om den nya 500-kronorssedeln
Motion 1979/80:224 av Nils Hjorth
10
Motion
1979/80:224
av Nils Hjorth
om den nya 500-kronorssedeln
Genom den lagändring som riksdagen beslutade om i november 1979 får
riksbanken möjlighet att utge sedlar även i valören 500 kronor. Motioner om
detta har vid flera tillfällen väckts av undertecknad under 1970-talet.
Riksbanksfullmäktige begärde nu själva denna ändring av riksbankslagen.
Man kan därför förutsätta att en ny 500-kronorssedel snart kommer ut i
marknaden.
Sedlarnas utseende har vid flera tillfällen med anledning av motioner
behandlats av riksdagen. Förslagen om nya motiv på sedlarna har dock varje
gång avslagits främst med anledning av den stora kostnad detta skulle
medföra. Det är klart att man därför inte i onödan bör byta motiv på sedlarna
även om det av olika anledningar skett några gånger under senare
årtionden.
När nu, som jag antar inom en inte alltför avlägsen framtid, en ny sedel
utkommer, ges ett unikt tillfälle att välja ett motiv med någon annan
anknytning än de nuvarande. Jag tänker då närmast på motiv från vårt
arbetsliv eller vår omväxlande och vackra natur.
Motiven på europeiska sedlars framsidor består i regel av någon person,
(kung, drottning, president eller kulturperson) medan baksidorna ofta har
naturmotiv. I vissa länder, främst utomeuropeiska, förekommer motiv från
arbetslivet på framsidan av sedlarna. I undantagsfall förekommer sådana
motiv även på europeiska länders sedlar, t. ex. Jugoslaviens. Finland har
naturmotiv på ett par av sina sedlar, medan Danmark har naturmotiv endast
på sedlarnas baksidor.
I vårt land har man valt att som en löst sammanhållande ram kring
nuvarande sedeltyper låta varje sedel representera ett århundrade. Varje
sekel har representerats av ett av landets statsöverhuvuden från samma
period. Sålunda har t. ex. den nuvarande 10-kronorssedeln en bild av Gustav
VI Adolf, representerande 1900-talet.
Ett lands sedlar är på sitt sätt landets ansikte ute i världen. Vårt land är
känt och uppskattat för sin höga levnadsstandard och stabila demokrati.
Detta har kunnat uppnås genom idogt arbete, tekniskt kunnande och
forskningsinsatser på olika områden. Inte minst den fackliga rörelsen har
starkt bidragit till denna goda utveckling. Det vore därför naturligt att en av
våra sedlar gavs motiv ifrån arbetslivet. På baksidan av vår 1000kronorssedel
finns visserligen en bild av Bessemerprocessen från 1800-talet
men motiv med människor i arbete från vår egen tid skulle enligt min mening
skildra en mera levande och riktig arbetsmiljö. För min del skulle jag gärna se
Mot. 1979/80:224
11
ett motiv ifrån gruvarbetet, då malmen är en av våra främsta råvarutillgångar
och utgör en betydande del av vår export. Jag tror att ett sådant motiv skulle
uppmärksammas och uppskattas i vida läger i vårt land och även utomlands.
Det vore därför glädjande om vår nya sedelvalör kunde få ett sådant
utseende med motiv från vårt arbetsliv och från en av våra arbetsmiljöer.
Riksdagen bör därför uttala att den nya 500-kronorssedeln ges motiv ifrån
arbetslivet.
Med hänvisning till det anförda föreslås
att riksdagen som sin mening uttalar att vid utgivande av den nya
500-kronorssedeln denna får motiv ifrån vårt arbetsliv.
Stockholm den 16 januari 1980
NILS HJORTH (s)
