om ersättningsskyldigheten för blodprovskostnader

Motion 1987/88:L418 av Bengt Harding Olson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:L418

av Bengt Harding Olson (fp)
om ersättningsskyldigheten för blodprovskostnader

Faderskap kan fastställas genom erkännande eller dom. I de fall blodprov
behövs brukar socialförvaltningarna låta utföra blodprovsundersökningarna.
Kostnaderna för dessa brukar inte debiteras den enskilde.

Om målet går till domstol kan däremot parterna förpliktas betala blodprovskostnader,
såvitt gäller kostnader som socialnämnden betalat om socialnämnden
yrkar det och såvitt gäller kostnader för undersökningar som
domstolen förordnat om utan yrkande.

Ett exempel på hur det ser ut i praktiken: Tingsrätten förpliktade en
person, som var utesluten som far, att betala 4 575 kr. för blodprovskostnader
enligt gällande regler. Hovrätten fann sig förhindrad att ändra beslutet.

För allmänheten är det omöjligt att förstå att man skall betala rättegångskostnader
i ett mål som man vunnit och dragits in i kanske utan egen
förskyllan.

Reglerna bör ändras. Det rör sig om stora belopp för den enskilde.
Reglerna är obegripliga för allmänheten (och troligen också för en hel del
jurister). Reglerna är ”orättvisa”: Varför skall man slippa betala när socialmyndigheterna
tar blodprov utan process men betala bara för att målet gått
till domstol och det trots att man friats?

Ytterligare skäl till ändring finns, exempelvis att blodprovskostnaderna
orsakar mycket arbete för domstolarna. Risken är också stor att reglerna
tillämpas olika. Vidare är det ett samhällsintresse att faderskap fastställs
och det är därför naturligt att staten tar på sig kostnaderna åtminstone för
de friade männen.

Hemställan

Mot denna bakgrund hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ersättningsskyldighet för blodprovskostnad ej
ska föreligga i vissa fall.

Stockholm den 26 januari 1988

Bengt Harding Olson (fp)