Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1973:814 av herr Fälldin m. fl.
Mot. 1973: 814
15
Nr 814
av herr Fälldin m. fl.
om en hushållningsplan för naturresurser.
- t ' , ^ i \
Utvecklingen, företrädesvis i Europa och Nordamerika, har medfört
ett hastigt växande uttag av jordens lagrade naturresurser. Förhållandet
illustreras av att förbrukningen av metallmineraler mellan 1905 och
1938 var större än den totala förbrukningen under hela mänsklighetens
tidigare existens. Under perioden 1938 till 1960 fördubblades denna förbrukning,
och mellan 1960 och 1972 fördubblades den igen. Under 1900talet
har vi således haft en förbrukning av metallmineraler som är mer
än 7 ggr större än vad sorn sammanlagt förbruktats under människans
existens dessförinnan. . . • .
Befolkningsexplosion och ökad per-capita-förbrukning
v •
Den snabba ökningen av vår konsumtion av naturtillgångar har flera
orsaker. En viktig orsak är den explosiva. befolkningstillväxten. Även
med en konstant förbrukning per person skulle således en. snabb total
konsumtionsökning komma till stånd. Men råvarukonsumtionen och
konsumtionsökningen är störst i de områden i världen där befolkningsökningen
är långsammast, nämligen i de industrialiserade länderna. Lika
betydelsefull som befolkningsökningen är således den snabba ökningen
av förbrukningen per person, särskilt i de industrialiserade länderna.
Den ökade råvaruförbrukningen är delvis ett uttryck för en ökad materiell
standard. Vad som är särskilt allvarligt är dock att den i allt
högre grad beror på att livslängden hos olika varor förkortats. Den
s. k. ”slit- och slängprincipen” har haft en mycket stor genomslagskraft.
Engångsförpackningar på drycker utgör ett exempel på detta, men problemet
med den allt kortare livslängden på konsumtionsartiklar är allmän
till sin karaktär. Förhållandet kan i många fall betecknas som slöseri
med naturresurser som inte medför, en motsvarande förbättring av
människornas materiella standard. Delvis är det ett resultat av en snabb
teknisk utveckling som efter kort,tid gör redan existerande mekaniska
artiklar föråldrade, delvis drivs det avsiktligt fram av fabrikanter genom
modeväxlingar och modellbyten.
Övergången från mer eller mindre naturliga råvaror och produkter
som trä, papper, plåt, bomull och ylle, till syntetiska varor som plast
och konstfibrer och från tvål och såpa till syntetiska tvättmedel är
Mot. 1973: 814
16
exempel på faktorer som har medfört en brant stegrad energiförbrukning
i de industrialiserade länderna. I Sverige har vi f. n. en ökning av
elenergiförbrukningen på ca 5 % per år, vilket motsvarar en fördubbling
av energiförbrukningen vart 14:e år. Elkraftproducenternas centrala
driftslednings prognos pekar på en ökning av elenergiförbrukningen
med ca 8 % per år, vilket motsvarar en fördubbling på drygt
9 år. Samtidigt är det uppenbart att vattenkraften inte kommer att kunna
svara för något mer betydande energitillskott i framtiden. En annan av
våra viktigaste kraftkällor, oljan, anses allmänt inte kunna utnyttjas
mer än ytterligare några årtionden. Med nu använda metoder kan inte
heller atomkraften i längden möta denna ökande efterfrågan.
Begränsade resurser
Det har framförts olika teorier om hur länge världens lagrade resurser
kan förväntas räcka. Varje sådan teori står självfallet på en mycket
osäker grund, eftersom det är omöjligt att förutse vilka ytterligare
möjligheter till resursförbrukning nya fyndigheter och ny teknik kan
ge. Uppenbarligen fordras det dock att våra tillgångar mångfaldigas
på ett mycket drastiskt sätt om de skall kunna möta en efterfrågan
som tillväxer exponentiellt på det sätt som för närvarande sker. Enligt
centerns uppfattning kan det inte vara förenligt med en ansvarsmedveten
politik att bygga på förhoppningar och nya tekniska landvinningar av
den omfattning som den nuvarande utvecklingen nödvändiggör.
Ekologiska problem
Vår konsumtion av nyttiga tillgångar medför att avfall och föroreningar
växer på ungefär samma sätt som resursförbrukningen.
Alla nu kända former av energiproduktion är förenade med allvarliga
ekologiska problem. Utbyggnad av vattenkraft medför betydande ingrepp
i de områden där kraftverken installeras, varvid inte bara i många
fall omistliga skönhetsvärden går till spillo utan även mycket allvarliga
rubbningar åstadkommes i den ekologiska balansen. Värmekraftverk,
drivna med fossila bränslen, medför stora risker för luftföroreningar och
värmespill. Kärnkraftverken producerar stora mängder varmvatten som
medför betydande ekologiska rubbningar i recipientvattnet. Riskerna
för radioaktiva utsläpp kan inte helt förbises ens med de mest rigorösa
säkerhetsåtgärder. Omhändertagandet av det radioaktiva avfallet från
kärnkraftverken ställer krav på ytterst avancerade tekniska resurser under
århundraden framöver. Bridreaktor kan, om den blir möjlig att ta
i bruk, ge oss radikalt ökade energiresurser, men medför samtidigt risker
för radiak-katastrofer av en helt annan omfattning än vad som
Mot. 1973:814
17
gäller för dagens lättvattenreaktor. Om ett fredligt utnyttjande av vätekraften
blir möjlig i framtiden vet vi för närvarande inte, och därför är
det också omöjligt att klart förutsäga vilka ekologiska konsekvenser
denna kraftkälla kan medföra. Med en fortsatt exponentiell ökning av
energikonsumtionen går det på lång sikt inte heller att bortse från risken
för allvarliga klimatförändringar orsakade av värmespill.
Resursförbrukningen avspeglas också i sopproduktionen. I Sverige har
den ökat från ca 190 kg/person och år på 1940-talet till ca 470 kg/
person och år 1970. Det innebär att det totalt producerades ca 4 miljoner
ton sopor i Sverige det året. De ekologiska problem som denna
sopproduktion tillsammans med andra former av utsläpp via avlopp,
rökgaser etc. medför är ytterst svårartade. Situationen kompliceras av
att avfallet innehåller ökande mängder av syntetiska ämnen som är
mycket svåra att bryta ned. Det ökade bruket av kemikalier ger också
skadeverkningar som är mycket svåra att överblicka. För närvarande
uppskattar man antalet beskrivna kemikalier till ca 3 milj., och varje år
kommer det fram mängder av nya kemikalier. De ekologiska verkningarna
och verkningarna på människan av de kemikalier som på olika vägar
sprids i naturen är fortfarande föga kända.
Naturen, vattnet och luften har länge betraktats som en outsinlig
tillgång. Effekterna av den snabbt ökande miljöförstöringen har dock
visat att så inte är fallet. Mycket omfattande och avancerade reningsprocesser
är nödvändiga för att klara av de föroreningsmängder som
produceras redan i dag. Det är tveksamt om den tekniska utvecklingen
på reningsområdet är i stånd att klara av en fortsatt exponentiell tillväxt
av råvaruförbrukning och avfallsproduktion, i synnerhet om avfallsstrukturen
samtidigt blir alltmer komplicerad. Enligt centerns uppfattning
kommer det att bli nödvändigt att utveckla produktionsprocesser
som är mer anpassade till naturens kretslopp och som bygger på
återanvändning av material i stället för den nuvarande principen råvaruförbrukning—avfallsproduktion.
Jordbrukets nyckelroll
Jordbruket innehar en nyckelroll för hela mänsklighetens existens.
Den explosiva befolkningsökningen ställer snabbt växande krav på livsmedelsproduktionen.
Även om det skulle visa sig möjligt att inom relativt
kort tid åstadkomma en nedgång i födelsetalen så kommer åldersstrukturen
i de folkrikaste länderna att leda till en lång period av fortsatt
kraftig folkökning. Kravet på att alla människor skall få en rimlig
näringsstandard skärper ytterligare kravet på en bättre fördelning och
en ökad totalproduktion av livsmedel.
Samtidigt minskar världens åkerareal, beroende på en kortsynt jord
Mot. 1973: 814
18
brukspolitik i flertalet industriländer, däribland Sverige. Minskningen ay
åkerarealen beror i vårt land främst på en av ekonomiska och politiska
skäl framtvingad nedläggning av jordbruk. Det sätt på vilket tätortsexpansionen
sker innebär också att värdefulla åkerjordar tas i anspråk
för bebyggelse. I Sverige utgör utvecklingsplanerna för Malmö—Lund—
Helsingborgs-regionen det mest påfallande exemplet på detta. Planerna
avser att ta i anspråk betydande delar av Sveriges bästa åkerjord för
stadsbyggnad.
De ekologiska konsekvenserna på lång sikt av .ett omfattande bruk av
konstgödsel och biocider i jordbruket och i växande utsträckning också
i skogsbruket måste belysas genom en omfattande forskning. Det är
nödvändigt att bl. a. genom resistensbiologisk forskning utveckla odlingsmetoder
som är bättre anpassade till jordens ekologi.
Enligt centerns uppfattning måste Sverige ta ansvar för de resurser i
form av odlingsbar jord som finns i landet. I det fortsatta riksplanearbetet
måste därför tillgången till mark för jordbruksdrift ges hög
prioritet.
i . • 1
Hushållningsplan för naturresurserna
Frågan om resurshushållningen är främst ett internationellt problem
av största vikt. Dess internationella karaktär understryks också av att
större delen av jordens befolkning har en allvarlig underkonsumtion.
En global hushållning med naturresurser måste alltså fungera så att
u-länderna får möjligheter att utveckla sin materiella standard.
Problemets internationella karaktär får dock inte leda till handlingsförlamning.
Sverige bör enligt vår uppfattning Vidareutveckla sin roll
som föregångsland på miljöområdet genom att försöka skapa en ansvarsfull
resursplanering. Som ett första steg i den riktningen föreslår vi
tillsättande av en parlamentarisk utredning fned uppgift att upprätta en
hushållningsplan för naturresurserna. Denna utredning bör bl. a. överväga
följande problem.
1. Möjligheterna att hålla förbrukningen av ändliga råvaror på en
rimlig nivå.
2. Metoder att förlänga livslängden på förbrukningsartiklar.
3. Utveckling av produktionsprocesser inom industri samt jord- och
skogsbruk som står i överensstämmelse med naturens kretslopp.
4. Utvecklingen av metoder att återvinna värdefulla ämnen ur avfall
och i övrigt återföra avfallet till naturens kretslopp.
5. Energikonsumtionens utveckling med hänsyn till de ekologiska
konsekvenserna.
6. Möjligheterna till ett globalt samarbete om resurshushållningen och
-fördelningen.
Mot. 1973:814
19
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer vi
att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer om tillsättande av en
arbetsgrupp med uppgift att förbereda arbetet i en parlamentariskt
sammansatt utredning med uppgift att utarbeta en hushållningsplan
för naturresurser i enlighet med vad som anföres
i motionen.
Stockholm den 25 januari 1973
THORBJÖRN FÄLLDIN (c)
JOHANNES ANTONSSON (c)
NILS G. HANSSON (c)
i Skegrie
TORSTEN BENGTSON (c)
i Jönköping
JAN-IVAN NILSSON (c)
i Tvärålund
RUNE GUSTAVSSON (c)
i Alvesta
BERTIL JONASSON (c)
KARIN SÖDER (c)
GUNNAR LARSSON (c)
i Luttra
FRITZ BÖRJESSON (c)
i Glömminge
ERIC CARLSSON (c)
i Vikmanshyttan
ELVY OLSSON (c)
i Hölö
K L BeckmansTryckerier AB* Stockholm
i: • 5.J.
..,‘.1 ;;vi
. a.-* P,;k ;












Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket