om energiomvandlingssystem

Motion 1975/76:1676 av herr Hörberg och fru Hambraeus

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

4

Motion
1975/76:1676

av herr Hörberg och fru Hambraeus
om energiomvandlingssystem

1. Vår planet - ett rymdskepp

Energiproduktion och energikonsumtion är oegentliga begrepp från vetenskaplig
synpunkt. Energin är oförstörbar och kan egentligen bara omvandlas
från en form till en annan. -1 stället för produktion och konsumtion
av energi bör man tala om energiomvandlingssystem!

Mot. 1975/76:1676

5

Årsmiljoners solljus har påverkat vår planet. En långsam utvecklingsprocess
med solenergin som huvudkraftkälla har byggt upp ett ”naturens
eget energiomvandlingssystem”. På olika sätt - på bilderna symboliserade
av en antenn - samlar planeten upp solenergi. Denna omvandlas sedan
i olika processer, här symboliserade av en ”resursgenerator”, till olika former
av resurser, som människorna i sin tur forsöker utöka och bl. a. använder
för att göra livet drägligare på planeten/rymdskeppet.

Så länge människans ingrepp SAMVERKAR (bild 1) med naturens energiomvandlingssystem
och avfall återlämnas till ”resursgeneratorn” i en
mängd, som svarar mot resursuttaget - så länge är allt väl och planetens/rymdskeppets
fortlevnad tryggad.

Men när människan ”tar ut” och förtär en del av resursgeneratorn eller
minskar avfallsåtergången till resursgeneratorn då MOTVERKAR människans
ingrepp (bild 2) naturens egna energiflöden. Då utnyttjas solljuset inte
maximalt och resursgeneratorns kapacitet minskar. - Naturen, uppfattad
som ett stort solkraftverk, får sämre verkningsgrad. Planeten/rymdskeppet
börjar sakta gå mot sin undergång!

2. Bruttoenergi - nettoenergi

Energi har central betydelse för all samhällelig verksamhet. Det är därför
nödvändigt att bl. a. ha klart för sig att det verkliga värdet av en energikälla
utgöres av dess nettoenergi, dvs. den energi som återstår sedan all den

Mot. 1975/76:1676

6

energi räknats bort, som gått åt för att exploatera energikällan, koncentrera
energin och omvandla energin 1 DESS HELHET till användbar form inklusive
avfallsprodukter!

Som exempel kan tas en skifferoljefyndighet, som beräknas ge tio enheter
skifferolja. Om det då visar sig att det går åt nio enheter energi för att
bryta skiffern, koncentrera och raffinera oljan och för att återställa naturen
efter brytning m. m., så blir nettoenergiresultatet av hela processen endast
EN energienhet.

Det är den sammanlagda nettoenergin i ett samhälle som är av betydelse.
Vid framräkning av detta totala netto måste beaktas att nyttigt arbete från
ETT energiflöde kan motverka nyttigt arbete från ett annat. Det är därför
viktigt att man tar hänsyn till de olika sätt på vilka energiflöden samverkar
eller motverkar varandra i samhället.

3. Energiflöden som samverkar

Det gamla agrarsamhället hade det direkta solenergiflödet och dess relativt
unga energiupplagring nära jordytan som de enda tillgängliga energikällorna.
Omvandlingen av denna energi till olika former av resurser sköttes av de
biologiska varelserna (växter och djur, inklusive människan) genom ett finstämt
samspel.

Även vårt moderna industrisamhälle hämtar huvuddelen av sin energi
från solen via biologiska energiomvandlingssystem. Inte mindre än 90-95
% av energin i vårt samhälle kommer från denna källa. Det är därför ingen
överdrift att säga att naturens energiomvandlingssystem fortfarande dominerar
och att de energiflöden som dagens teknik kunnat prestera endast
utgör komplement.

Rätt utnyttjade kan dessa energiflöden komplettera ”naturen” och öka
de totala resurserna i vårt samhälle - till gagn för dess fortbestånd och
förbättring.

Ett exempel härpå är jordbruket i i-länderna. Handelsgödsel, traktorer
och drivmedel till sådana m. m. har avsevärt höjt avkastningen. Genom
handelsgödsel tillförs jorden bl. a. mera närsalter som främjar växtligheten.
Traktorer för jordbearbetningen gör det möjligt att producera direktanvändbara
resurser även på de ca 30 % av arealen, som förr fick användas för
den dåvarande drivkraften hästarna.

Effektökningen i jordbruket är resultatet av att energiflödet från fossila
bränslen genom människans åtgärder fåtts att samverka med energiflödet
från solen. Tillgång till lättillgängliga fossila bränslen såsom kompletterande
energiflöde har hittills varit förutsättningen. Samverkande energiflöden ger
mer resurser.

Mot. 1975/76:1676

7

4. Energiflöden sorn motverkar varandra

Om emellertid traktorer packar samman jorden och handelsgödsel och
kemiska bekämpningsmedel försvagar de nyttiga mikroorganismerna och
jordens alstringskraft därmed minskar i det långa loppet, börjar den energi
vi tillför motverka resursuppbyggandet i naturen. I havet omvandlas väldiga
mängder närsalter och avfall till alger och plankton med hjälp av solenergi.
Dessa organismer utgör i sin tur föda åt fiskar. Ju mer alger som produceras
i havet desto mera fiskar kan utvecklas där. Fiskarnas ämnesomsättning
leder till att det bildas dels mera fiskkött, dels allehanda avfall och närsalter.
Dessa ämnen utgör i sin tur näring åt algerna. Fiskarna stimulerar således
växtligheten, som i sin tur stimulerar utvecklingen av mer fisk. Mer solenergi
utnyttjas på detta sätt genom en samverkan mellan solljus, fiskar och alger.

Människorna har under de senaste årtiondena gripit in i detta system
på ett olyckligt sätt. Fiskeritekniken har utvecklats så att det blivit möjligt
att fiska upp mer fisk än vad som förmår nybildas. Denna utveckling har
blivit möjlig genom tillgången till energi från fossila bränslen. Man har
kunnat bygga och driva stora ”rationella” fiskeflottor. Fiskbestånden blir
allt mindre, likaså bestånden av alger, och mindre solenergi än tidigare
kan omvandlas till resurser.

Motverkande energiflöden gör av med resurser!

5. Naturvård är en del av energiflödet

Människan kan genom sin styrning av olika energiflöden påverka det
totala skapandet av resurser både i positiv och i negativ riktning, som ovan
visats.

Våra reningsverk för avloppsvatten utgör exempel på inrättningar, som
vi skapat för att komma till rätta med vissa besvärande (?) energiflöden
i samhället. Genom att med olika metoder förstöra närsalter, genom t. ex.
utfällning, och andra tillväxtfaktorer i avloppsvattnet ”stryper” vi naturens
möjligheter att med hjälp av energi från solljuset omvandla avloppsvattnet

till nya resurser (bild 3). (bild 3)

koldioxid syre m.m^

och värme tillfört

av människan

//

avfal1

vatten

gifter
som lagras

separat av
människan

Mot. 1975/76:1676

8

Våra nuvarande principer för rening av avloppsvatten hindrar visserligen
sjöar från att växa igen, vilket kan förefalla förnuftigt. Men egentligen motarbetar
vi därmed naturens egen reningsprocess! De processer som i naturens
ordning skulle försiggå i igenväxande sjöar och kärr utgör viktiga delar av
naturens avgiftning och uppbyggnad av nya resurser. Utan att gå in för
djupt i de biologiska processerna kan nämnas att olika gifter i avloppsvattnet
fångas in och lagras i växande organismer med hjälp av solenergi. Dessa
organismer omvandlas sedan genom olika steg sakta till kol och olja (bild
4). (b i I d 4)

syre för förnyelse
av atmosfären

avfal1

rent vatten

organiskt

sediment

mikroorganismer

bl i vande kol,
olja, livsmede
m.m.

Genom våra nuvarande ”reningsåtgärder” stänger vi av denna viktiga
omvandlingsprocess. I detta avseende motverkar naturvården således naturens
energiomvandlingssystem, och resultatet på sikt blir minskning av
världens totalsumma resurser.

Behovet av ”reningsverk”, som avgiftar vattnet och som överför avfallet
till organiskt sediment för vidare omvandling till olja, kol och livsmedel,
framstår allt klarare.

Naturvårdspolitiken måste ses såsom en del av energipolitiken!

6. Kärnkraft ger låg nettoenergi

Naturens eget energiomvandlingssystem har hög effektivitet. En lång utveckling
under inbördes konkurrens och samspel har lett till att endast
sådana växter och djur, som förmår utnyttja de tillgängliga energiflödena
väl, har lyckast överleva och fortplanta sig genom tidernas lopp. I själva
verket är de biologiska energiomvandlingssystemen så effektiva att deras
verkningsgrad närmar sig det teoretiskt möjligas gräns.

Växter och djur har enastående egenskaper som energiomvandlare. De

Mot. 1975/76:1676

9

förmår att ur luft, mark och vatten ta upp och anrika de ämnen, som är
nödvändiga för deras egen uppbyggnad.

Kan vår fissionskraft prestera något liknande? Kan vi med den energi,
som fås ur ett kärnkraftverk, koncentrera och framställa allt det järn, all
den cement och allt det andra material, som behövs för att bygga kärnkraftverket,
ur de låga koncentrationer av nödvändiga ämnen som finns
i luft, mark och vatten? Blir det då energi över till reparation, underhåll,
drift, säkerhet osv.? Blir det någon nettoenergi över för samhället?

För att få det material som behövs för byggande och drift av kärnkraftverk,
tar vi i dag i anspråk järnmalm, kalksten, kol och olja - allt nyttigheter
som under årmiljonerna bildats av naturens energiomvandlingssystem.
Kärnkraften är bara ett blygsamt kompletterande energiflöde till naturens
gigantiska omvandlingssystem! Då kol, olja och andra energikällor börjar
tryta, kommer det att bli dyrare att använda dessa energiflöden för understöd
åt kärnkraften. Den blir dyrare och till sist praktiskt sett omöjlig att utvinna.

Kärnkraften får inte användas om den utgör ett energiflöde som motverkar
naturens egna! Då verkar den resursnedbrytande.

7. Biologiska energiflöden ger hög nettoenergi

Faran i i-länderna är att människorna använder tillgängliga kompletterande
energiflöden så, att de motverkar naturen i stället för att samverka
med naturen. Ju flera energiflöden människorna lär sig kontrollera och styra
och ju större dessa energiflöden blir, desto mera ökar risken för att naturen
konkurreras ut. Prestationsförmågan hos vår största och effektivaste energikälla
kommer därmed att sjunka, vilket i sin tur inverkar negativt på
vårt samhälles konkurrenskraft. Vi skulle därmed vara på väg att konkurrera
ut oss själva. Utfiskningen och reningsverken kan tjäna som exempel på
att vi redan kommit ett stycke på väg mot en sådan olycklig utveckling.

Den stora betydelse, som samordningen mellan olika energiflöden har,
har belysts ovan. Villkoret för framtida energiomvandling måste vara, att
alla energiflöden skall samordnas med naturens energiomvandlingssystem,
vilket ger maximal resursförnyelse!

Problemet kan beskrivas relativt enkelt. All energiomvandling orsakar
sidoeffekter s. k. ”randflöden”. Om dessa randflöden inte omhändertas får
det effekter som på sikt motverkar naturens energiomvandlingssystem. Så
sker när vi nu förbrukar upplagrade nyttigheter av kol, olja och kärnkraft
utan att omvandla alla dess bieffekter till nya resurser. Så sker också när
vi i ”renande” syfte bryter ned det organiska materialet i vårt avloppsvatten
och i våra sopor.

Den enda energikälla som f. n. har förutsättningar att öka tillgången på
energi, utan att motverkande randflöden skapas, är solstrålningen. Under
årmiljoners lopp har solens ”leveranser” av energi till jorden utvecklat ett
omvandlingssystem som byggt upp våra resurser och eliminerat skadliga

Mot. 1975/76:1676

10

randflöden. Innan människans kompletterande energiflöden förmår att göra
detsamma, bryter människan sakta ned verkningsgraden hos ”solkraftverket”!
Förlust av resurser blir följden!

Det måste därför ses såsom en huvuduppgift att kontrollera att inte naturens
(biologiska) energiomvandlingssystem, som ger oss exempelvis livsmedel,
fibrer och bränslen, skadas av de randflöden som en av människan
påverkad, ökad energiomvandling ger upphov till! 1 en sådan belysning ter
sig samverkan mellan olika energiflöden både viktig och meningsfull. Det
måste bli ett krav, som ställs på all framtida energiomvandling.

Att utveckla teknik för att utnyttja ett av människan styrt ”biosystems”
möjligheter att, på samma sätt som naturen gjort under årmiljoner, omvandla
det organiska materialet i t. ex. avloppsvatten och sopor till nya nyttigheter
är EN av de dellösningar, som måste till!

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer vi
att riksdagen

1 a. uttalar att i Sverige tillämpade energiomvandlingssystem inklusive
avfallshantering - skall ha som huvudinriktning en
optimerad samverkan med solenergiflödet,

b. uttalar att Sverige i internationella sammanhang skall arbeta
för att samma inriktning blir målet för all världens energiomvandlingssystem,

2 a. beslutar att för budgetåret 1976/77 under jordbruksdepartementets
titel H 7 Miljövärdsforskning anslå ytterligare 2 milj.
kr., totalt 32 460 000 kr., att disponeras för kvalificerade analyser
av nu tillämpade energiomvandlingssystems samverkan
med solenergiflödet och för intensifierad forskning inom och
försöksverksamhet med nya biologiska energiomvandlingssystem,
samt

b. beslutar begära förslag från regeringen om en flerårsplan
för intensiv försöksverksamhet med avloppsvattens utnyttjande
för omvandling till energi i form av alger och fisk.

Stockholm den 27 januari 1976

NILS HÖRBERG (fp) BIRGITTA HAMBRAEUS (c)