om den statliga förvaltningens organisation

Motion 1977/78:1414 av Karl Gust. H. Boo

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

4

Motion
1977/78:1414

av Karl Gust. H. Boo

om den statliga förvaltningens organisation

Den offentliga förvaltningen i vårt land fullgörs av ett stort antal förvaltningsmyndigheter.
Dessa är både statliga och kommunala. Den statliga
förvaltningen utövas till största delen av förvaltningsmyndigheter
som lyder under regeringen.

Den statliga förvaltningens uppbyggnad har gammal historisk hävd
och kan i vissa grundprinciper härledas ända från kollegierna i 1634 års
regeringsform. Sedan 1809 har de statliga myndigheterna varit fristående
i förhållande till departementen. En hörnsten i den statliga förvaltningsorganisationen
är de centrala ämbetsverken. Dessa fattar sina beslut
på eget ansvar, och regeringens ledamöter har inte något politiskt
ansvar inför riksdagen för besluten.

Frågan om den statliga förvaltningens organisation ägnades ingen
större uppmärksamhet under arbetet med 1974 års regeringsform.
Grundlagberedningen utgick sålunda från att systemet med självständiga
förvaltningsmyndigheter skulle bestå. Det vidare grundlagsarbetet i
denna del byggde också härpå.

Under de senaste decennierna har förvaltningsorganisationen kraftigt
utbyggts. Detta har varit en nödvändig följd av det allmännas ökade
ansvarstagande på olika områden av samhällslivet. Bl. a. har ett stort
antal nya ämbetsverk tillkommit.

Bland de frågeställningar som under senare tid stått i centrum när
det gällt förvaltningsorganisationen kan särskilt nämnas gränsdragning
mellan statlig och annan — främst kommunal — förvaltning, fördelningen
av förvaltningsbefogenhetema mellan centrala, regionala och
lokala förvaltningsorgan samt delegering av förvaltningsuppgifter.

Flera reformer har under de senaste åren genomförts när det gäller
den statliga förvaltningens organisation.

Åtskilliga centrala förvaltningsfunktioner har anförtrotts åt förvaltningsmyndigheter
med annan principiell uppbyggnad än den för de centrala
ämbetsverken traditionella. Hit hör t. ex. olika statliga centrala
nämnder som tillskapats för särskilda förvaltningsuppgifter.

Åtgärder har vidtagits för att förankra den centrala beslutsbefogenheterna
inom förvaltningen till s. k. lekmannastyrelser. Även andra förändringar
har genomförts. Chefsposterna inom den centrala förvaltningen
tillsätts sålunda numera som regel genom visstidsförordnanden
i stället för som tidigare som ordinarie tjänster utan tidsbegränsning.

Mot. 1977/78:1414

5

De reformer som genomförts med avseende på den centrala förvaltningens
organisation hindrar inte att det fortfarande finns betydande
olikheter mellan olika ämbetsverk när det t. ex. gäller styrelsens sammansättning
och dess kompetens i beslutshänseende. Bakom de beslutade
reformerna ligger uppenbarligen en strävan att frågor om verksamhetens
inriktning, organisationsförändringar och anslagsframställningar
skall avgöras av styrelsen. Så är emellertid ännu inte alltid fallet.
I vissa verk avgörs fortfarande vissa sådana frågor av verkschefen.

Riksdagen har under senare år haft anledning att ägna uppmärksamhet
åt många olika detaljproblem som gäller den statliga förvaltningens
organisation. De grundläggande principerna för organisationen har
emellertid därvid knappast tagits upp.

En central fråga när det gäller förvaltningens organisation är kravet
att förvaltningen skall vara ägnad att genomföra de beslut som fattas av
de ledande statsorganen, riksdagen och regeringen. Härvid är också av
största intresse hur riksdagens och regeringens intentioner vägs in i
den löpande förvaltningen.

Enligt min mening är tiden nu mogen att se över de allmänna principerna
för den statliga förvaltningens organisation främst mot bakgrund
av det i det föregående angivna kravet. Självfallet måste mot detta alltid
vägas också andra intressen, inte minst rättssäkerhetsintresset.

Vid en sådan översyn bör också övervägas konkreta detaljfrågor av
allmän räckvidd. Dit hör t. ex. kompetensfördelningen mellan verkschef
och verksstyrelse samt styrelsernas sammansättning och valperiod.

För en sådan översyn kan också anföras att reglerna i 1974 års regeringsform
om den statliga förvaltningen i huvudsak bygger på hävdvunnen
författningsmässig tradition. I grundlagsarbetet kom i första
hand andra frågor att stå i centrum.

En sådan översyn av principerna för den statliga förvaltningens organisation
och verksamhetsformer som berörts i det föregående bör inledningsvis
omfatta ett kartläggande av nu rådande rättsliga och faktiska
förhållanden på området och den utveckling som lett fram härtill. I
det vidare arbetet bör prövas om rådande förhållanden är ägnade att på
bästa sätt förverkliga de krav som i dagens samhälle måste kunna ställas
på en statlig förvaltningsorganisation.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag

att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om en allmän
översyn av principerna för den statliga förvaltningens ställning,
organisation och verksamhetsformer i enlighet med vad
som anförts i motionen.

Stockholm den 25 januari 1978

KARL GUST. H. BOO (c)