om en kärnvapenfri zon i Norden

Motion 1980/81:1591 av Gunne) Jonäng

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

13

Motion

1980/81: 1591

av Gunne) Jonäng

om en kärnvapenfri zon i Norden

Riksdagen har lagt fast målsättningen för nedrustningen i Europa — ett
kärnvapenfritt Europa. Det är en målsättning på lång sikt. Sverige stöder
tanken på en kärnvapenfri zon i Norden — den är dock inte fastlagd som någon
målsättning av riksdagen. Den måste ändå ses som ett delmål i det stora
sammanhanget.

Det har emellertid hittills inte från svensk sida tagits fram några merkonkreta
handlingslinjer när det gäller en kärnvapenfri zon i Norden. Det är
fullt förståeligt, eftersom både Norge och Danmark varit mindre intresserade
av denna fråga. Ny synes emellertid en viss omsvängning ha ägt rum.

På den nordiska centerledarkonferensen i december 1980 deltog statsminister
Thorbjörn Fälldin, utrikesminister Paavo Väyrynen och stortingsman
Johan Jakobsen, dvs. ordförandena i de tre nordiska centerpartierna. Där
gjordes följande intressanta uttalande:

Under drpftelsene bie det gitt uttrykk for stor uro över den spenning og
usikkerhet som preger den internasjonale situasjon. Det var enighet om at
det ikke er noe alternativ til avspenning, og at man må eke anstrengelsene
for å trygge de resultater som er oppnådd. Samtidig må man seke etter åpninger
og muligheter for å fornye og viderefere avspenningsprosessen. Det
bie i den förbindelse saerlig pekt på de muligheter som ligger i KSSEoppf0lgingsm0tet
i Madrid. Videre bie det understreket at de politiske motsetningsforhold
må dempes gjennom konkrete förslag og tillitskapende tiltak.

Arbeidet med nedbygging av kjernefysiske våpen må gis prioritet. Selv om
kjernevåpenstatene baerer det tyngste ansvaret, har også andre land et ansvar
og en oppgave. Det var enighet om å gi fornyet oppmerksomhet til anbefalingene
fra FN’s nedrustningssesjon i 1978 om nedrustning, herunder
spörsmålet om opprettelse av kjernevåpen-frie söner. Det rådde enighet om
verdien av å opprettholde stabiliteten i de nordiske områder.

Centerpartierna i Norden vill således erinra om vad FN:s medlemsstater
har åtagit sig när det gäller kärnvapenfria zoner genom att vi antagit slutdokumentet
från nedrustningssessionen 1978.

Den norska regeringen har också gjort uttalanden om kärnvapenfria zoner
i Norden. Så t. ex. talade statsminister Nordli i ett nyårstal om vikten av
atomvapenfri zon i det nordiska området. Likaså har den norske ambassadören
Jens Evensen i en bok fört fram förslag om kärnvapenfri zon i Norden.

Mot bakgrund av den omsvängning som skett i denna fråga i Norge är
det angeläget med ett aktivt och målmedvetet agerande för en nordisk kärnvapenfri
zon.

Mot. 1980/81: 1591

14

Det faktiska förhållandet är det att Norden — i dag — icke har kärnvapen
på sitt territorium i fredstid. Men Norden är ändå inte att betrakta som en
kärnvapenfri zon, eftersom på en sådan måste ställas ytterligare krav när
det gäller kärnvapenstationering och liknande. Dessutom måste en kärnvapenfri
zon vila på ett avtal mellan berörda länder och kärnvapenmakter.

Hurudan skall avgränsningen vara för en kärnvapenfri zon i Norden? Den
bör omfatta de nordiska länderna och självfallet även Östersjön. Kolahalvön
har en speciell betydelse när det gäller den centrala balansen mellan supermakterna,
och det är angeläget att vi accepterar det. Här krävs det ytterligare
diskussioner.

En överenskommelse om kärnvapenfri zon bör innebära att zonstaterna
inte skall ha kärnvapen, att kärnvapen inte får vara stationerade inom zonen
och att kärnvapen inte får sättas in mot mål inom zonen, dvs. ett fullföljande
av de negativa säkerhetsgarantier som innebär en försäkran från kärnvapenmakternas
sida att inte använda eller hota att använda kärnvapen mot
icke kärnvapenstater.

Ett avtal — som således skulle ingås mellan de berörda nordiska länderna
och de två supermakterna — måste därför även medföra att taktiska kärnvapen
och medeldistansrobotar inte får finnas i ett säkerhetsområde omkring
zonen.

Vidare måste frågan diskuteras och prövas, huruvida ett avtal om en nordisk
kärnvapenfri zon mellan de nordiska länderna och supermakterna skulle
innebära någon förändring av den nordiska balansen eller den säkerhetspolitiska
situationen över huvud taget i Nordeuropa.

Frågan om kärnvapenfri zon i Norden bör ingå som ett regionalt komplement
i SALT- och MBFR-förhandlingarna. Då sätts frågan in i sitt totala
sammanhang. Dessa förhandlingar berör ju även inskränkning av kärnvapen.
Det är ju vad Sverige begär i ett avtal om kärnvapenfri zon och inskränkning
av taktiska kärnvapen och medeldistansrobotar. Detta är ett krav
som förmodligen endast kan förhandlas fram inom ramen för övriga förhandlingar
om inskränkning, dvs. SALT och MBFR. Därför bör zonfrågan
tas upp som en regional fråga i anslutning till dessa förhandlingar. Det skulle
också möjliggöra för Sverige att komma till tals i de här sammanhangen.

Det är också angeläget att denna fråga tas upp inom ramen för en europeisk
nedrustningskonferens, eftersom den är en delfråga i det vidare målet
om ett kärnvapenfritt Europa.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för initiativ i frågan om
kärnvapenfri zon i Norden.

Stockholm den 27 januari 1981

GUNNEL JONÄNG (c)