om en utbildningskampanj i anslutning till ”Landsbygd 90”

Motion 1987/88:Jo231 av Stina Gustavsson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo231

av Stina Gustavsson m. fl. (c)

om en utbildningskampanj i anslutning till
”Landsbygd 90”

En snabb och ofta påtvingad omflyttning av människor från landsbygden
och småroter till större städer och storstäder har pågått länge. Möjligheterna
att bibehålla en rimlig service för dem som bor kvar blir allt svårare
och driver ytterligare på utflyttningen.

Utvecklingen på jordbrukets område med överproduktion och nedläggning
av jordbruksmark hotar såväl jobben som det svenska kulturlandskapet.
I den landsbygdskampanj som nu pågår har staten ett stort ansvar
att sprida kunskap om landsbygden och dess möjligheter nu och i framtiden.
Det gäller att utveckla landsbygden och ta till vara de många resurserna som
finns inom jord, skog, trädgård, fiske och dess binäringar.

Samtidigt som realinkomsterna steg relativt kraftigt i början av 1970-talet
infördes livsmedelssubventioner som ytterligare stimulerade konsumtionen
av livsmedel. Produktionen ökade för att tillgodose den stigande efterfrågan.
Samhället medverkade på olika sätt för att öka investeringarna i
jordbruket, vilket lade grunden för en ökad produktionskapacitet. 1977 års
jordbrukspolitiska beslut tog sikte på att produktionsresurserna i jordbruket
skulle utnyttjas för livsmedelsproduktion.

Minskade realinkomster och samtidigt en nedtrappning av livsmedelssubventionerna
ledde till en konsumtionsminskning i början av 1980-talet. Den
resursuppbyggnad som skedde i jordbruket under 1970-talet och den fortsatta
produktivitetsökningen ledde till en viss fortsatt produktionsökning.
Sammantaget medförde detta överskott på animalieprodukter.

Riksdagens beslut om livsmedelspolitiken 1985 tog bl. a. sikte på att
animalieproduktionen borde anpassas till det inhemska avsättningsutrymmet.
Det konstaterades att åkerarealen var ca 300 000 ha större än vad som
fordras för vår egen försörjning av livsmedel. En rad åtgärder har vidtagits,
och på animaliesidan råder i dag balans mellan produktion och konsumtion.
Svårigheterna ligger i stället på att finna lönsamma alternativ till spannmålsproduktionen
.

Ett intensivt arbete pågår nu för att finna alternativ. I september 1987
kom jordbruket och regeringen överens om ett flerårigt omställningsprogram.
Från jordbrukets sida har man dessutom utarbetat ett åtgärdsprogram
som fram till sekelskiftet kan ta i anspråk hela överskottsarealen för
alternativ produktion. Genomförandet fordrar dock samhällets medverkan
i vissa avseenden och klarläggande av förutsättningarna för vissa verksamheter.

Jordbrukets anpassning av sin traditionella produktion till marknadsutrymmet
leder till en betydande sysselsättningsminskning. Jordbruket ut

1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo230-234

gör en betydande del av landsbygdens försörjningsunderlag. Den oundvikliga
produktionsanpassningen tillför därför ytterligare ett hot mot ett av
flera andra skäl sviktande näringsliv på landsbygden. Den breda uppslutningen
kring landsbygdskampanjen "Landsbygd 90” är en mobilisering
för att motverka en fortsatt utarmning. En viktig handlingslinje därvidlag är
att tillvarata alla resurser som redan finns. De människor och materiella
resurser som finns på landsbygden har mycket goda möjligheter att verka
inom ett bredare fält av landsbygdsnäringar. I den kritiska omställningsfas
som vi är inne i bör samhället ge kraftfull stimulans till utveckling och
omställning.

Allvaret i hoten och mångfalden av möjligheter motiverar en i tiden
koncentrerad utbildningskampanj med betydande resurser för att främja
förnyelse och utveckling inom lantbruk och landsbygdsnäringar.

Mål för utbildningskampanjen

Kampanjens mål är att genom en koncentrerad utbildningsinsats främja
landsbygdens och lantbrukets utveckling och omställning på ett sätt som
främjar hela landsbygdens näringsliv.

Målgrupp

Landsbygdsbefolkning såsom företagare, medhjälpare och anställda inom
lantbruksföretag, fiskerinäring och trädgårdsföretag med flerårig yrkesverksamhet
skall utgöra målgrupp. Särskilt angeläget är att utbildningen
görs lätt tillgänglig och attraktiv för kvinnor.

Utbildningens syfte, uppläggning och innehåll

Utbildningen skall ge varje deltagare stimulans till och kunskaper för att
konstruktivt genomföra en omställning och förnyelse för företag och berörda
människor i enlighet med kampanjens mål.

De resurser som krävs för att genomföra utbildningen kan finnas på
många håll. Lantbruksskolor, skogsbruksskolor och folkhögskolor har sannolikt
de bästa förutsättningarna att ha det organisatoriska ansvaret och
svara för huvuddelen av utbildningen. Betydelsefulla resurser finns givetvis
också hos AMU-centra, lantbruksnämnder, utvecklingsfonder etc. Med
hänsyn till betydelsen av kunskap om lantbrukets situation och närhet till
deltagarna bör dock lantbruksskolorna ha en central roll i utbildningen. Det
är önskvärt att makar, som båda är engagerade i ett företag, också gemensamt
genomgår utbildningen. Utbildningen bör bedrivas på de villkor som
gäller för arbetsmarknadsutbildning.

Organisation

För att bereda utbildningen bör en särskild projektgrupp tillsättas. I den bör
ingå representanter från berörda departement, AMS samt LRF.

Mot. 1987/88

Jo231

4

AMS samrådsgrupp för jordbruk och trädgård, där representanter för
LRF, arbetsmarknadens parter, lantbruksstyrelsen och kvinnorna på landsbygden
ingår, kan bistå med informationsmaterial m. m.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en omfattande utbildningskampanj för landsbygden.

Stockholm den 24 januari 1988
Stina Gustavsson (c)

Kerstin Göthberg (c) Karl Boo (c)

Marianne Andersson (c)

Mot. 1987/88

Jo231

5