om ersättande av ortsklassificeringen med ett nytt system
Motion 1977/78:1713 av Stig Josefson och Alfred Håkansson
Mot. 1977/78
1713-1720
Motion
1977/78:1713
av Stig Josefson och Alfred Håkansson
om ersättande av ortsklassificeringen med ett nytt system
Under 1970-talet har en stabilisering i den regionala befolknings- och
sysselsättningsutvecklingen skett. Utflyttningen från s. k. glesbygdslän
mattades av, och den starka inflyttningen till särskilt storstadsregionerna
upphörde i det närmaste. En jämförelse mellan olika regioner visar emellertid
att utvecklingen varierar beroende på en mängd olika faktorer. Detta gäller
bl. a. ett storstadslän som Malmöhus. Dämpningen i storstadstillväxten
inträffade för Malmöhus läns del senare än för jämförbara regioner. Först
1975 kunde man notera en befolkningsminskning. För 1977 kan dock noteras
en befolkningsökning. Variationerna under de senaste två tre åren ligger dock
inom ramen för vad som anges som målsättning för regionens befolkningstal.
Inomregionalt, dvs. mellan kommunerna i Malmöhus län, har det dock skett
väsentliga förändringar. Befolkningsminskningen i Malmö kommun har
avtagit. De s. k. kranskommunernas expansion har dämpats, vilket överensstämmer
med vad som anges i länsplaneringen.
När det gäller andra delar av regionen har det skett en utveckling som inte
kunnat förutses. Det gäller främst Eslövsregionen med Höör och Hörby samt
sydöstra delen av länet. Där har redan i vissa kommuner de befolkningstal
som satts upp för 1985 överträffats.
Detta är enligt vår mening en glädjande utveckling, då det i länsplaneringen
länge framhållits att dessa delar av länet måste få en stimulans.
Befolkningsökningen aktualiserar emellertid kravet på en justering av
befolkningsramarna för kommunerna så att befolkningstalen inte blir ett
hinder för strävandena mot en bättre inomregional balans. De kommuner
som nu har fått en snabbare befolkningsökning än väntat har dock en sådan
ålderssammansättning på befolkningen att utvecklingen kan bli mer negativ i
framtiden.
Ortsklassificering - regional inriktning
På regeringens initiativ skall en utvärdering av ortsklassificeringen göras.
Den nuvarande ortsklassificeringen för Malmöhus län är enligt vår mening
inte förenlig med ambitionen att fördela resurser och välstånd över hela länet.
Enligt vår mening bör ansvarigt regionalt organ ange vilka delar av resp. orter
i en region som bör stimuleras. Den förändrade regionala utvecklingen inom
Malmöhus län vad befolkningen beträffar har emellertid inte sin motsvarighet
i förändring av sysselsättningens fördelning. Fortfarande finns huvudparten
av sysselsättningstillfällena inom Malmöregionen.
1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1713-1720
Mot. 1977/78:1713
2
I rådande konjunkturläge med en stagnerande industrisysselsättning är det
givetvis svårt att bedriva en effektiv inomregional utvecklingspolitik, då den
nytillkommande sysselsättningen är begränsad. Samhällets ambitioner så
som de uttrycks i länsplaneringen måste ändå hållas kvar. För Malmöhus läns
del betyder det att man måste öka ambitionerna att gede sysselsättningssvaga
regionerna - sydöstra delen av länet och Eslövsregionen - bättre möjligheter.
Det är vidare klart att den utformning av de regionalpolitiska insatserna som
nu är för handen, med en i huvudsak geografiskt avgränsad indelning, inte
svarar mot dagens krav. En ny regionalpolitik måste vara mer differentierad
och ge lika goda möjligheter för lokaliseringspolitiska insatser i t. ex.
Malmöhus läns sysselsättningssvaga områden som annorstädes i landet.
Med denna långsiktiga målsättning är det också angeläget att bostadsbyggandet
fördelas på ett sådant sätt att sysselsättningsutvecklingen för kommunerna
i dessa regioner inte hämmas av bristande tillgång till bostäder. Särskilt
gäller detta fördelningen av småhusbyggandet eftersom småhus är ett
alternativ som efterfrågas av allt fler.
En regionalpolitisk inriktning av det slag som här förordas stämmer också
väl överens med en bättre markanvändning. I sydvästra Skåne är den största
konflikten tätortsutbyggnad eller användning av marken för livsmedelsproduktion.
Inom regionen finns landets allra bästa åkerjordar, och det är av stor
betydelse att denna mark kan bevaras för livsmedelsproduktion också i
framtiden.
De av samhället direkt påverkbara verksamheterna - främst inom den
offentliga sektorn - måste också ha en regionalpolitisk inriktning av de slag
som vi här förordar. Så sker också vad beträffar den landstingskommunala
verksamheten.
När det gäller den statliga verksamheten har det beträffande kronofogdemyndigheterna
lagts fram ett förslag om en förändrad regionindelning (SOU
1977:42). Enligt detta förslag skulle kronofogdemyndigheterna i Trelleborg
och Eslöv avvecklas och verksamheten överflyttas till Ystad resp. Lund.
Detta står i direkt strid med den regionalpolitiska målsättningen för
Malmöhus län. Vad Trelleborgs kronofogdemyndighet angår kan tilläggas att
den nyligen gjorda domkretsindelningen innebär att Trelleborgs tingsrätt
omfattar Trelleborg, Svedala och Vellinge. Det är av flera skäl angeläget att
också andra myndigheter på rättsområdet kan ha regionindelningar som
sammanfaller med varandra. Detta har bl. a. anförts i utredningen Polisen i
samhället (SOU 1970:32).
Praktiska skäl talar även för att man har en regionindelning som
sammanfaller. Stöd för denna uppfattning har uttalats av såväl länsstyrelsen i
Malmöhus län som kronofogdemyndigheter och kommuner.
I Trelleborg finns även anläggningar och organisation för färjetrafiken. SJ
har föreslagit att trafikområdets administration skall flytta till Malmö.
Länsstyrelsen och kommunen anser att den bör stanna kvar i Trelleborg. Vi
instämmer i detta.
Mot. 1977/78:1713
3
Kommunikationerna är ett område där samhället har goda regionalpolitiska
styrmedel. Planeringen där bör därför inordnas under de regionalpolitiska
målsättningarna. Detta gäller såväl vägutbyggnaden som insatserna för
kollektivtrafiken. Goda vägförbindelser förbättrar lokaliseringsbetingelserna
för exempelvis företag, och därför anser vi det angeläget att riksväg 12,
Malmö-Sjöbo-Ystad, kan tidigareläggas i de planer som statens vägverk nu
arbetar med.
Det är också angeläget att vägförbindelserna mellan Mellanskåne och
Malmö-Landskrona förbättras.
Med hänsyn till kravet på en restriktiv resurshållning när det gäller mark
anser vi att man så långt möjligt skall utnyttja möjligheten att göra
vägutbyggnaden i anslutning till befintliga vägar.
Kollektivtrafiken är för Skånes del utvecklingsbar, och goda möjligheter
finns att överföra vissa delar av biltrafiken till kollektivtrafik. Men detta
förutsätter en god trafikservice och rimliga priser, vilket från samhällsekonomisk
synpunkt torde vara väl motiverat.
När det gäller den spårbundna trafiken vill vi understryka att ytterligare
nedläggningar av järnvägar inte får ske. Vad beträffar järnvägen Eslöv-Tomelilla
med fortsättning till Ystad vill vi hänvisa till dess betydelse för den
ökande Polentrafiken. Den nuvarande förbindelsen mellan Malmö och Ystad
torde inte klara en allt starkare belastning, och det polska intresset för en
utökning av denna trafik är stort. Om inte järnvägen på sträckan
Malmö-Ystad klararen ökad kapacitet börén del av Polentrafiken kunna tas
via Eslöv-Tomelilla. Det skulle samtidigt kunna innebära att järnvägen
kunde vara kvar och spela den regionalpolitisk! betydelsefulla roll som den nu
gör.
Till kommunikationerna hör också flygtrafiken. Det är angeläget att olika
regioner har goda förbindelser, men också att flygtrafiken kan bedrivas
rationellt och effektivt. Därvidlag finns det anledning till viss oro vad
beträffar Sturups flygplats genom den aviserade charterskatten. Researrangörerna
i Sydsverige har möjligheter att välja mellan att utnyttja Sturup eller
Kastrup i Köpenhamn. Den charterskatt på 100 kr. som aviserats skulle
kunna rubba konkurrensförhållandena mellan de båda flygplatserna på ett
påtagligt sätt, eftersom den danska charterskatten bara uppgår till 50 dkr. (40
sv. kr.).
Vi anser det därför angeläget att man vid utformningen av den charterskatt
som skall införas överväger att lägga denna på researrangörerna eller på annat
sätt ser till att konkurrensförhållandena mellan de nordiska flygplatserna inte
allvarligt rubbas.
Vad beträffar fasta förbindelser över Öresund anser vi att det bl. a. från
regionalpolitisk synpunkt är lämpligast att söka åstadkomma en förbindelse
Helsingborg-Helsingör, där den mest omfattande internationella trafiken
finns. Samtidigt är det av betydelse att det kan upprätthållas en god
Mot. 1977/78:1713
4
trafikservice mellan Malmö och Köpenhamn, vilket måste garanteras via det
statliga inflytandet i Öresundsbolaget.
Med hänvisning till det anförda hemställer vi
att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om att i direktiven
till den nya länsplaneringsomgången det nuvarande ortsklassificeringssystemet
ersätts med system där prioriteringar sker av
regionala organ.
Stockholm den 25 januari 1978
STIG JOSEFSON (c) ALFRED HÅKANSSON (c)
