Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1979/80:1777 av Karl-Eric Norrby och Bertil Jonasson
7
Motion
1979/80:1777
av Karl-Eric Norrby och Bertil Jonasson
om en energiförsörjningsplan för Värmland
Värmland är näst Norrbotten det län som har den största arbetslösheten.
För att kunna ordna sysselsättning åt alla måste kraftfulla åtgärder vidtas
särskilt för att bereda ungdomen arbete.
Många bygder håller i dag på att helt dö ut, eftersom ungdomen inte kan få
arbete i sin hembygd. De tvingas i stället att flytta till ”expansiva” orter,
storstadsområden eller Karlstadsregionen. Kvar blir bara de gamla.
Vi vill med denna motion peka på ett område som inte bara innebär
kortsiktig lösning utan långsiktigt ger positiva effekter både för sysselsättningen
och för energiförsörjningen.
De alternativa energikällornas möjligheter har nonchalerats och ifrågasatts.
Denna motion är ett försök att visa på framkomstvägar för att planera ett
framtida Värmland som tar till vara sina egna resurser på bästa sätt.
Att ta till vara bygdens egna resurser är det bärande temat. Energiplaneringen
i kommunerna är ett viktigt led i denna strävan.
Sifferuppgifterna i denna motion är hämtade ur Värmlands centerungdoms
programskrift Arbete och energi i Värmland, upprättad 1979.
Läget i dag på energisidan:
Tillförsel
Eldningsolja 1-5 7,4 TWh/år
Dieselolja 0,8 TWh/år
Bensin 1,8 TWh/år
Kol, bark, lutar,
ved, gas m. m. 3,0 TWh/år
Elektricitet 4,0 TWh/år
Användning
Industri
Transporter
Bostäder, service,
jordbruk, fritid
8,0 TWh/år
2.5 TWh/år
6.5 TWh/år
Summa 17,0 TWh/år
Summa 17,0 TWh/år
Elkraften produceras inom länet till största delen vid vattenkraftsanläggningar,
vid mottrycksaggregatet i Skoghallsverken och vid kraftvärmeverket
i Karlstad. Drygt hälften importeras dock via riksnätet. Det mest anmärkningsvärda
är det stora oljeberoendet, Ca 60 % av energiförbrukningen
täcks av importerad olja.
Energihushållning i bostäder och industrier
För att uppnå bättre hushållning med energi i våra bostäder och industrier
kan en rad åtgärder vidtas.
Mot. 1979/80:1777
8
De som redovisas här bygger på kända och beprövade metoder och
rekommenderas bl. a. av statens planverk i rapport 41/1977. Sparåtgärderna
kan uppdelas i olika typer och omfattning. T. ex. kan åtgärderna delas in i
fyra grupper som följer:
1. Ändrad drift och skötsel.
Relativt enkla åtgärder som t. ex. bättre övervakning av panncentraler,
kontroll av att ytterdörrar och fönster är stängda vid kall väderlek, kontroll
av rumstermostater m. m.
2. Injustering och underhåll.
Åtgärder som injustering av värme och luftbehandlingsenheter, tätning av
fönster och dörrar, byte och/eller trimning av brännare och pannor.
3. Förbättringar av enkelt slag m. m.
Denna punkt berör också värme och luftbehandlingsinstallationerna som
inmontering av utetemperaturstyrd shunt, drifttidsstyrt värmesystem, radiatortermostater
samt isolering av rör och apparater. Den berör också själva
byggnaden i vad gäller tilläggsisolering av vindsbjälklag, skuminjektering i
yttervägg och golvbjälklag samt tätning mellan yttervägg och anslutande
bjälklag och tvärvägg. Denna punkt innefattar dessutom individuell mätning
av energiförbrukningen i flerfamiljshus och fjärrvärmeanslutna villaområden.
4. Förbättringar av mer omfattande slag.
Omfattande tilläggsisolering med mineralull av ytterväggar, golv- och
vindsbjälklag samt utbyte av fönster. Detta kan också innefatta någon form
av värmeåtervinning, användning av återluft, anslutning till fjärrvärme
m. m.
Dessa åtgärder beräknas kunna ge en bruttoenergibesparing av 1,8 TWh
och ge över 900 arbetstillfällen under en 10-årsperiod.
I anslutning till detta kan följande åtgärder vidtas:
□ en plan tas fram för upprustning av länets bostäder, lokaler och
industribyggnader,
□ en särskild satsning görs för att utbilda byggnadsarbetare, annan personal
och olika anläggningsfirmor i energihushållning,
□ krav införs på värmeåtervinning ur ventilationsluft vid ombyggnation, där
detta är realistiskt ur ekonomisk synvinkel,
□ utvecklingsfonden stimulerar verkstadsindustrier och andra företag att
utveckla och tillverka utrustning för energihushållning i bostäder och
lokaler.
Industrin
Den värmländska industrin består huvudsakligen av skogsindustrier,
såsom Gruvön, Skoghallsverken. Bäckhammar och Billerud, stålindustrier
Mot. 1979/80:1777
9
såsom Hagfors järnverk. Munkfors, Arvika, Storfors och Lesjöfors.
Dessutom finns mestadels i södra delen serviceinriktad småindustri. Skogsoch
stålsektorn dominerar stort energianvändningen.
De besparingar man kan göra här är främst av följande slag:
□ Omläggning av processen, t. ex. så att man undviker upprepade avkylningar
och uppvärmningar av produkten - enligt statens industriverk
mycket lönsamma åtgärder som kan spara stora energimängder till låga
kostnader.
□ Varvtalsreglering eller shuntning av pumpar för att höja verkningsgraden
från kanske 15-20 % uppemot 80-90 %. Med tanke på det stora antalet
och den långa driftstiden är detta mycket lönsamt, men fordrar stor
arbetsinsats och omfattande inventering.
□ Isolering av processutrustning och tankar.
□ Utbyte av reglerutrustning för att nå bästa driftsförhållanden. Dessutom
erhålls en förhöjd varukvalitet.
Enligt skilda statliga utredningar bör industriproduktionen öka med
23-45 % fram till 1990, detta med tanke på att vi i framtiden måste försörja
en större andel pensionärer och en allt större offentlig sektor med
industripoduktionen.
Med tanke på den värmländska industrins utpräglade skogs- och stålsektordominans
och råvarusituation kan det förväntas att tillväxten i vår industri
i genomsnitt kommer att ligga mer mot den nedre tillväxttakten under dessa
10 år.
Vi förutser därför att industriproduktionen i Värmland fram till 1990
kommer att öka med i genomsnitt 25-30 %.
En bättre energihushållning - särskilt med tanke på de snabbt ökande
energi- och oljepriserna - och bättre energianvändning vid utbyggnader
medför att ökningen av energiförbrukningen bör stanna vid 15-20 %.
Återvinning
Avfallet från industri, hushåll, service m. m. är en tillgång som måste
utnyttjas bättre. Materialet, främst olika metaller, och sopornas bränslevärde
måste utnyttjas.
Genom att återanvända stål kan, förutom hushållning med råvaror,
energiförbrukningen vid stålframställningen sänkas till 20-25 % jämfört med
framställning från järnmalm. När det gäller aluminium, går det åt 30 gånger
så mycket energi om man jämför att utgå från råvara med återvinning. Hur
mycket energi som det går att spara i Värmland genom återvinning av
metaller är svårt att bedöma.
Karlstads kommun planerar att i samarbete med Grums, Kil, Forshaga och
Hammarö kommuner anlägga ett avfallsverk. Även andra kommuner i länet
borde ha möjligheter att samverka om avfallsverk för återvinning av råvaror,
Mot. 1979/80:1777
10
bränsle och matjordstillverkning.
Energiinnehållet i soporna som varje person ”producerar” motsvarar ca 70
liter olja/år. Soporna från Värmlands 285 000 innevånare motsvarar alltså en
årlig energitillgång på ungefär 20 000 m3 olja. Bränslevärdet i soporna som
kommer att utnyttjas i Karlstads fjärrvärmenät motsvarar ca 8 000 m3 olja/år,
vilket är en fjärdedel av värmeverkets nuvarande förbrukning.
Om det är möjligt att använda soporna från 200 000 av länets innevånare
när fjärrvärmenät är utbyggt på större orter inom länet, ger detta ett
energitillskott som motsvarar ca 14 000 m3 olja per år.
Här kan följande åtgärder vidtas:
□ inventering sker över möjligheterna att använda sopor som bränsle,
o avfall som är lämpligt för matjordsframställning används för detta
ändamål,
□ försöksverksamhet startas över hur man praktiskt sorterar ut och
återvinner råvaror ur avfall,
□ möjligheterna för olika kommuner inom länet att samverka om sophanteringen
undersöks,
□ förbud införs mot onödigt engångsemballage, typ ölburkar.
Värmepumpar
Processen är gnska enkel och brukar populärt kallas för ”omvänt
kylskåp”. Den kylande delen, dvs. den del som tar upp värme, är en
värmeväxlare (förångare) som utnyttjar värmen i uteluften och via en slinga
med cirkulerande glykolvatten tar värmeinnehållet ur marken, sjöar eller
vattendrag, utnyttjar frånluftsventilation eller uppvärmt spillvatten. Värmepumpar
finns som kan utnyttja både ytjordvärme och ytterluft. Dessa är
effektivare än pumpar som jobbar med enbart en värmekälla. Den värmande
delen, dvs. den del som avger värme, är en värmeväxlare (kondensor) som
sitter kopplad till värmesystemets primärvattenkrets. För att denna process
skall fungera krävs att systemet är fyllt med en vätska med låg kokpunkt,
vanligtvis freon. Ytterligare krävs en kylkompressor vid mindre anläggningar
som drivs av elmotorer.
Större värmepumpsanläggningr drivs ofta med dieselmotorer som tack
vare olika återvinningssystem får en mycket hög verkningsgrad. En ännu
intressantare drivkälla för större värmepumpar kan stirlingmotorn bli. Som
bränsle kan den använda ved, flis eller orena alkoholer.
Värmepumpstekniken är på frammarsch och medverkar redan till att
sänka behovet av importerat bränsle. Dess roll kommer att öka i
framtiden.
Med hänvising till ovanstående föreslås:
□ att uppvärmningssystemen i nybebyggelse dimensioneras så att värmepumpar
kan användas för uppvärmning,
Mot. 1979/80:1777
11
□ att ”pilotprojekt” startas för att med stora värmepumpar anslutna till
värmecentraler utnyttja spillvärmeförekomster från industrier, kommunala
reningsverk, värmeinnehållet i sjöar och vttendrag,
□ att utvecklingsfonden stimulerar verkstadsindustrin inom länet att utveckla
värmepumpsystem som drivs med lågvärdig inhemsk energi (flis eller
alkohol).
Jordbruk
År 1977 förbrukade värmländskt jordbruk 531 m3 bensin, 178 m3 fotogen,
9 547 m3 dieselbrännolja samt 2 888 m3 eldningsolja.
År 1977 fanns i Värmland i besättningar med över 25 kor 7 500 nötenheter.
I besättningar med över 250 svin fanns 21 584 svin. Om metangas skulle
utvinnas ur gödseln från de här besättningarna motsvarar detta ett
energiinnehåll på ca 52 GWh eller 5 200 m3 olja.
År 1977 fanns det 745 mjölkkobesättningar med mer än 10 mjölkkor. Om
mjölktankarna i dessa besättningar utrustas med återvinningsaggregat kan
troligen en besparing av 4 GWh elström eller ca 400 m3 olja erhållas.
År 1978 fanns i Värmland 981 skulltorkar för hö. Om varje sådan tork
kunde utrustas med en solfångare med i genomsnitt 75 m2 yta, skulle 3 GWh
eller 300 m3 olja sparas. Dessutom borde det vara möjligt att spara ytterligare
1 GWh om kalluftstorkarna för spannmål utrustades med solvärme.
År 1990 bör det i värmländskt jordbruk vara möjligt att från metangas,
olika värmeåtervinningsanläggningar, etanolframställning samt solfångare
erhålla ett energitillskott på 0,05-0,1 TWh/år, vilket motsvarar
5 000-10 000 m3 olja per år. Detta möjliggör en ökad sysselsättning inom
värmländskt jordbruk.
Kollektivtrafik
Alla järnvägslinjer måste rustas upp för att ge järnvägarna den plats de
förtjänar.
För att ge god beläggning måste de allmänna kommunikationerna
anpassas till de resandes behov. Taxorna måste anpassas till att konkurrera ut
pendlingen med bil och turtätheten ökas. Ett högstapris bör införas för resor
inom länet.
Transportsektorn i Värmland förbrukar f. n. ca 2,5 TWh/år. Tillsammans
med energisnålare bilar torde en välgjord trafikplanering med långtgående
satsningar på cykel, buss, båt och järnväg fram till 1990 kunna spara in ca 0,25
TWh/år eller 10%.
Mot. 1979/80:1777
12
Drivmedel
Hela drivmedelsförsörj ningen med undantag för järnvägarna är i dag
importerad. Av flytande bränslen som kan framställas inom länet, framstår
metanolen som fördelaktigast. Både bensin- och dieselmotorer kan efter
ändringar drivas problemfritt på metanol.
Metanol kan framställas ur skogsavfall, torv och torvgas, vilka alla finns i
stora mängder i länet. En fabrik för metanolframställning skulle med fördel
kunna förläggas till Nordvärmland.
Metanolen kan till en början användas för att ersätta blyet i bensinen,
varigenom den största avgasföroreningen skulle försvinna. Motorerna skulle
också få större verkningsgrad. Efter 1990 kan metanolen successivt ersätta
importerat bränsle när energiskogar och andra energikällor ger ett allt större
tillskott till energiförsörjningen.
Till 1990 föreslås en metanolproduktion på 0,25 TWh, som skulle kunna
utvinnas ur torv eller skogsavfall motsvarande 0,35 TWh. Denna metanol
motsvarar ett värde på ca 25 milj. kr./år. Med beräkningen av att 1 års arbete
motsvarar en löne- och materialkostnad på ca 200 000 kr. motsvarar detta 125
arbetstillfällen.
Med hänvisning till ovanstående är det nödvändigt
□ att den spårbundna trafiken av statsmakterna ges sådana villkor att den
kan inordnas i landstingets kollektivtrafikbolag,
□ att taxor och turer anpassas till de resandes behov så att pendling med bil
blir ofördelaktigt,
□ att planering kommer till stånd för bättre utnyttjande av järn- och
vattenvägar,
□ att en fabrik för metanolframställning förläggs till norra Värmland.
Solenergi
I Värmland har totalinstrålningen från solen ett energivärde på 900-1 000
kWh/m2 och år. Antalet verkliga soltimmar under året är 1 900-2 100. Vid en
årlig solinstrålning på 1 000 kWh/m2 motsvarar solinstrålningen på en km2 en
TWh vilket är likvärdigt med 100 000 m3 olja. Den direkta solinstrålningen är
givetvis den värdefullaste, men även den diffusa strålningen under molniga
dagar har en viss betydelse. Under vinter, tidig vår samt höst utnyttjas
solinstrålningen bäst av vertikala ytor medan horisontella ytor är effektivast
under sommaren.
Om solenergin från 1985 årligen byggs ut med 0,05 TWh blir tillskottet
1990 0,25 TWh/år. Detta motsvarar 25 000 m3 olja. Kostnaden vid solvärmeutbyggnaden
kan beräknas till 2 kr./årlig KWh. Detta innebär en årlig
kostnad på 100 milj. kr. Ungefär hälften av arbetstillfällena kommer att
skapas i lokal byggnadsverksamhet och resterande i tillverkningsindustri.
Mot. 1979/80:1777
13
Om kostnaden per årsarbetare är 200 000 kr. skapas 500 nya arbetstillfällen.
För att uppnå dessa mål krävs:
□ att nybebyggelse bör utformas och placeras för att om möjligt fungera som
passiva solf ångare,
□ att nybebyggelse utformas så att det är möjligt (uppvärmningssystem och
solfångarytor) att installera solenergianläggningar,
□ att anläggningar för tillskott av solvärme bör installeras i bostäder och
lokaler med direkt-elvärme samt där det beräknas att olja under en längre
tidsperiod kommer att användas till uppvärmning,
□ att kommuner och landsting tar initiativ till pilotprojekt när det gäller
solenergi,
□ att ekonomiskt stimulera utnyttjande av solenergi, t. ex. genom bidrag,
förmånliga lån eller skatteavdrag.
□ att utvecklingsfonden stimulerar näringslivet inom länet att satsa på
solenergianläggningar,
□ att utbildning om solenergi inrättas inom länets yrkesskolor,
□ att nya fjärrvärmeanläggningar anpassas för solenergi,
□ att solenergianläggningar, för varmvattenproduktion under sommaren,
installeras i kommunala fjärrvärmenät,
□ att uppvärmning av utomhusbad och simhallar i största möjliga utsträckning
sker med solenergi.
Vindkraft
Värmland har, enligt SMHI:s inventering av vindenergiresurserna, vid en
full utbyggnad av vindkraften möjligheter att erhålla 0,55 TWh elström från
vindkraft. Utbyggnaden avser aggregat i 1 MW-klassen, som har 50 m högt
torn och rotor med 50 m mellan vingspetsarna. För att erhålla ett tillskott på
0,55 TWh behövs 250-300 aggregat. Med större aggregat kanske det är
möjligt att utvinna mer energi. Det är främst området kring Vänern som har
de bästa vindförhållandena.
Om det från 1985 till 1990 byggs 10 anläggningar med 100 m rotor kan ett
energitillskott på 0,07-0,10 TWh, vilket motsvarar 7 000 till 10 000 m3
olja/år, erhållas. Kostnaden kan beräknas till ca 100 milj. kr. Om
utbyggnaden sker under en femårsperiod skapas troligen 40 arbetstillfällen/
år.
För att uppnå dessa mål krävs:
□ att en inventering av lämpliga platser för vindkraft vidtas,
□ att Karlstads Mekaniska Werkstad anlitas för utbyggnad av vindkraften i
Värmland,
□ att försöksanläggningar för vindvärme uppförs,
Mot. 1979/80:1777
14
□ att elström från mindre vindkraftverk inte missgynnas prismässigt vid
leveranser till det allmänna elnätet.
Vattenkraft
Utbyggnadsgraden för vattenkraft i Värmland är mycket hög. I december
1976 fanns i hela landet 901 vattenkraftverk. 103 av dessa ligger i Värmland,
vilket är anmärkningsvärt mycket.
Förklaringen ligger i närheten till de först industrialiserade delarna av
landet. De stora högspänningsledningarna är ett sent påfund, och följaktligen
byggde man ut nära nog alla våra större fall och forsar på ett tidigt
stadium för att förse t. ex. järnhanteringen i Bergslagen med energi. Endast
ett fåtal större forsar, t. ex. Strängsforsen, strömmar fortfarande oexploaterade.
Det intressantaste sättet att öka elproduktionen är att förbättra befintliga
anläggningar. Som tidigare nämnts så byggdes de större forsarna ut mycket
tidigt i länet. Så byggdes t. ex. Forshaga- och Dejeforsen ut redan omkring
1910. Dessa aggregat är fortfarande i drift, och resultatet är en verkningsgrad
på under 50 %. Moderna aggregat har däremot en verkningsgrad på ca 75 %.
Värmland har därför stora vinster att göra på detta område.
Att så är fallet märks om man studerar industristatistiken från 1975-1976
och jämför relationen mellan aggregateffekt och verklig produktion för
Värmland och för hela landet. Utnyttjandegraden i procent (bruttoproduktion/möjlig
produktion x 100) var år 1975 37,36 % för Värmland medan den
var 51,17 % för hela landet. År 1976 var siffrorna 27,46 resp. 48,38 %.
Om man 1975 höjde utnyttjandegraden för värmländsk vattenkraft till
riksgenomsnittet, skulle detta medföra ett eltillskott på 629 GWh. Siffran för
1976 skulle bli 953 GWh, eller nära en fjärdedel av elförbrukningen i
länet.
Vi konstaterar att ett stort tillskott finns att hämta om man byter ut för
länge sedan betalda aggregat, vilket bör ställa sig billigare än att bygga nya
jätteanläggningar.
En annan möjlighet är att utnyttja de många befintliga dammar som finns i
våra vattendrag. I vattendragsutredningen för Vämlands län nämns 102
dammar som inte används i dag. Vidare finns minst tio nedlagda vattenkraftverk.
Det verkliga antalet är dock långt större eftersom utredningen endast
omfattar vattendrag med ett avrinningsområde på minst 50 km2. Vi
instämmer därför i dess önskemål om att en fullständig inventering måste
komma till stånd.
I Sverige pågår f. n. en kraftig utveckling av s. k. mini- och mikrokraftverk
med en effekt på mellan 1-50 kW. Flera värmländska företag ligger långt
framme på området. Dessa turbiner är relativt billiga och ställer låga krav på
fallhöjd och vattenflöde. Om minikraftverk installerades i de i vattendragsutredningen
nämnda dammarna med en medeleffekt på 40 kW, skulle detta
Mot. 1979/80:1777
15
ge ett krafttillskott på ca 30 GWh/år eller ca 2 % av det totala vattenkraftsuttaget,
detta utan någon som helst miljöpåverkan.
Sammanfattning
| Årsarbeten | Energitillskott |
| under 10 år (Energikom. tillförsel s. 223.) | GWh/år |
Modernisering av bef. verk | 75 | 300 |
Installation av minikraftverk | ||
i 102 bef. dammar | 7 | 30 |
Mini- och mikrokraftverk på | ||
ytterligare 100 platser | 15 | 25 |
Upprustning av nedlagda kraftverk | 7 | 25 |
Summa ung. 100 i 10 år 0,38 TWh/år
Hänvisande till ovanstående föreslås
□ att en noggrann inventering av samtliga vattenkraftstillgångar i länet
sker,
□ att elleveranser från småproducenter inte, som nu, prismässigt missgynnas,
□ att en översyn av verkningsgraden i befintliga anläggningar sker
snarast,
□ att länsmyndigheterna verkar för förmånliga bidrags- och lånevillkor för
mindre vattenkraftsanläggningar,
□ att kvarvarande stora, orörda forsar bevaras.
Skogen
När det gäller skogen som energiråvara beräknas att det inom landet finns
en årsproduktion av skogsavfall från slutavverkningar, gallringar och
röjningar som har ett energiinnehåll motsvarande 7-8 milj. m 3 olja. Från
ekologisk synpunkt samt även av praktiska och ekonomiska skäl kan dock
inte hela avfallsmängden utnyttjas. Det finns dessutom ett överskott av
lövmassaved som kan utnyttjas som bränsle.
Genom att ta till vara skogsavfall som energiråvara bör det vara möjligt att
minska insektsskadorna från bl. a. märgborre och barkborre, vilket innebär
en tillväxtfrämjande åtgärd. Dessutom blir det möjligt att undvika monokulturer
med enbart gran och tall, då björken är ett värdefullt bränsle. Ett
björkinslag, som används som bränsle, i röjnings- och gallringsbestånd
innebär en markförbättrande åtgärd. Detta är värdefullt med tanke på
skogsmarkens försurning. På så vis kan även kemisk lövslybekämpning
undvikas.
Mot. 1979/80:1777
16
I Värmland finns 1 360 000 ha skogsmark, vilket är ca 5,7 % av landets
skogsareal. Eftersom tillväxten är högre än riksgenomsnittet har Värmland
ca 7,5 % av landets skogstillväxt.
Tillgång
Skogsvårdsstyrelsen i Värmland har gjort en utredning över tillgången på
skogsavfall som är tillgängligt som energiråvara. Enligt dessa beräkningar
finns det lågt räknat möjligheter att framställa bränsleflis motsvarande
100 000 m3 olja/år.
Även LRF och skogsägarföreningarna har gjort en utredning över vad som
inom landet är möjligt att utvinna ur skogen som energiråvaror. Överförs den
utredningens beräkningar till värmländska förhållanden så finns det energi
från skogsavfall motsvarande 200 000 m3 olja/år. Om man dessutom räknar
med överskottet på lövmassaved innebär detta för Värmlands del en
ytterligare tillgång som motsvarar 100 000 m3 olja/år, om man ser till andelen
av skogstillväxten. Enligt LRF/SSR finns det alltså möjligheter att i
Värmland ersätta 300 000 m3 olja/år med ”skogsenergi”.
De båda utredningarna från skogsvårdsstyrelsen och LRF/SSR visar på en
viss osäkerhet över tillgången på energiråvara. Med tanke på den kommande
bristsituationen på olja och på att det finns ett stort skogsvårdsbehov bör ett
visst ”överuttag” av energiråvara kunna accepteras under en 10-15årsperiod.
Skogsavfall tillsammans med en mindre del lövmassaved bör
kunna ersätta 150 000 m3 olja/år, vilket är ungefär 1/7 av Värmlands
nuvarande oljeförbrukning.
Sysselsättning
Ett utnyttjande av skogsavfall som energiråvara innebär att decentraliserade
arbetstillfällen kommer att skapas i skogen med transporter, torkning
och lagring, vid ombyggnads- och nyanläggningsarbeten, med viss utrust-'
nings- och maskintillverkning inom verkstadsindustrin m. m. Dessutom är
det positivt för handelsbalansen att ersätta olja med inhemsk energiråvara.
När det gäller framställning av bränsleflis lär både Billerud-Uddeholm och
Vänerskog ha planer på att engagera sig. Det bör även finnas utrymme för
skogsvårdsstyrelse, sågverk, kommuner och entreprenörer att på olika sätt
medverka.
För att ersätta 150 000 m3 olja/år med ”skogsenergi” behövs 375-450
årsarbetare i skogen. Dessutom kommer det ju att skapas arbetstillfällen i
efterföljande led. Vid ett oljepris på 1 000 kr./m3 motsvarar ett årsuttag av
”skogsenergi” på 1,5 TWh ett värde av 150 milj. kr. Om vi antar att direkt
produktion, transporter, maskintillverkning m. m. sker till en kostnad av
200 000 kr./årsarbetare, skapas 750 nya arbetstillfällen.
Med hänvisning till ovanstående föreslås
Mot. 1979/80:1777
17
□ att det till 1985 bör vara möjligt att uppnå en årlig flisproduktion på 1 TWh
och till 1990 uppnå 1,5 TWh,
□ att det bör upprättas en beredskap för att vid krissituationer göra ett årligt
uttag av flis på 2 TWh,
□ att en etableringskontroll bör inrättas för att undvika en överetablering av
större fliseldningsanläggningar,
□ att all kemisk lövslybekämpning ersätts med mekanisk röjning.
Energiskog
År 1990 bör det i Värmland vara möjligt att från energiskog erhålla ett
tillskott på 0,5 TWh, vilket motsvarar 50 000 m3 olja/år. Till detta behövs
5 000-10 000 ha. Vid ett oljepris på 1 000 kr./m3 representerar detta ett årligt
värde på 50 milj. kr. Det kan beräknas att varje årsarbete sker till en kostnad
av 200 000 kr./år. Detta innebär att 250 nya arbetstillfällen skapas.
Här föreslås att
□ en inventering över vilka marker som är lämpliga för energiskog
vidtas,
□ erforderliga resurser ställs till förfogande för undersökningar och forskning
beträffande miljökonsekvenserna av gödsling och bevattning samt
skador från insekter, djur och sjukdomar.
Torv
Till år 1990 bör torv kunna tas till vara i Värmland genom brytning för
uppvärmningsändamål motsvarande 1 TWh/år, vilket ersätter ca 100 000 m3
olja/år till ett värde av ca 100 milj. kr. Med beräkningen av att kostnaden för
ett årsarbete uppgår till 200 000 kr. skulle det ge 500 nya jobb/år. Vid
utnyttjande av torvgas upp till 3 TWh/år motsvarar det ca 300 000 m3 olja till
ett värde av ca 300 milj. kr./år. Tekniken för torvgas medför att antalet nya
jobb bör stanna vid ca 1 000.
Naturgas
De gasprojekt som nämnts omfattar ett naturgasnät i Syd- och Mellansverige.
En ledning till Sydvärmland har också diskuterats. Användare kan i
första hand bli pappers- och massaindustrin samt kommunala värme- och
kraftvärmeverk. Senare kan eventuellt ledningar dras upp till torvmossarna i
nordost för utvinning av torvgas. Då kan även tätorter som Hagfors,
Munkfors och Filipstad anslutas.
Vi föreslår därför
□ att länsmyndigheterna verkar för att statsmakterna genomför en stor
satsning för att ersätta kärnkraft, kol och en del av oljan med den rena
Mot. 1979/80:1777
18
naturgasen,
□ att planering genomförs för att snabbt kunna introducera naturgas i
Värmland,
□ att lämpliga användare snabbt vidtalas att inte övergå till andra
importerade bränslen, t. ex. kol,
□ att länsmyndigheterna verkar för att värmländska företag blir underleverantörer
till naturgasprojektet.
Ekonomi och finansiering
Hushållning och satsning på inhemska och förnyelsebara energikällor ger
många arbetstillfällen inom länet, arbetstillfällen som kan fördelas över hela
Värmland, inom många och varierande branscher. Dessutom skapas
underlag för serviceverksamhet och den offentliga sektorn. Varje nytt
arbetstillfälle kan förväntas ge försörjningsunderlag för 7-8 personer.
Att genomföra alla förslagen i den här sammanställningen är givetvis
kapitalkrävande. Ett flertal av svenska folket torde dock dela uppfattningen
att vi bör ha en utveckling mot hushållning samt ökad användning av
inhemska och förnyelsebara energitillgångar. Om vi inte med det snaraste tar
krafttag och försöker att komma bort från dagens markanta oljeberoende
riskerar vi att få enorma problem. Stigande oljepriser innebär att alltmer av
landets inkomster går till att betala oljeräkningarna. Vi riskerar att få så stora
utlandsskulder att det inte finns kapital tillgängligt när den verkliga
oljekrisen kommer, kapital för en inhemsk energisatsning.
För att få så god effekt som möjligt är det angeläget att det i ett
inledningsskede sker prioriteringar av åtgärder som ger god utdelning i
förhållande till kapitalinsatsen. Sedan får övriga projekt komma i den takt
som det finns möjligheter att skaffa fram kapital.
Energisektorn har en säker marknad, en hemmamarknad där det finns
stora möjligheter att få avsättning för produkten. Det bör vara en
självklarhet att om pengarna cirkulerar inom landet får vi en positiv effekt på
näringslivet som helhet. Genom att satsa på ett näringsliv som producerar för
hemmamarknaden får vi större möjligheter att ha jämnare konjunkturer
med hög sysselsättning och en rimlig inflationstakt. Det bör vara naturligt att
börja med energisektorn när näringslivet skall ställas om i riktning mot ökad
lokal produktion för lokala behov.
Varje förlorad dag utan en massiv satsning för att bli av med oljeberoendet
innebär stora kostnder för samhället. Kapital måste därför fram snabbt.
Staten måste med tanke på det samhällsekonomiska perspektivet ta en stor
del av ansvaret. Landstinget och länsmyndigheterna bör få det avgörande
inflytandet för satsningen inom länet. Medlen bör därför fördelas via
utvecklingsfonderna.
Mot. 1979/80:1777
19
Sammanfattning
Om det program som föreslås i denna skrift genomförs skulle en
energibalans för Vämland år 1990 kunna se ut enligt följande:
Tillförsel
Bensin och diesel | 2,0 | TWh/år |
Naturgas | 2,5 | TWh/år |
Solenergi | 0,25 | TWh/år |
Skogsavfall | 1,5 | TWh'år |
Energiskog | 0,5 | TWh/år |
Torv | 1-3 | TWh/år |
Metanol | 0,25 | TWh/år |
Sopor, avlopp m. m. | 0,2 | TWh/år |
Spillvärme | 0,1-0,5 | TWh/år |
Bark, lut m, m. | 2,5 | TWh/år |
(El:) |
|
|
Vattenkraft | 2,0 | TWh/år |
Vindkraft | 0,1 | TWh/år |
Mottryck | 0.3 | TWh/år |
(Kraftvärmeel | 0,7) |
|
Import riksnät | 0,9-1,4 | TWh/år |
(Summa el | 4,0-4,5) |
|
Summa tillförsel | 14,1-17,0 TWh/år | |
Justering med |
|
|
eldningsolja | 0-3,4 | TWh/år |
Totalt | 17,0-17,5 TWh/år | |
Användning |
|
|
Industri | 9-9,5 | TWh/år |
Transporter | 2,25 | TWh/år |
Bostäder, lokaler. |
|
|
fritid, service m. m. | 5,25 | TWh/år |
Omvandlingsförluster 0,5 TWh/år
Summa användning 17,0-17,5 TWh/år
Energi som sparats och ersatts med inhemska bränslen:
Lokaler | 1,8 | TWh/år |
Skog | 1,5 | TWh/år |
Energiskog | 0,5 | TWh/år |
Torv | 1-3 | TWh/år |
Sol | 0,25 | TWh/år |
Vind | 0,1 | TWh/år |
Vatten | 0.35 | TWh/år |
Sopor, avlopp m. m. | 0,2 | TWh/år |
Transporter | 0,25 | TWh/år |
Metanol | 0,25 | TWh/år |
Spillvärme | 0.1-0,5 | TWh/år |
Summa | 6,3-8,7 | TWh/år |
(Naturgas | 2.5) | TWh/år |
(Totalt | 8,8-11,2) | TWh/år |
Mot. 1979/80:1777
20
Ökad sysselsättning
Hushållning i lokaler | 1 000 | jobb år 1990 |
Solenergi | 500 | jobb år 1990 |
Vattenkraft | 100 | jobb år 1990 |
Vindkraft | 40 | jobb år 1990 |
Skogsavfall | 750 | jobb år 1990 |
Energiskog | 250 | jobb år 1990 |
Torv | 600-1 000 | jobb år 1990 |
Naturgas | 100 | jobb år 1990 |
Metanol och etanol | 125 | jobb år 1990 |
| 3 450-3 850 | jobb år 1990 |
Övrigt (Service, |
|
|
transporter, fjärr |
|
|
värme, administration, |
|
|
sopor m. m.) minst | 550-1 150 | jobb år 1990 |
Summa ökad |
|
|
sysselsättning: | 4 000-5 000 | jobb år 1990 |
På 10 år skulle vi alltså kunna
o Reducera beroendet av importerad olja till mellan 11 och 32 %, jämfört
med dagens ca 60 %.
□ Genom energihushållning och satsning på inhemskt bränsle och naturgas
ersätta och spara energi motsvarande mellan 8.8 och 11,2 TWh/år, vilket
ungefärligen motsvarar två stora kärnkraftsreaktorers kapacitet.
□ Basera energiförsörjningen på trygga energikällor.
□ Skapa 4 000-5 000 nya arbetstillfällen i Värmland och försörjningsunderlag
för 25 000 till 40 000 människor.
□ Samtidigt öka industriproduktionen med 25-30 %.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar anhålla att regeringen i samråd med
länsmyndigheter, kommuner och företag utarbetar en energiförsörjningsplan
för Värmland.
Stockholm den 25 januari 1980
KARL-ERIC NORRBY (c) BERTIL JONASSON (c)
GOTAB 64522 Stockholm 1980


Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket