om den högre förvaltningsutbildningen

Motion 1980/81:1708 av Lennart Pettersson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

5

Motion

1980/81:1708

av Lennart Pettersson
om den högre förvaltningsutbildningen

Förvaltningsutbildningen vid universiteten har sedan några år tillbaka
varit under diskussion. Många har pekat på den organisatoriska splittring
som finns i utbildningsutbudet f. n. För att utreda frågan har universitets- och
högskoleämbetet tillsatt en särskild grupp, den s. k. AU-gruppen, för att ta
fram förslag till en enhetligare linjestruktur. AU-gruppen presenterade ett
principbetänkande i november 1979.

Utredningen menar i sina huvudförslag bl. a. att linjeindelningen bör
göras så att den på ett naturligt sätt återspeglar arbetsmarknadens
huvudområden. Utredningen nämner följande huvudsakliga arbetsområden:

- företagsekonomiskt inriktat arbete huvudsakligen inom näringslivet,

- förvaltningsinriktat och ekonomiskt arbete huvudsakligen inom offentlig

sektor,

- arbete med personal- och arbetslivsfrågor.

Utredningens slutsats blev därför att föreslå i huvudsak tre utbildningslinjer,
en inom vardera huvudinriktningen. De tre är: ekonomlinjen, linjen
för administration och offentlig ekonomi (förvaltningslinjen) samt linjen för
personal- och arbetslivsfrågor. De två förstnämndas huvudsakliga innehåll
har fått ett omfattande stöd i remissopinionen, inkl. löntagarorganisationerna.
Svenska arbetsgivareföreningen förordade däremot att utbildningen
skulle i största möjliga utsträckning samordnas inom ramen för ekonomlinjen.

I budgetpropositionen (prop. 1980/81:100 bil. 12, Utbildningsdepartementet
s. 438-439) tar utbildningsministern upp frågan om den föreslagna
linjeindelningen. Flan säger bl. a.:

Enligt min mening är det viktigt att i det fortsatta arbetet skapa
utbildningslinjer som vetter mot breda sektorer av den arbetsmarknad som
det gäller. Förvaltningslinjen och ekonomlinjen bör därför ges ett sådant
innehåll att det speglar det växande samspelet mellan den offentliga och den
privata sektorn utan att de specifika kunskapskrav som gäller för linjerna
eftersätts. Förvaltning är en omfattande verksamhet inom såväl offentlig som
enskild sektor. Även om denna verksamhet skiljer sig till sin utformning på
väsentliga punkter mellan sektorerna har den likväl ett betydande gemensamt
innehåll. Det är därför viktigt att förvaltningslinjen kan utformas så att
de studerande inte i inledningen av studierna tvingas att välja vilken del av
arbetsmarknaden de skall rikta in sig på. De bör kunna grunda ett
ställningstagande i denna fråga på kunskaper om de båda sektorerna som de

Mot. 1980/81:1708

6

får under de första årens studier. Valet bör alltså förläggas till den sista delen
av utbildningen.

Detta uttalande kan inte tolkas på annat sätt än att utbildningsministern
anser att förvaltnings- och ekonomlinjerna i allt väsentligt bör sammanfalla
under de två första årens studier. Detta kommer att innebära att fördjupningen
inom resp. sektors särskilda problem inte kan ges större utrymme än
motsvarande tre terminers studier med nu föreslagen linjelängd. För
förvaltningslinjen är en termins praktik föreslagen under denna tid. Endast
två terminers teoretiska studier skulle alltså återstå för en profilering mot
resp. sektor. Utbildningsministern går alltså emot utredningen och en bred
remissopinion.

Speciellt för den offentliga sektorn anser jag detta mycket olyckligt. Att
inrymma den sektorspecifika utbildningen inom så trånga ramar måste
innebära att vi får tjänstemän, som är sämre utbildade för att fungera i den
offentliga förvaltningen. Jag tänker då kanske speciellt på den omfattande
offentligrättsliga reglering som gäller för den offentliga sektorn. Men det är
också betänkligt att i dagens kärva ekonomiska läge utbilda tjänstemän som
besitter otillräckliga kunskaper i samhälls- och förvaltningsekonomi. Den
offentliga sektorn har ju att tillförsäkra behov och service som är av
grundläggande betydelse för vårt samhälles sätt att fungera. Detta kräver
kvalificerade insikter om den offentliga förvaltningens sätt att arbeta, inte
minst med tanke på de krav på förnyelse och effektivisering som rests med
allt tydligare styrka.

Det är därför angeläget att AU-gruppen får fortsätta sitt arbete efter sina
tidigare uppdragna riktlinjer.

Jag hemställer därför

att riksdagen som sin mening uttalar att det uredningsarbete
angående förvaltningsutbildningen som pågår inom universitets-
och högskoleämbetet fullföljs enligt den s. k. AUgruppens
förslag om tre utbildningslinjer som återspeglar
denna arbetsmarknads tre huvudområden.

Stockholm den 27 januari 1981

LENNART PETTERSSON (s)