om en ny inriktning av skolan

Motion 1978/79:632 av Lars Werner m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

4

Motion

1978/79:632

av Lars Werner m. fl.

om en ny inriktning av skolan

Lägesbeskrivning över den svenska skolan 1978/79

Den svenska skolan har i dag en lång rad problem. Det är saker som
betygshets,stress, konkurrens,disciplinproblem och dålig kunskapsinhämtning.
Skolan åstadkommer en social och könsmässig snedvridning som blir
allt värre ju högre upp i skolsystemet man kommer. Man har i skolan en
borgerlig indoktrinering som sprids och befästs av lärare och läromedel.
Skolans undervisning saknar i stora delar anknytning till och förankring i
elevernas egen situation och verklighetsuppfattning. Skolan har dessutom en
auktoritär uppbyggnad med ett starkt toppstyrt beslutssystem. Den skapar
elever som är passiva och ointresserade av att ta aktiv del i samhällslivet eller
av att ta strid för sina rättigheter. Slutligen har skolan fått funktionen av att
vara en förvaringsplats och en apparat för att sortera ut elever i olika grupper
med olika destination i samhället.

Målbeskrivning

Vpk vill ha en skola som eleverna lämnar med grundläggande kunskaper
för att klara sig i samhällslivet. Elever som vet hur de skall ta reda på saker,
som självständigt kan analysera problem och frågeställningar och bilda sig en
uppfattning därom. Skolan skall ha som uppgift att ge eleverna en demokratisk
samhällsuppfattning och aktivt bekämpa reaktionära tendenser. Detta
sker bl. a. genom att eleverna får delta i skolans beslutsprocesser och
arbete.

Eleverna skall genom skolan få en god uppfattning om hur samhället och
arbetslivet fungerar och om hur man deltar i och påverkar dessa. Eleverna
skall genom skolans medverkan få delta i praktiskt arbete utanför skolan.

Skolan skall verka för social utjämning och för jämlikhet mellan könen,
den skall också ge eleverna fostran i kamratskap och solidaritet med sina
kamrater och det arbetande folket. Den skall bygga på ett demokratiskt
arbetssätt såväl vad gäller den enskilda klassen som skolan i sin helhet.
Innehållet i skolans undervisning och de värderingar skolan lär ut skall
baseras på folkmajoritetens, det vill säga det arbetande folkets, samhällssyn
och verklighetsuppfattning och understryka arbetets grundläggande roll och
betydelse för samhället.

Mot. 1978/79:632

5

Granskning av problemen och deras orsaker

Läroplanens obligatoriska del ger mycket stora möjligheter för elever och
lärare att gemensamt fritt utforma sin undervisning vad gäller både form och
innehåll. De mål som är uppsatta i läroplanens allmänna del är i stort
acceptabla som målsättning för skolans arbete.

Det finns dock en lång rad andra krafter som verkar i motsatt riktning. En
av dessa krafter är de av SÖ utgivna supplementen till läroplanen. Dessa
innehåller råd och anvisningar om vad som skall vara ett förslag till
undervisningens innehåll och uppläggning. Supplementen uppfattas inte av
lärarna som enbart förslag. Detta har flera anledningar: två av dessa är de
privata läromedelsföretagen, vilkas kurspaket helt bygger på vad som sägs i
läroplanssupplementen, och de centrala proven.

De centrala proven har till uppgift att se till att betygsnivån är likvärdig i
hela landet och att ge ett betygsgenomsnitt för den enskilda klassen. Vad som
tas upp av de centrala proven avgörs av läroplanssupplementen.

Då eleverna för att inte bli utslagna från högre undervisning och arbeten
måste bedriva sina studier helt inriktade på betygsmaximering, innebär detta
att allt som faller utanför vad som tas upp av läroplanssupplementen och de
centrala proven ger klassen och den enskilde eleven ett lägre betygsgenomsnitt.
Detta förhindrar effektivt att elever ägnar sig åt avsnitt som faller
utanför kursplanen eller att de fördjupar sig i ett avsnitt mer än vad som
behövs för att få ett bra betyg.

Dessutom uppfattas de centrala proven av lärarna som ett prov på deras
undervisningsskicklighet, vilket gör att de är angelägna om att få ett högt
provresultat. Detta gör att lärarna inriktar sin undervisning på det som de vet
kommer att tas upp i de centrala proven.

Skulle man ta bort de centrala proven för att undvika dessa problem, så
förlorar man kontroll över betygssättningen och dess likformighet i olika
delar av landet.

En annan av de krafter som verkar mycket negativt på skolan är
betygssystemet. Vpk utvecklar sin syn på betygen i en annan motion, men
några punkter skall dock beröras här. Betygen har som sin främsta uppgift att
sortera fram de elever som skall få möjlighet att fortsätta till högre studier. Då
antalet platser till olika utbildningar är begränsat, innebär detta att man får
konkurrens om platserna och alltså om betygen som ger tillgång till dessa
platser. Det spelar alltså i sammanhanget ingen roll, vilket betygssystem man
använder. Den konkurrens som uppstår, beror alltså inte på vilken typ av
betyg man använder, utan på det faktum att man använder betyg som
urvalskriterium.

Det är synnerligen tveksamt om betygen kan anses vara ett relevant
instrument för urval till högre studier.

Att det råder konkurrens om betygen medför att man motverkar samarbete,
hjälpsamhet och XY ldaritet mellan eleverna. Elevernas strävan efter så

Mot. 1978/79:632

6

bra betyg som möjligt innebär att de tvingas att rationalisera sina studier efter
faktorer som ger så bra betyg som möjligt. Sådana faktorer är att intensivläsa
strax före skrivningarna, att lära in enbart de faktakunskaper som tas upp på
provet och inte bry sig om sådant som inte går att mäta med skrivningar, som
till exempel djupare förståelse eller kritisk analys av materialet. Andra
faktorer som ger bra betyg är att ställa de frågor och ge de svar som läraren
föväntar sig att fä höra, att inte kritisera ett läromedel eller de värderingar
somförs fram i dessa eller att, om inget annat hjälper, fuska. Alla dessa
beteenden är sådana som gynnas av betygen men som måste anses vara
negativa ur samhällets synvinkel.

Den allvarligaste invändningen mot betygen är dock deras funktion som
utslagningsapparat. Då arbetarbarnen är den grupp som upplever skolan som
mest meningslös, är det också de som får sämst betyg och först blir utslagna.
Detta visas av att betygen fördelas mycket snett mellan de olika socialgrupperna,
socialgrupp 1 får de högsta betygen och socialgrupp 3 de lägsta. Det
skall dock påpekas att det är många faktorer förutom betygen som styr
utslagningen i den svenska skolan, men det är dock betygen som fungerar
som den slutgiltiga utstötningsmekanismen.

En av de problemställningar som oftast diskuteras i samband med skolan i
dag är bristen på disciplin och de dåliga kunskaperna hos eleverna.

Anledningen till att eleverna saknar de kunskaper som de förväntas ha när
de lämnar skolan kan till stor del förklaras med att majoriteten av skolans
elever kommer från arbetarklassen. De upplever att skolans undervisning och
de värderingar som speglas i skolan saknar förankring i deras egen verklighet
och ofta också upplevs som helt falska på grund av att barnen när de lämnar
skolan för dagen möter ett helt annat samhälle än det som beskrivs i
skolan.

Försöker man tvinga i eleverna kunskaper som de upplever som felaktiga,
möter man protester på det ena eller andra sättet. Dessa protester tar sig
uttryck i bråk under lektionerna, skolk och allmänt ointresse. Detta gör att
försök att lösa skolans disciplinproblem med att göra skolan mer auktoritär är
dömda att misslyckas, eftersom det inte är eleverna det är fel på utan skolan.
Man kan inte piska fram intresse för kunskap och studier. I sammanhanget
kan tas upp att undervisningen även på andra sätt saknar anknytning till
verkligheten utanför skolan. De praktiska inslagen i grund- och gymnasieskola
har fått en mycket undanskymd plats.

Man har i gymnasiet en alltför strikt uppdelning mellan s. k. teoretiska och
praktiska linjer. Denna åtskillnad leder till att den värdefulla kontakten
mellan elever på olika linjer bryts. Eleverna på yrkesinriktade linjer får alltför
litet undervisning i teoretiska ämnen och eleverna på de teoretiska linjerna
saknar helt eller har mycket liten praktik. De för de teoretiska och praktiska
linjerna gemensamma ämnena, som t. ex. svenska, får en helt annorlunda
och sämre behandling på de yrkesinriktade linjerna jämfört med de
teoretiska.

Lärare och elever har små möjlgheter att påverka sin egen situation. Detta

Mot. 1978/79:632

7

gör att eleverna helt riktigt upplever att de inte har vare sig makt eller
inflytande att förändra sin egen arbetssituation, vare sig det gäller innehåll
och former för den egna undervisningen eller skolan i stort, något som yttrar
sig i ointresse för studier och en alltmer ökande vandalisering.

Sammanfattningsvis kan man säga att skolans problem beror på att den
fortfarande speglar överklassens språk och värderingar. Det är de klasskillnader
och orättvisor som finns ute i samhället som speglas i skolan. Det är
fortfarande bara över- och medelklassens barn som kommer från miljöer som
gynnar studier och det är fortfarande deras barn som besätter posterna i
samhällets toppar. De reformer som har gjorts för att förändra detta har i
praktiken inte åstadkommit några större förändringar, möjligen med det
undantaget att förr visste barnen att studierna bara var till för över- och
medelklass och att det berodde på klasskillnader. Nu tror eleverna från
arbetarklassen att det är dem själva som det är fel på och att det är det som gör
att de inte klarar av studierna. Man har alltså effektivt lyckats dölja de
klassorättvisor som finns i skolan ännu i dag.

Åtgärder för att lösa eller motverka dessa problem i skolan

Då det står klart att man inte kan skapa en demokratisk skola i ett samhälle
som exempelvis saknar ekonomisk demokrati, får man inrikta sig på att skapa
en skola där eleverna har större möjligheter att bekämpa samhällets
orättvisor.

Avskaffa betygen. Med tanke på de effekter som har redovisats och med
hänvisning till övriga dokumenterade mycket negativa effekter på skolarbetet,
blir den logiska slutsatsen att betygen måste avskaffas. Tar man sedan
hänsyn till att betygen är ett mycket ineffektivt sätt att mäta om en person är
lämplig för en viss utbildning och därmed också för ett visst yrke, så stärker
detta slutsatsen. Om man måste använda ett urvalssystem så bör följande
principer gälla:

- allmän arbetslivserfarenhet,

- förstahandsval och kösystem,

- arbetslivserfarenhet inom det särskilda området,

- kraftigt utökad yrkes- och studierådgivning så att eleven får en realistisk

bild av sina möjligheter och framtidsutsikter inom yrket.

Ett urvalssystem kan aldrig fungera rättvist men ett system byggt på dessa
principer skulle fungera betydligt rättvisare än det nuvarande.

Inför studielön. Rätten till kunskap är en av de grundläggande rättigheterna
och därför skall ingen tvingas att avstå från studier av ekonomiska skäl.
Därför måste man avskaffa alla ekonomiska spärrar för att studera, genom att
man genomför studielön från 16 års ålder. Detta är också nödvändigt för att
bryta den sociala snedrekryteringen inom utbildningen.

Varva teori och praktik. Praktiken i gymnasiet och den praktiska yrkeso

Mot. 1978/79:632

8

rienteringen i grundskolan måste ökas kraftigt. Detta för att eleverna skall fä
en inblick i hur samhället utanför skolan fungerar och olika gruppers
livsvillkor. Detta ger också större möjligheter för eleverna att välja sitt
framtida yrke - de har fått en bild av vad olika yrken innebär. Praktiken är
också nödvändig för att understryka arbetets grundläggande roll för samhällets
funktion. Det praktiska arbetet får dock inte bli isolerat från den övriga
undervisningen utan måste vävas ihop med den teori man läser på
lektionerna till en helhet.

De centrala målsättningarna för praktiken måste beslutas av riksdagen.
Efter förhandlingar mellan eleverna, facket, skolans lärare och företagen
utformas sedan praktikplatserna. Företagen skall ges skyldighet att ställa
praktikplatser till förfogande.

Skoldemokrati. De som arbetar i skolan skall ha ett avgörande inflytande
över sin egen arbetssituation. Detta skall naturligtvis inte bara gälla lärare och
annan personal utan också eleverna. Rektorns makt måste kraftigt beskäras
och överföras till ett valt skolråd. Detta råd skall bestå av representanter för
elever, lärare, elevvårdssidan, föräldrarna och den övriga personalen. Varje
grupp väljer sina egna representanter i val där alla i gruppen har rösträtt. Rådet
skall besluta om skolans inre arbete och ha den omedelbara ledningen av
verksamheten. Skolledarna skall verkställa och handlägga de beslut som
rådet fattar och bör alltså alltid delta i skolrådets arbete. Det bör också finnas
klassråd som skall bestå av eleverna i en klass och samtliga av deras lärare.
Klassrådets uppgift är att planera och diskutera undervisningen samt fatta
beslut om dess form och uppläggning.

Förändrat arbetssätt och innehåll i undervisningen

Skolan skall ge eleverna goda kunskaper i lästeknik, räkning, ordkunskap,
skrivkunskap och talteknik. Eleverna skall med detta som grund få öva upp
förmågan att analysera problem och frågeställningar, lösa dessa samt
utvärdera resultat och fakta som ligger till grund för resultaten. De skall
kunna förstå det samhälle de lever i och den historia som ligger bakom. De
åsikter och värderingar som skall styra undervisningen måste förändras från
dem som styr dagens skola till folkmajoritetens, det arbetande folkets
värderingar och samhällssyn.

Utgångspunkten för de olika ämnena skall vara att eleverna med dessa som
grund skall förstå och lära sig att kunna förändra sin situation och utnyttja
sina rättigheter. Skolans arbetssätt måste förändras till ett arbetssätt som är
mer inriktat på problemlösning och arbete i grupp. Eleverna skall ha
möjlighet att komma i kontakt med samhällslivet utanför skolan. För att göra
detta måste man öka praktiken ute i samhället och väva samman praktik och
teori. Skolan skall också ge ett stort utrymme åt organisationskunskap och
föreningsteknik. För att bryta skolans isolering måste olika grupper utanför
skolan få möjlighet att komma in i undervisningen, framför allt då

Mot. 1978/79:632

9

organisationer av olika slag men också fackföreningar och folkrörelser.

För att ge elever och lärare större möjligheter att planera sin undervisning
och lägga upp den efter egna önskemål måste lektions- och ämnesindelningen
mjukas upp.

Lärarna på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan bör organiseras
i lärarlag och i mindre utsträckning tjänstgöra i flera klasser. Detta för att
möjliggöra arbete över ämnesgränserna och för att ge lärarna större möjligheter
att förstå den enskilda elevens problem. Det ger också eleverna en chans
att lära känna lärarna bättre och tvärtom. Lärarlagen minskar också antalet
personer som måste delta i klassråden.

Sammanfattning

Det är i dag allt fler som har börjat föra kampen för en demokratisk skola.
Till dessa hör elevfackliga organisationer och en del politiska ungdomsförbund.
Dit hör också olika grupper av lärare och andra inom och utom skolan
som har upptäckt hur illa dagens skola fungerar. Missförhållandena i skolan
blir allt tydligare, och därmed blir också kritiken starkare.

Det har vuxit fram praktiskt genomförbara förslag som bygger på
demokrati, på nya undervisningsformer och på en betygsfri skola samt på att
teori och praktik smälter samman till en enhet i skolan.

Hörnstenarna i en ny demokratisk skola kan sammanfattas i följande fem
punkter.

1. Demokrati i skolan - skol- och klassråd bör införas.

2. En ny typ av undervisning - planering bör ske tillsammans med eleverna i
stället för den nuvarande detaljstyrningen. Lärarlag bör införas och
ämnes- och timplanesplittningen minskas. Undervisningen skall bygga på
elevernas behov och aktivitet i stället för på ett ensidigt pluggande. Nya
demokratiska mål för undervisningen formuleras och skrivs in i läroplanerna.

3. Rätt till en egen ekonomi - studielön bör införas från 16 års ålder.

4. Varvad teori och praktik - den praktiska yrkesorienteringen bör ökas i
grundskolan och praktik införas på alla linjer i gymnasieskolan. Praktiken
utformas i förhandlingar mellan elever, fack, lärare och företagen.

5. Företagen skall lagstiftningsvägen göras skyldiga att ställa praktikplatser
till förfogande.

6. Betygen avskaffas.

Mot. 1978/79:632

10

Hemställan

Med hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen uttalar sig för en ny demokratisk inriktning av
grundskola och gymnasium i enlighet med det fempunktsprogram
som anförs i motionen.

Stockholm den 19 januari 1979

LARS WERNER (vpk)

EIVOR MARKLUND (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk)
INGA LANTZ (vpk)

KARIN NORDLANDER (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk)
JÖRN SVENSSON (vpk)
EVA HJELMSTRÖM (vpk)