om ett institut för gerontologisk forskning.

Motion 1975:838 av fru Åsbrink m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1975:838

7

Nr 838

av fru Åsbrink m. fl.

om ett institut för gerontologisk forskning.

Alltmer har i vårt land frågan om tidpunkten för pensionering aktualiserats.
Den livliga debatten om sänkt pensionsålder, rörlig pensionsålder
och om de åldrandes fysiska och psykiska hälsa visar att samhället här
står inför ett ytterst centralt problem. Men hittills saknas i alltför stor utsträckning
kunskap om en rad av de faktorer som är betydelsefulla för
de åldrande.

I alltför hög grad har man i den mån forskning om åldrandet bedrivits
ägnat sig åt de med denna process ofta förenade sjukdomarna och skröpligheterna.
Man har ensidigt ägnat sigåtgeriatriken.dvs. forskningen rörande
åldringars sjukdomstillstånd. Men liksom man i samhällsvården på alla områden
hellre ser att man kan inrikta sina krafter på att i tid förebygga något
än att komma i efterhand och försöka bota eller i varje fall lindra, har
man alltmer börjat inse behovet av en gerontologisk forskning i stället för
en geriatrisk. Den gerontologiska forskningen innebär en brett upplagd, i
viss mån tvärvetenskaplig, eller man kan kalla den socialvetenskaplig forskning
om möjligheterna att fä den åldrande människan att kanske leva längre
eller i varje fall friskare, aktivare, mera meningsfullt den tid hon lever.
Eller för att citera en boktitel: Gerontologi. Läran om det friska åldrandet.
(J. Helander, 1972).

Tål individen att pensioneras? Skall hennes arbete i stället trappas av
och i så fall i vilken takt? Vad skall hon lämpligen äta, hur skall hon klä
sig, och hur bör hennes bostad vara konstruerad? Hur håller man henne
andligen vital osv? Detta är utan facktermer några av de problem gerontologisk
forskning sysslar med. Att denna forsknings resultat har vittomfattande
konsekvenser är uppenbart. Det är samhällsekonomiskt utomordentligt
mycket bättre att ha en frisk åldring än en sjuk. Icke minst är
detta väsentligt i ett samhälle där vi brottas med stora problem inom sjukvården
och i synnerhet inom långtidsvård och åldringsvård över huvud
taget.

Här finns stora ekonomiska, men också oerhört väsentliga humanitära
värden att utvinna av en intensifierad gerontologisk forskning. Det faktum
att antalet åldringar beräknas stiga ända fram mot år 2000 understryker
ytterligare vikten av ökad forskning kring åldrandets alla problem.

I Norge har man sedan år 1973 ett statligt institut för åldersforskning,
sorterande under socialdepartementet. Det synes oss rimligt att man här
i Sverige av såväl sociala, humanitära som samhällsekonomiska skäl satsar

Mot. 1975:838

8

mera medvetet på en omfattande gerontologisk forskning..

Med stöd av det anförda får vi därför föreslå

att riksdagen hos regeringen begär tillsättandet av en arbetsgrupp
med uppdrag att framlägga förslag till upprättandet av ett institut
för gerontologisk forskning.

Stockholm den 24 januari 1975
EVA ÅSBRINK (s)

ARNE BLOMKVIST (s)

SVEN-GÖSTA SIGNELL (s)