om en utvecklingsfond för malmfälten, m. m.

Motion 1977/78:397 av Eva Winther

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

11

Motion
1977/78:397
av Eva Winther

om en utvecklingsfond för malmfälten, m. m.

Under 1960-talet drabbades Norrbottens län av en utflyttningsvåg på grund
av rationaliseringen inom skogs- och jordbruk. Sysselsättningsminskningen
inom dessa näringar hade till följd att ungefär 30 000 fler människor flyttade
från Norrbotten än till Norrbotten.

På andra håll i landet kompenserades nedgången i jord- och skogsbruk av
en snabb industriell utveckling. Industriinvesteringarna gjordes i princip där
företagen redan fanns, och för norrbottningarnas del gällde det att flytta dit
där jobben fanns.

I början av 1970-talet vände utvecklingen. Flyttningsförlusterna upphörde.
Länet fick ett överskott av inflyttade. Den gynnsamma utvecklingen under
1970-talets första hälft berodde till stor del på frisläpp ur investeringsfonder
och lokaliseringsstöd, som gav drygt 5 000 nya arbetstillfällen. Uppbyggnaden
av högskolan i Luleå har också haft betydelse. Så kom den intensiva
Stålverk 80-rushen,då den s.k. Fyrkanten,speciellt Luleåtrakten, kännetecknades
av en febril, överhettad aktivitet med inflyttning och nya jobb som
följd. Trots detta hade länet i förhållande till övriga Sverige en hög
kvarstående arbetslöshet, många människor i beredskapsarbete, hög andel
förtidspensionärer och en stor dold arbetslöshet, speciellt bland kvinnorna.

När luften sen gick ur Stålverk 80-projektet och det sköts på framtiden till
förmån för en upprustning och utveckling av NJA, nuvarande Luleverken i
SSAB, gick luften också ur den aktivitet som rått. Då ungefär samtidigt med
NJA:s avsättningssvårigheter strukturella problem fick genomslag både
inom gruvindustrin och skogsindustrin, har länet fått stora svårigheter att
klara sysselsättningen för människorna. De stora industrierna har anställningsstopp,
NJA skall minska arbetsstyrkan med ca 1 000 man, LKAB
minskar med ungefär lika många och ASSI har liknande problem. Ungdomarna
har stora svårigheter att få jobb.

Vid månadsskiftet november-december 1977 var 4 090 kassamedlemmar
utan arbete, 3 337 ungdomar i åldrarna 19-24 år var registrerade som
arbetslösa under samma tid. 13 403 personer hade beredskapsarbete, arbetsmarknadsutbildning
m. m.

De kortsiktiga problemen kan under en tid lösas med arbetsmarknadspolitiska
insatser. För en långsiktig lösning krävs en genomtänkt strategi med
utgångspunkt i de förutsättningar som Norrbotten har.

Det måste satsas över ett brett fält. Det behövs en ökad vidareförädling
inom länet av de naturtillgångar som finns - jord, skog, malm och

Mot. 1977/78:397

12

industrimineral. Det behövs ett näringspolitiskt klimat, som stimulerar till
företagande och bidrar till en differentiering av näringslivet och underlättar
för de mindre företagen. Den småföretagarproposition som riksdagen nyligen
beslutat om kan ses som ett led i det arbetet. Norrbottensdelegationens
uppgifter syftar också till en långsiktig utveckling av länet.

Det krävs regionalpolitiska insatser, som ger ett företagande på lika villkor i
norr och söder och också en satsning på forskning och utbildning, som kan bli
företagen till stöd och hjälp när det gäller att vidareutveckla och marknadsföra
produkter.

Visst belopp per ton järnmalm som bryts

År 1888 lastade ett fartyg i Luleå hamn malm som transporterats på den
just invigda järnvägen mellan Malmberget och kusten. 1902 började brytningen
av järnmalm i Kirunagruvan. Under årens lopp har ungefär 700 milj.
ton malm lämnat malmfälten.

Enbart sedan Statsföretag AB övertog gruvorna har ca 437 milj. ton malm
brutits, och merparten har exporterats. De inkomster som malmerna tillfört
Sverige har haft en avgörande betydelse för den industriella uppbyggnaden i
vårt land.

Nu minskar järnmalmen i ekonomisk betydelse för landet, men gruvbrytningen
kommer naturligtvis att fortsätta. Frågan om vad malmfältens
människor skall leva av och arbeta med när järnmalmsbrytningens stora epok
är slut, den är mer påträngande än någonsin. Det vöre rimligt att få en särskild
fond för malmfältens utveckling, uppbyggd genom att ett visst belopp, ca 25
öre, avsätts av LKAB eller Statsföretag AB för varje ton malm som bryts. (Vid
en produktion av 20 milj. ton skulle det ge 5 milj. kr. per år.) Detta system
borde kunna tillämpas även vid brytning av annan malm och industrimineral.

Dessa medel skulle användas för en differentiering och utveckling av
malmfältens näringsliv. Utformningen och uppbyggnaden av en sådan
malmfältsfond bör utredas.

Ombyggnad av malmbanans sträckning Kiruna-Boden

I nuvarande läge är det av vikt att malmtransporterna sker på ett så
effektivt sätt som möjligt. Södra delen av malmbanan är i stort behov av en
förstärkning och omläggning så att mer malm per tågsätt kan fraktas. En plan
bör därför utarbetas för ombyggnad av sträckningen Kiruna-Boden. Det
skulle också på ett bra sätt ge fler arbetstillfällen.

Mot. 1977/78:397

13

Ändrad taxepolitik hos SJ och flygbolagen

För en utveckling av Norrbotten krävs åtgärder inom många olika
områden. Det krävs att man foijer riksdagens uttalande om att regionalpolitiska
hänsyn skall påverka de beslut som fattas av departement, myndigheter,
förvaltningar. De regionalpolitiska hänsynen borde i hög grad påverka
den taxepolitik som SJ och flygbolagen använder sig av. När biljettpriserna
höjs sker det i regel i procent av gällande biljettpris, vilket gör att höjningen
blir störst på de längsta avstånden, där resan redan är dyr. För flygbolagens
taxesättning gäller dessutom att den procentuella höjningen ofta görs högre
på den längre sträckan än på den kortare. Om vi verkligen skall lyckas
åstadkomma ett rundare Sverige måste taxesättningen ändras.

Uppbyggnad av mineraltekniskt centrum i Luleå

Inom malm- och mineralområdet konstateras efter prospekteringsinsatser
av bl. a. SGU att inom länet finns malmer och industrimineral av olika slag.
Tyvärr finns inte någon som kan ta över genomförandet av de tekniska och
ekonomiska utvärderingar som behövs för att ett fynd så småningom skall
leda till exploatering. Dessa resurser finns inte samlade på ett systematiserat
sätt. Norrbottensdelegationen håller i samarbete med högskolan i Luleå på
med att arbeta fram ett förslag till organisation, huvudmannaskap m. m. för
ett mineraltekniskt centrum som skulle kunna fylla dessa uppgifter. För
länets vidareutveckling är det angeläget att ett sådant centrum kommer till
stånd.

Fortsatt utbyggnad av högskolan

Den tekniska högskolan i Luleå startade 1971, och man satsade på
utbildningslinjer som hade anknytning till länets näringsliv och dess
råvarutillgångar såsom maskinteknisk linje, bergsvetenskap och geoteknologi.
Steg försteg har olika utbildningslinjer startats och berikat en regionsom
tidigare saknade teknisk högskoleutbildning. Högskolan har som mål att vara
ett stöd i utvecklingen av näringslivet i regionen.

En fortsatt utbyggnad är därför angelägen. Utbildning och forskning inom
formgivningsområdet bör nu startas. Den regionala ojämlikheten i utbildningsmöjligheter
är speciellt stor i fråga om konstnärlig utbildning. Det är
därför viktigt att etablera sådan utbildning i norra Sverige. I Luleå finns också
en möjlighet att kombinera kvalificerad formgivarutbildning med teknisk
utbildning och forskning. Speciellt med avseende på arbetsmiljödesign och
tung produktdesign kan denna koppling bli värdefull. UHÄ har i sin petita för
budgetåret 1978/79 lagt fram förslag om sådan utbildning, och i budgetpropositionen
1977/78:100, bil. 12, uttalar sig departementschefen positivt om en
sådan utbildning och säger att han skall återkomma till regeringen med

Mot. 1977/78:397

14

förslag om uppdrag till UHÄ för viss omarbetning och komplettering. Detta
bör ske snarast så att utbildningen kommer i gång.

Hemställan

Med hänsyn till ovanstående hemställs'

1. att riksdagen hos regeringen begär att förslag till detaljutformning
av en utvecklingsfond för malmfälten läggs fram,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om mineraltekniskt centrum.

Stockholm den 17 januari 1978
EVA WINTHER (fp)

1 (Se även motionerna 1977/78:398 och 399.)

GOTAB 57308 Stockholm 1978