems AB, Göteborg 1988

Övrigt om motionen

Intressenter

Margareta Palmqvist saknar porträttfoto
Margareta PalmqvistSocialdemokraterna
Hans Göran Franck saknar porträttfoto
Hans Göran FranckSocialdemokraterna
Lahja Exner saknar porträttfoto
Lahja ExnerSocialdemokraterna
Sylvia Pettersson saknar porträttfoto
Sylvia PetterssonSocialdemokraterna

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket