om en översyn av vissa lagar och förordningar

Motion 1976/77:131 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

14

Motion
1976/77:131

av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl.

om en översyn av vissa lagar och förordningar

För att en rättsordning skall kunna fungera krävs givetvis att inte önskvärda
beteenden beivras. Rättssäkerheten kräver då också att i författningarna
klart och entydigt beskrivs de handlingar som kan föranleda straff.

Det är mycket väsentligt att rättsreglerna är förankrade i det allmänna
rättsmedvetandet. Detta gäller i särskilt hög grad när bestämmelserna är
försedda med straffsanktioner. Om reglerna inte är fast förankrade hos allmänheten,
uppstår självfallet risken att man i betydande omfattning nonchalerar
reglerna. Det uppkommer då en situation då det blir så gott som
omöjligt att på ett någorlunda effektivt sätt övervaka reglerna. En särskilt
allvarlig konsekvens härav blir att detta negativt påverkar den allmänna
laglydnaden när det gäller allvarligare brott eller förseelser.

Som exempel på vad nyss sagts kan nämnas att under de tre första kvartalen
1976 utfärdades i hela riket sammanlagt 37 ordningsförelägganden
för att ha gått mot rött ljus (7 8 1 st och 164 8 1 st vägtrafikkungörelsen),
därav 8 i Stockholms polisdistrikt, 5 i Göteborgs polisdistrikt, 3 i Malmö
polisdistrikt och sammanlagt 21 i övriga landet. Antalet förseelser mot ifrågavarande
bestämmelse är uppenbarligen mycket stort, vilket var och en
dagligen kan konstatera. En annan liknande straffsanktionerad regel gäller
underlåtenhet att begagna övergångsställe (135 8 och 164 8 1 st vägtrafikkungörelsen).
Under de tre första kvartalen 1976 utfärdades sammanlagt
i hela riket 2 ordningsförelägganden för brott mot denna trafikregel, därav
1 i Malmö och 1 i riket i övrigt.

En annan uppenbar olägenhet av straffsanktionerade bestämmelser som
inte har stöd i allmänna rättsmedvetandet är att polisen ställs inför besvärliga
situationer. När polisen ingriper med bötesföreläggande i sådana situationer
ställer sig allmänheten i regel helt oförstående och deras irritation går ut
över polisen. Detta är ägnat att försämra förhållandet mellan polisen och
allmänheten. Det torde också vara en av förklaringarna till att polisen alltmer
sällan ingriper med bötesföreläggande mot sådana förseelser utan hellre underlåter
att göra något eller låter det stanna vid en tillsägelse.

Rikspolisstyrelsen har i tidigare sammanhang inhämtat synpunkter från
landets polisstyrelser och länsstyrelser angående olika sanktionsbestämmelser
som kan upplevas som onödiga. Övervägande antalet sådana bestämmelser
i det framtagna materialet hänför sig till trafiklagstiftningens område.
Med hänsyn till polisens nära kontakter med allmänheten torde resultatet
av undersökningen även återspegla en allmänt utbredd uppfattning i samhället.

Mot. 1976/77:131

15

Vid den verkställda undersökningen framkom att utformningen av omkring
ett 60-tal nu gällande regler kunde diskuteras. Utöver ovannämnda
regler framhölls t. ex. regeln om att cykel skall vara försedd med lykta
även vid färd i dagsljus. Man torde knappast kunna begära att polisen skall
ingripa och bötfälla en person för att han inte har lykta på cykeln då han
är ute och cyklar mitt på dagen. I fordonskungörelsen återfinns bestämmelser
om att vissa registrerade motordrivna fordon skall vara utrustade med namnskylt
som skall utvisa ägarens namn och hemort. Saknas sådan skylt är
ägare och brukare förfallna till ansvar. Denna skylt torde inte tjäna något
ändamål då den inte kan anses utgöra identifieringshandling vare sig för
fordonet eller ägaren. En fullständig genomgång av dessa regler synes vara
välmotiverad. Vid ny lagstiftning bör nackdelarna med sanktionsbestämmelser,
vilka upplevs som onödiga och vilkas efterlevnad är svår att kontrollera,
nogsamt beaktas.

Vi anser det vara synnerligen angeläget att ur vårt rättssystem ta bort
sådana straffbestämmelser som framstår som omotiverade, antingen på grund
av att de saknar förankring i allmänhetens rättsmedvetande eller till följd
av att de är helt omöjliga att övervaka. En sådan översyn bör i första hand
avse de regler som berörts i ovannämnda undersökning men sedan utvidgas
till att avse även andra områden.

Vid ny lagstiftning på ifrågavarande områden bör man också i högre grad
än för närvarande noga överväga om det verkligen är nödvändigt att införa
straffsanktionerade bestämmelser eller om det inte finns bättre sätt att uppnå
önskad effekt, t. ex. genom rekommendationer av olika slag, genom riktigt
utformad information där man belyser varför man måste handla så och
så, hur man bäst skall kunna skydda sig osv.

Med stöd av det anförda hemställer vi

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av sådana straffsanktionerade
bestämmelser, företrädesvis på trafiklagstiftningens
område, vilka av allmänheten med fog kan upplevas som
onödiga och ej går att övervaka.

Stockholm den 13 januari 1977

BENGT GUSTAVSSON (s)
i Eskilstuna

ESSEN LINDAHL (s)
i Lidingö

IVAR HÖGSTRÖM (s)

Övrigt om motionen

Intressenter

BENGT GUSTAVSSON saknar porträttfoto
BENGT GUSTAVSSONSocialdemokraterna
ESSEN LINDAHL saknar porträttfoto
ESSEN LINDAHLSocialdemokraterna
IVAR HÖGSTRÖM saknar porträttfoto
IVAR HÖGSTRÖMSocialdemokraterna

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket