om bostadspolitiken

Motion 1987/88:Bo258 av Agne Hansson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Bo258

av Agne Hansson m. fl. (c)
om bostadspolitiken

Inledning

I dag råder bostadsbrist i stora delar av landet. Den kraftiga befolkningstillväxten
i framför allt storstäderna orsakar ett onormalt tryck på bostadsmarknaden,
som gör att allt fler människor ställs utan bostad. Kostnadsutvecklingen
accelererar. Den havererade bostadsmarknaden ger möjlighet
till snabba vinster på skattebetalarnas bekostnad. Stigande priser, ökade
kostnader och höga hyror hotar tryggheten för många boende. Den rådande
situationen gör att de sociala målen i bostadspolitiken inte kan uppfyllas.

Centerpartiet har därför i en särskild partimotion krävt att en ny parlamentarisk
utredning tillkallas med uppgift att ta fram ändrade riktlinjer för
bostadspolitiken så att de grundläggande sociala målen kan uppfyllas. I partimotionen
redovisas vidare centerpartiets principiella syn på bostadspolitiken.
I denna motion behandlar vi närmare bostadsdepartementets förslag
på bostadssektorn för det kommande budgetåret.

Bostadsbyggande och bostadspolitik

Under rubriken bostadsbyggande och bostadspolitik redovisar bostadsministern
den betydande bostadsbrist som vi inledningsvis berört. Den ökning
av byggandet på 24% för de två första kvartalen under 1987 som bostadsministern
anger skall ses i relation till nybyggnadstakten samma period
föregående år då nyproduktionen var den lägsta som vi haft i landet sedan
1940-talet. Därmed blir siffran ganska missvisande och ökningen långt
mindre än vad som vore nödvändigt för att lösa bostadsbristen. Det belägger
vad vi inledningsvis konstaterat om de stora problem som allt fler nu
ställs inför på bostadsmarknaden. Om nybyggnadstakten varit lika hög även
efter regeringsskiftet som den var 1982 skulle vi i dag haft ytterligare 60 000
lägenheter till förfogande. Det täcker väl det behov som nu är för handen. I
nuvarande stund anges behovet av nya lägenheter i propositionen till 40000.
Det är en låg siffra.

De som drabbats hårdast av bostadsbristen är ungdomarna. Vi anser att
situationen nu är så allvarlig att speciella insatser måste vidtagas för att lösa
ungdomarnas bostadsproblem. I en särskild kommittémotion föreslår vi ett
åtgärdsprogram i detta syfte.

Allmännyttan

De allmännyttiga bostadsföretagen spelar en viktig roll för utvecklingen av
en social bostadspolitik. Därför måste allmännyttan få möjlighet att utvecklas
efter samma regler som gäller för övriga på bostadsmarknaden.
Riksdagsbeslutet om förändrade låneregler som i praktiken gör det omöjligt
att försälja vissa av allmännyttans bostäder motverkar detta syfte. Vi föreslår
att beslutet upphävs.

Ändrade villkor m. m. för lån finansierade av SBAB

Centerpartiet avstyrkte förslaget att ett särskilt statligt bostadsfinansieringsinstitut
skulle införas. Vi menar att kreditförsörjningen till bostäderna kan
administreras av bottenlåneinstituten. En sådan ordning är till fördel för såväl
långivare som låntagare. Med ett sådant system kan klara förenklingar
åstadkommas. Bottenlåneinstituten är ju redan för närvarande i stor omfattning
långivare till dem som fått statliga bostadslån. Vi föreslår att en sådan
ordning införes och att Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB
avskaffas.

Det finns därför heller ingen anledning att göra de förändringar av villkoren
m. m. för lån finansierade av SBAB som bostadsministern föreslår. Ifall
särskilda sociala motiv förelåg för att behålla ett statligt kreditinstitut talar
logiken snarare för att inte göra de förändringar som bostadsministern nu
föreslår.

Förtida inlösen av lån

Bostadsministern gör bedömningen att förtida inlösen av lån kommer att
uppgå till 1000 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1987/88 och
1988/89. Bedömningen utgår då ifrån att inga stimulanser till inlösen vidtas.

Centerpartiet har upprepade gånger föreslagit att den statliga lånestocken
skall minskas. Vi menar därför att en stimulans för att få fler lån inlösta i
förtid bör vidtagas.

Erfarenheten av de två senaste årens inlösen visar att förtida inlösen av
lån har blivit större än vad som antagits. 1986 inlöstes lån i förtid för över 6
miljarder. För 1986/87 anges beloppet till 4070 milj. kr. Även om bedömningen
också skall göras med hänsyn till förändringar i skillnaden mellan
ränteläget på marknaden och statens bostadslåneränta visar detta att det
finns ett intresse hos låntagarna att lösa in bostadslån i förtid.

Vi menar att regeringen bör fatta beslut om stimulans för att mindre lån
inlöses. Under dessa förutsättningar bedömer vi att inlösen under vardera
budgetår kommer att uppgå till 1500 milj. kr. dvs. 500 milj. kr. per budgetår
mer än regeringen.

Mot. 1987/88

Bo258

12

Räntebidrag m. m

Räntebidrag vid tillbyggnad av egnahem

Ett viktigt mål i bostadspolitiken som centern alltid arbetat för är att fler ges
möjlighet att bo i egnahem.

Ett främjande av småhusboendet är därför positivt. De förändringar i
räntebidragsreglerna som föreslås i propositionen vid tillbyggnad av egnahem
kan vi därför ställa oss bakom. Förslaget har som syfte att inte bygga
större än nödvändigt från början.

Det är också viktigt att möjligheten till utbyggnad kan ske när t. ex. familjen
växer och blir större. Egnahemmen är därför en bra boendeform för
barnfamiljer. Statistiken visar också att den klart största delen av barnfamiljerna
också önskar att bo i egnahem. För de barnfamiljer som bor i redan
befintliga hus blir det enligt förslaget ingen ändring. Bostadsministerns
förslag får därmed en mycket begränsad effekt i syfte att främja egnahemsboendet.
Vi föreslår därför att de förändrade reglerna också skall omfatta
redan befintliga egnahem.

Förslaget att också begränsa reglerna till att gälla endast ursprungliga låntagare
anser vi felaktigt. Vi föreslår att lånereglerna görs tillämpliga även efter
det att ett egnahem har bytt ägare.

Vårt förslag om ändring bör träda i kraft den 1 juli 1988 i enlighet med
propositionens förslag. Vi bedömer inte att förslaget kommer att få någon
budgeteffekt för 1988/89. Utbetalningen av lån med de nya reglerna för redan
befintliga hus hinner först att ske budgetåret 1989/90.

Lånebestämmelserna för ombyggnad av ålderdomshem

Ålderdomshemmen är viktiga inte minst för att erbjuda valfrihet i boendet
för de äldre. Enligt centerns mening är det därför angeläget att ålderdomshemmen
kan bevaras. Centern har också aktivt medverkat till att underlätta
det genom det beslut om förenklade låneregler som riksdagen fattade på
förslag av bostadsutskottet vid föregående riksmöte.

Emellertid tycks det fortfarande finnas ett motstånd mot intentionerna att
bevara ålderdomshemmen. De nya lånereglerna med dispensmöjligheter synes
fortfarande vara dåligt kända för dem som har att handlägga, besluta eller
på annat sätt är berörda. Det är därför viktigt att tillämpningen av reglerna
sker på ett sådant sätt som var avsett i riksdagsbeslutet så att nedläggning
av ålderdomshem inte sker på grund av att statliga lån stoppas av
en snäv tolkning av reglerna. Det är också viktigt att informationen om den
nya möjligheten för kommunerna att bevara ålderdomshemmen som nu har
inträffat fr. o. m. den 1 juli 1987 snabbt kommer ut till alla som berörs. Vad
som här sägs om riksdagsbeslutets innebörd och information bör ges regeringen
till känna.

I de fall där nybyggnation av ålderdomshem kan bli aktuella bör det också
kunna få ske med hjälp av statliga lån på samma sätt som gäller för servicehus.

Mot. 1987/88

Bo258

13

Hyresrabatter

Hyresrabatterna infördes genom riksdagsbeslut hösten 1982. Centern avvisade
då förslaget bl. a. med motivet att stimulansåtgärder avseende bostadsbyggandet
måste prioriteras noga och i första hand ges en inriktning
som innebär att produktionen kommer att avse bostäder som verkligen efterfrågas.
För att komma till rätta med bostadsproblemen i storstäderna
krävs helt andra och radikalare åtgärder. Vi vidhåller därför vårt avslagsyrkande
på denna punkt. Enligt propositionens beräkningar minskas anslagsbehovet
därmed med 90 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Återflyttningsbidrag

Ombyggnads- och upprustningsåtgärder måste ske med varsamhet. Större
ingrepp än nödvändigt åsamkar de boende onödigt stora kostnader. Vi har
från centerns sida därför kritiserat lånereglerna för att vara utformade på ett
sätt som gör att onödigt omfattande ombyggnader och s. k. lyxsanering stimuleras.
Ett återflyttningsbidrag av det slag som det här är fråga om kan
medverka till att fastighetsägarna blir mindre observanta på möjligheterna
att hålla tillbaka kostnaderna. Vi yrkade därför avslag vid införandet av detta
bidrag. Vi upprepar här vårt avslagsyrkande. Enligt de anslagsbehov som
upptas i budgetpropositionen innebär det en reducering i förhållande till regeringens
förslag med 60 milj. kr. för budgetåret 1988/89.

ROT-verksamheten

Bostadsministern anför i budgetpropositionen att upprustningen av äldre
bostäder har ökat starkt t. o. m. år 1986. Denna ökning har nu brutits under
1987 och resurserna används i stället för att bygga nya bostäder.

Vi föreslår att räntebidragsreglerna för de s. k. ROT-lånen ändras så att
för nya lån fr. o. m. 1 juli 1988 utgår räntebidrag med 75% av låneunderlaget.

Med utgångspunkt från de preliminära beslut om ombyggnadslån som fattades
budgetåret 1986/87 och som avser något högre omfattning på ombyggnadsverksamheten
än vad som bostadsministern anger råder för närvarande,
har vi beräknat helårseffekten av ett minskat anslagsbehov till 300
milj. kr. Enligt vårt förslag skall reglerna införas fr. o. m. 1 juli 1988 vilket vi
bedömer inte hinner påverka anslagen i budgeten för 1988/89.

Ungdomsbostadsstödet

Det av regeringen införda bostadsstödet är krångligt, byråkratiskt och ineffektivt.
Många kommuner har därför tackat nej till stödet. Vi anförde redan
när stödet infördes att det skulle komma att få mycket liten effekt. Det
har nu också besannats. I en särskild kommittémotion redovisar vi ett enkelt
förslag med kraftfulla åtgärder för att snabbt komma till rätta med ungdomars
bostadsproblem. Vi föreslår därför att det aktuella stödet avvecklas

Mot. 1987/88

Bo258

14

i och med kommande budgetår. Det innebär en reducering av anslagsbehovet
i förhållande till regeringens förslag med 10 milj. kr. Samtidigt föreslår
vi att 150 milj. kr. anvisas för genomförandet av vårt förslag som närmare
utvecklas i ovan nämnda kommittémotion.

Lån för ändrad lägenhetssammansättning

Under de senaste åren har antalet smålägenheter minskat kraftigt. Det
drabbar främst ungdomen. Den främsta orsaken till minskningen beror på
lånereglernas utformning där lån även kan utgå för sammanslagning av lägenheter.
I ett läge där antalet smålägenheter sjunker samtidigt som efterfrågan
på smålägenheter ökar är det oacceptabelt att subventionera lägenhetssammanslagningar.
Vi vidhåller vårt krav sedan tidigare år att lånebestämmelserna
inom ramen för bostadsförbättringsprogrammet ändras på ett
sådant sätt att lån och tilläggslån för lägenhetssammanslagningar inte kan
utgå.

Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m.

Vi avvisar bostadsministerns förslag om att slopa ramen för byggskador
m. m. och fördela anslaget för detta ändamål på de två övriga ramarna som
finns under anslaget tilläggslån till ombyggnad av vissa hus. Det föreligger
stor risk att anslagen till lån för byggskador kommer bort vid en sådan hantering.
En sådan ordning är olycklig i ett läge då byggskador som orsakar
sjuka hus ökar oroväckande.

Vi föreslår att ramen för byggskador behålls och fastställs till 60 milj. kr. i
likhet med vad bostadsstyrelsen föreslår.

Under detta anslag finansieras också tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse. Enligt bostadsstyrelsens anslagsframställning
är efterfrågan på denna typ av lån stor. Vi föreslår därför att
ramen för detta ändamål fastställs i likhet med bostadsstyrelsens förslag till
110 milj. kr.

Bostadsbidrag

För barnfamiljernas ekonomi är bostadskostnaderna en tung post. I den
svåra situation som nu råder på bostadsmarknaden speciellt i överhettade
regioner kan kostnaderna för boendet bli betungande. De kostnader som
koncentrationspolitiken orsakar kan inte oförskyllt belastas de boende.
Som en följd av koncentrationen har hyreskostnaden blivit särskilt betungande
i de nyproducerade lägenheterna. Vi har tidigare starkt understrukit
vikten av att samhällets stöd prioriteras till dem som bäst är i behov
av stödet. Det riktade stöd till barnfamiljerna som bostadsstödet utgör är
därför motiverat.

För att stödet skall få avsedd effekt även vad gäller det som ovan sagts om
hyreskostnaden i nyproducerade lägenheter i de överhettade områdena bör
den övre bostadskostnadsgränsen höjas utöver vad bostadsministern före

Mot. 1987/88

Bo258

15

slår. Vi föreslår att den övre bostadskostnadsgränsen fastställs enligt följande.
Beloppen inom parentes anger höjningen i förhållande till regeringens
förslag.

Hushåll med 1 barn 2800 (+200)

Hushåll med 2 barn 3100 (+300)

Hushåll med 3 barn 3500 (+300)

Hushåll med 4 barn 3 900 (+400)

Hushåll med 5 eller fler barn 4200 (+400)

Den höjning av bostadsbidragen utöver regeringens förslag som vi föreslår
beräknas till 70 milj. kr. för bidragsåret 1989. Hälften av detta belopp belöper
på staten men belastar inte förevarande budgetår.

Vi föreslår vidare följande ändringar i reglerna för beräkning av bostadsbidrag.
För familjer boende i egnahem bör i den bidragsgrundande kostnaden
få inräknas ett belopp motsvarande normal avskrivning.

I kostnaden för bostadsrätt anser vi att viss del av räntekostnad för köp av
bostadsrätt bör ingå.

Underhållsbidrag för barn som en familj mottar skall enligt reglerna inräknas
i inkomsten. Däremot får inte mannen i samma familj göra avdrag i
fall han har underhållsskyldighet för barn t. ex. i tidigare äktenskap som bor
i annat hushåll.

Reglerna för fastställande av inkomsten bör ändras så att även avdrag för
underhållsbidrag i vissa fall får göras.

Reglerna för bostadsbidrag bör således ändras i linje med vad vi anfört.
Detta bör ges regeringen till känna.

Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

Radon i bostäder är ett allvarligt problem som ökat under senare år. Vi har
tidigare utan framgång krävt att ett bidrag skall införas för att åtgärda radonhus.
I årets budgetförslag föreslår regeringen att bidrag för radonsanering
skall införas. Det är ett steg framåt. I en särskild motion tar vi upp de
åtgärder i detta avseende utöver regeringens förslag vi anser nödvändiga att
vidtaga.

Markvillkoret

Det s. k. markvillkoret innebär att kommunen vid t. ex. byggandet i förnyelseområden
först skall lösa in marken för att därefter fördela den efter
kommunalt beslut. Det är en omständlig och otymplig ordning. Uppenbar
risk finns att detta förfaringssätt endast förlänger och fördyrar bostadsproduktionen
utan att några fördelar finns.

Dessutom medför markvillkoret att byggföretag och byggherrar förlorat
möjligheten att genom planering av eget markinnehav få fram egna planoch
projekteringsalternativ. Skall smidigheten och anpassningsförmågan i
bostadsbyggandet kunna stärkas förutsätter det att enskilda markägare och
byggnadsföretag ges ökade möjligheter att medverka. Markvillkoret bör
därför avskaffas.

Mot. 1987/88

Bo258

16

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att upphäva beslutet (BoU 1987/88:3,
rskr. 94) om de nya reglerna för övertagande av lån med räntebidrag
som motverkar försäljning av bostäder som tillhör allmännyttan,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändrade villkor
m. m. för lån finansierade av SBAB,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avveckling av SBAB,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att öka amortering och inlösen av statliga
lån på bostadssektorn,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vidgade regler för räntebidrag för tillbyggnad av
egnahem,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillämpning och information om lånebestämmelserna
för ombyggnad av ålderdomshem,

7. att riksdagen beslutar att statliga bostadslån skall kunna utgå till
nybyggnad av ålderdomshem på samma sätt som gäller för servicehus,

8. att riksdagen beslutar upphäva subventionerna i form av återflyttningsbidrag
och hyresrabatter,

9. att riksdagen beslutar att räntebidrag fr. o. m. 1988-07-01 för
ombyggnadslån s. k. ROT-lån utgår för ombyggnadskostnaden med
75% av låneunderlaget i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar avveckla ungdomsbostadsstödet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändrade lånebestämmelser så att lån för sammanslagning
av smålägenheter inte kan ske med subventionering,

12. att riksdagen avslår regeringens förslag om sammanföring av
ramanslagen under B 6. Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostäder
m. m.,

13. att riksdagen beslutar att ramen för att åtgärda byggskador och
byggfel bestäms till 60 milj. kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen beslutar att ramen för de antikvariska myndigheternas
tillstyrkanden av sådana ombyggnader av kulturhistorisk
värdefull bebyggelse som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag
och tilläggslån bestäms till 110 milj. kr. för budgetåret 1988/89,

15. att riksdagen beslutar att beslut om tilläggslån till åtgärder i
bostadshus som är yngre än 30 år skall meddelas inom en ram om 100
milj. kr. för budgetåret 1988/89,

16. att riksdagen beslutar fastställa reglerna för utbetalning av bostadsbidrag
i enlighet med vad som anförts i motionen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

Mot. 1987/88

Bo258

17

Mot. 1987/88
Bo258

motionen anförts om att markvillkoret skall avskaffas.

Stockholm den 25 januari 1988
Agne Hansson (c)

Birgitta Hambraeus (c) Rune Thorén (c)

Ivar Franzén (c) Eva Rydén (c)

motionen anförts om en översyn av beräkningsgrunderna för bostadsbidrag
i linje med vad som sägs i motionen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

18