om en ny bolagsform för mindre företag

Motion 1974:396 av herr Westberg i Ljusdal m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1974:396

3

Nr 396

av herr Westberg i Ljusdal m. fl.

om en ny bolagsform för mindre företag

Genom ändringar i aktiebolagslagen, antagna av 1973 års riksdag,
kommer de mindre företagens möjligheter att driva rörelsen i aktiebolagsform
att begränsas. Fr. o. m. år 1979 kommer det att ställas krav på ett
minsta aktiekapital på 50 000 kronor. En rad aktiebolag kommer då att
avregistreras, eftersom ägarna antingen anser att de inte behöver eller inte
har möjlighet att binda 50 000 kronor så fast i företaget som sker genom
aktiekapitalet. Förbudet för aktieägare, styrelseledamot, VD m. fl. att ta
lån från aktiebolag understryker aktiekapitalets låsning vid företaget.
Även de företag vilkas behov av eget kapital endast tillfälligtvis
underskrider 50 000-kronorsgränsen har anledning att vara tveksamma
inför en aktiekapitalshöjning.

Helt naturligt får ett aktiebolags aktiekapital ej urholkas till förfång
för bolagets borgenärer. Denna självklarhet innebär emellertid inte att
ändringarna i aktiebolagslagen inte kunde ha genomförts på ett smidigare
sätt, och framför allt kunde lånerestriktionerna ha gjorts mindre
långtgående än vad som nu blev fallet.

Antalet aktiebolag i Sverige är stort. Det beräknas att ca 125 000
aktiebolag f. n. är registrerade av patent- och registreringsverket. Som
jämförelse kan nämnas att det exempelvis i Västtyskland skulle finnas
blott 80 000 GmbH (Gesellschaft mit beschränkter Haftung).

En sådan jämförelse är dock inte rättvisande. I Västtyskland arbetar
ännu den enskilda firman på villkor jämförbara med aktiebolagets.
Bolagsformerna AG och GmbH änvänds främst då det är fråga om bolag
med ett stort antal delägare eller då det gäller de allra största företagen.
Att Sverige har fler aktiebolag än Västtyskland kan huvudsakligen
tillskrivas utformningen av det svenska skattesystemet. En rad skattetekniska
nackdelar är förknippade med den enskilda firman. Detta har
medfört att ett stort antal rörelseidkare har ombildat sin enskilda firma
till aktiebolag.

Det ursprungliga motivet för aktiebolagsbildning — en önskan att
undvika det personliga ansvaret för alla företagets ekonomiska åtaganden
— har minskats under senare år. Kreditinstituten kräver i dag regelmässigt
personlig borgen för aktiebolagens lån, vilket innebär att det personliga
ekonomiska ansvaret kvarstår, trots att företaget drivs i aktiebolagsform.

Det är alltså i dag ofta helt andra skäl än förr som motiverar
företagaren att ombilda den enskilda firman till aktiebolag. Skattelagstiftningen
spelar i dag en dominerande roll.

Här skall några av de mer väsentliga skillnaderna mellan aktiebolag och
enskild firma behandlas:

Mot. 1974:396

4

I ett aktiebolag ges möjlighet till avsättning till investeringsfond;
motsvarande möjlighet finns ej för den enskilda firman.

I ett aktiebolag ges möjlighet till särbeskattning även för äkta makar.
Den nuvarande lagstiftningen som medger särbeskattning för äkta makar
som är löntagare medger inte motsvarande möjlighet för äkta makar som
arbetar inom samma enskilda firma.

I ett aktiebolag ges möjlighet till avdrag för företagsledarens kostnader
för utbildning i företagsekonomiska och tekniska ämnen. Motsvarande
utbildning, för utveckling av en enskild firma medför ej avdragsrätt i
inkomsttaxeringen.

Vid förmögenhetstaxering har den som äger ett aktiebolag möjlighet
att dra av den latenta skatteskuld som vilar på den dolda reserven i
varulager. Genom att motsvarande möjlighet ej finns i enskild firma
belastas innehavaren av en enskild firma av en större förmögenhetsskatt
än innehavaren av ett aktiebolag.

Den som vill konsolidera rörelsen genom fondering av vinstmedel och
ökning av det egna kapitalet kan, så länge medlen stannar inom företaget,
bygga upp kapital med en skattebelastning av cirka 50 % om det sker
inom ramen för ett aktiebolag, medan beskattningen på motsvarande
kapitaluppbyggnad inom en enskild firma ofta är 60—70 % och, beroende
på inkomsten, ibland ännu högre. Till den ordinarie inkomstskatten läggs
dessutom de sociala avgifterna och den allmänna arbetsgivaravgiften,
eftersom kapitaluppbyggnaden i den enskilda firman måste ske med
företagarens lön.

I ett aktiebolag finns enkla möjligheter att överlåta delar av ett bolag
till arvtagare, kompanjoner och andra, med bibehållen kontroll över
bolaget. Om en enskild firma ombildas till enkelt bolag uppstår
oöverstigliga problem i samband med eventuell oenighet om förvaltningsåtgärder
inom bolaget.

Möjligheter finns att vid ett arvskifte låta delar av arvet stå kvar i
bolaget även för dem som inte har för avsikt att aktivt delta i rörelsen.

Vissa sociala förmåner har tidigare varit förknippade med anställningsförhållandet.
Detta har gjort att personer, som i normala fall skulle ha
föredragit att driva rörelsen i form av enskild firma, har ombildat den till
aktiebolag och uppnått ett formellt anställningsförhållande i relation till
aktiebolaget.

Realisationsvinstskattebestämmelserna har underlättat avyttringen av
aktiebolag. De rådande skattereglerna har gjort att en avyttring av en
enskild firma med betydande dolda reserver praktiskt taget har omöjliggjorts.
Hela den ackumulerade kapitalbildningen inom företaget har för
en enskild firma upptagits till beskattning som inkomst för fysisk person
under ett och samma beskattningsår. (I vissa fall har möjlighet getts att
tillämpa förordningen om ackumulerad inkomst.)

Inom ett aktiebolag finns möjlighet att på ett skattemässigt förmånligt
sätt avsätta medel för ägarens pensionering.

Som framgår av sammanställningen har en rad nackdelar varit
förknippade med den enskilda firman som företagsform. Även om

Mot. 1974:396

5

personlig borgen har blivit allt vanligare har det ibland dessutom varit
möjligt för företagaren att undvika personlig ekonomisk ansvarighet för
företagets åtaganden, då företaget drivs i aktiebolagsform. Detta är inte
möjligt då företaget drivs som enskild firma.

I samband med höjningen av minsta aktiekapital till 50 000 kronor
kommer en rad företag att tvingas ändra företagsform. Det har beräknats
att cirka 65 000 rörelsedrivande aktiebolag har ett aktiekapital understigande
50 000 kronor. Av dessa beräknas mellan 15 000 och 45 000 bli
tvingade att ändra företagsform — somliga därför att kapitalkravet är
omöjligt att uppfylla, andra därför att de anser att kapitalkravet är
onödigt att uppfylla. Inom många branscher, som bedriver seriös
verksamhet, har aktiebolagsformen varit den naturliga, trots att anledning
saknats att binda större kapital. Detta kan gälla för vissa hantverk men
också för serviceföretag och konsultföretag. Företag inom dessa grupper
saknar, även då medel finns tillgängliga, ofta anledning att ombilda
företaget till aktiebolag, såvitt inte någon av de ovan uppräknade
fördelarna för aktiebolag väger så tungt att man anser sig böra bygga upp
ett företags- och nationalekonomiskt omotiverat stort eget kapital för att
komma i åtnjutande av de fördelar som är förenade med aktiebolagsformen.

Av de cirka 45 000 icke rörelsedrivande aktiebolagen kan man
särskilja tre viktigare typer: namnskyddsbolag, förvaltningsbolag, t. ex.
bolag vars enda tillgång är en fastighet och aktiebolagsformen bedömts
vara ett praktiskt sätt att dela upp äganderätten mellan olika delägare,
samtidigt som lagfartskostnaderna i samband med en eventuell fastighetsöverlåtelse
elimineras, samt bolag där ägarna ansett det vara billigare att
låta bolaget vara vilande än att följa de invecklade och ofta dyrbara regler
som är förenade med en formell likvidation av bolaget. Det stora antalet
bolag i Sverige är alltså till en del förorsakat av aktiebolagslagens
invecklade bestämmelser om upplösning av aktiebolag.

Även i andra avseenden är aktiebolagslagen i sin nuvarande form
mindre lämplig för att tillgodose de mindre företagens önskemål på en
företagsform. En förenklad bolagsform skulle kunna ansluta sig till den
nyligen i Danmark införda bolagsformen Anpartsselskab (ApS) som
infördes samtidigt med att man i Danmark höjde minimikapitalet för
aktieselskab (AS) till 100 000 danska kronor. Minimikapitalet för ApS
sattes till 30 000 danska kronor, vilket ganska väl motsvarar det av
aktiebolagsutredningen föreslagna minimikapitalet på 20 000 svenska
kronor.

Förenklingar av aktiebolagslagens regler borde kunna göras dels
beträffande kungörelsebestämmelserna vid bildande av aktiebolag och
utökning av aktiekapitalet, dels beträffande kravet på ett visst antal
stiftare, dels beträffande aktiebolags skyldighet att lämna uppgifter till
patent- och registreringsverket, dels beträffande bestämmelserna för
ombildning av enskilda firmor till aktiebolag, dels beträffande bestämmelserna
för likvidering av bolag, dels beträffande kraven på avsättning
till reserv- och skuldregleringsfonder, dels beträffande kraven på revision.

Mot. 1974:396

6

Naturligtvis bör även en förenkling ske i alla de punkter i aktiebolagslagen
vilkas bestämmelser huvudsakligen är avsedda för större företag.

Det framstår som önskvärt att en sådan ny företagsform kan införas i
god tid innan kravet på att nu registrerade aktiebolag skall höja
aktiekapitalet träder i kraft den 1 januari 1979. Riksdagen bör därför hos
Kungl. Majd anhålla att Kungl. Maj:t skyndsamt framlägger ett förslag
om en särskild bolagsform för de mindre företagen.

För att underlätta för de företag som önskar behålla aktiebolaget som
företagsform borde även prövas, om företagarföreningarna kan utvidga
sin verksamhet så att lån ges till enskild person som använder medlen för
att öka aktiekapitalet till minimigränsen 50 000 kronor.

Mot bakgrund av vad som anförts hemställs

att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om ett skyndsamt förslag
till ny bolagsform för mindre företag.

Stockholm den 24 januari 1974

OLLE WESTBERG (fp)
i Ljusdal

HANS NORDGREN (m)

BENGT SJÖNELL (c)