om ersättning från arbetslöshetskassa i vissa fall

Motion 1979/80:320 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

9

Motion

1979/80:320

av Wivi-Anne Cederqvist m. fl.

om ersättning från arbetslöshetskassa i vissa fall

Arbetsförmedlingarna ställs ofta inför problemet att arbetssökande
föräldrar, i de flesta fall kvinnor, inte kan ta erbjudet arbete eller utbildning
på grund av att barnet inte erhållit plats i den kommunala barnomsorgen.

Dagens föräldrar anmäler sitt barn för plats i den kommunala barnomsorgen
redan när havandeskapet bekräftats. Trots detta får man på många
håll uppleva att plats inte kan ordnas när föräldern vill återgå till
arbetslivet.

De som är berättigade till ersättning från erkänd arbetslöshetskassa eller
till kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) kan ej erhålla detta på grund av att
kommunen inte kan ordna barnomsorgen.

Tillämpningen av lagstiftningen om arbetslöshetsförsäkringen och KAS är
ju baserad på principen att rätt till ersättning förutsätter att sökanden står till
arbetsmarknadens förfogande. I princip skall man vara beredd att ta varje
anvisat lämpligt arbete varje dag, såvida man inte anmält ett giltigt
hinder.

Det finns en rad sådana ”giltiga hinder”, t. ex. sjukdom, bristande
kommunikationer till arbetsplatsen, för lång bortovaro genom att pendlingsavståndet
är för långt, om man är familjebunden eller ortsbunden, dvs. om
familjen har små barn, eller om lönen väsentligt understiger vad man haft i
inkomst i sitt föregående jobb. Allt detta plus en del individuella skäl kan
räknas som giltigt hinder och innebär att man inte avstängs från arbetslöshetsersättning
eller KAS, även om man inte tar anvisat jobb.

Om man däremot saknar barntillsyn och på den grunden inte kan ta det
arbete som bjuds blir man i regel avstängd från ersättning. Detta förhållande
drabbar i första hand kvinnor, även om det under senare tid visat sig drabba
även män, eftersom allt fler män numera stannar hemma och sköter barnet
under föräldraledigheten.

Framför allt är det dock kvinnor som drabbas av nu rådande praxis, vilket
får anses högst otillfredsställande från social synpunkt och från jämställdhetssynpunkt.

Oftast blir situationen sådan att den drabbade får vända sig till
socialvården. Det blir alltså samhället som ändå får betala det hela. Men den
arbetssökande får hela sin sociala situation försämrad. Ersättning från
arbetslöshetskassa är ju ATP-grundande, vilket inte socialhjälpen är.
Dessutom sänks sjukpenningen efter sex månader, om man inte står till
arbetsmarknadens förfogande, vilket ytterligare försämrar den arbetslöses
situation.

Mot. 1979/80:320

10

Här gäller det människor, främst kvinnor, som oförskyllt avstängs från
arbetslöshetskassa eller KAS på grund av att de inte kan stå till arbetsmarknadens
förfogande endast därför att samhället inte kan klara barnomsorgen.

Vi anser att det enda krav som skall ställas på en arbetssökande är att
denne anmält sitt behov av barnomsorg till kommunen. Kan omsorgen inte
ordnas genom kommunens försorg, skall ersättning utgå från arbetslöshetskassan
eller genom kontant arbetsmarknadsstöd.

Föregående riksmöte avslog detta vårt krav i avvaktan på en eventuell
proposition om allmän arbetslöshetsförsäkring. Gördis Hörnlunds reservation
till förmån för motionen erhöll ett starkt stöd från riksdagen.

Vi är många som anser det angeläget att, så länge barnomsorgen inte är
tillfredsställande löst, ersättning bör utgå till dess detta kan ske. En eventuell
kommande reformering av arbetslöshetsförsäkringen kan inte tas till intäkt
för ett uppskov med att undanröja de otillfredsställande förhållanden som nu
råder.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
ersättning från arbetslöshetskassa även bör utgå i sådana fall då
de arbetssökande är förhindrade ta erbjudet arbete till följd av
att kommunal barnomsorg inte kan erbjudas.

Stockholm den 16 januari 1980

WIVI-ANNE CEDERQVIST (s)
BIRGITTA JOHANSSON (s)
YNGVE NYQUIST (s)

MAJ-LIS LÖÖW (s)

OLLE ÖSTRAND (s)

IRIS MÅRTENSSON (s)
ING-MARIE HANSSON (s)
LILLY BERGANDER (s)

OLLE WESTBERG (s)

MARIANNE STÅLBERG (s)
LAHJA EXNER (s)

OVE KARLSSON (s)

STIG ALFTIN (s)

AXEL ANDERSSON (s)
HAGAR NORMARK (s)
ULLA JOHANSSON (s)

i Hofors