om bistånd till Demokratiska folkrepubliken Yemen.

Motion 1975:732 av herr Hermansson m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1975:732

4

Nr 732

av herr Hermansson m. fl.

om bistånd till Demokratiska folkrepubliken Yemen.

Aden, som ligger vid infarten vid Röda havet och som efter Suezkanalens
öppnande varit en betydelsefull handels- och sjöfartsstad, har sedan 1869
varit brittisk koloni och sedan 1937 kronkoloni. På grund av Storbritanniens
minskade inflytande i Mellersta Östern efter andra världskrigets slut och
på grund av nationella strömningar i de forna kolonierna och protektoraten
kunde D.F.R. Yemen utropas till självständig stat den 30 november 1967
efter förhandlingar i Genéve mellan britterna och NLF, Sydjemens nationella
befrielserörelse. Det fördrag som undertecknades innehöll beslut om följande.

1. Alla tidigare brittiska rättigheter skulle övertas av republiken.

2. Länderna skulle upprätta diplomatiska förbindelser.

3. Storbritannien skulle hålla fast vid löftet om ett ekonomiskt bistånd på
60 milj. pund under loppet av 3 år.

Den nya konstitution som antogs den 30 november 1970, då samtidigt
namnet Demokratiska folkrepubliken Yemen antogs, innebär fullständiga
demokratiska fri- och rättigheter i vad gäller politiska, sociala och fackliga
organisationer samt religiösa grupper. Den innebär också en långtgående
social och ekonomisk utjämning mellan stad och landsbygd, mellan de olika
guvernementen och mellan olika sociala grupper. Den slår också fast folkets
rätt att direkt delta i beslut som gäller dess framtid.

I Nationella Fronten, som är den ledande organisationen, ingår representanter
för olika politiska och sociala grupper, och den har sålunda ett
mycket brett stöd inom befolkningen.

Den treårsplan som antogs 1971 efter omfattande diskussioner inom organisationerna
och med de berörda producenterna har i konstitutionens anda
påbörjat ett uppbygge i syfte att utjämna sociala och ekonomiska skillnader
inom landet. Analfabetismen har framgångsrikt bekämpats. Likaså har hälsooch
sjukvård byggts ut. Infrastrukturen, som praktiskt taget var obefintlig
1967, har man lagt stor vikt vid, varvid vägar, flygförbindelser och telekommunikation
mellan viktiga centra redan öppnats.

Treårsplanens budget omfattar 800 milj. kr., varvid den största posten
tillförts industrisektorn i syfte att snarast möjligt göra landet ekonomiskt
självförsörjande (240 milj. kr.). 40 96 av budgeten har finansierats av statsinkomsterna,
lån och bistånd uppgår till 45 96 och 15 96 tas från överskottet
från nationaliserade företag.

Erfarenheterna från treårsplanen, vilka utvärderas vid en extrakongress

Mot. 1975:732

5

under januari 1975, ligger till grund för den nya femårsplanen
(1974/75-1978/79). Kapitalinvesteringarna i femårsplanen kommer att uppgå
till 75 358,5 tusen dinarer, varvid produktionsökningen inom industrin
beräknas till 164 % och inom jordbrukssektorn (inklusive fisket) 54,1 %.
Målet är naturligtvis också här ekonomiskt oberoende.

I syfte att förbättra det sydjemenitiska folkets levnadsvillkor, med den
sociala målsättningen att skapa lika villkor för alla jemeniter, lägger man
stor vikt vid utbyggnad av skolväsendet och hälsovården, vilka speciellt
på landsbygden varit oerhört eftersatta. Ökningen av antalet elever på motsvarande
grundskolenivå jämfört med treårsplanens resultat beräknas till
89 % eller 161 000 elever, varav 31 % kvinnliga elever, vilket avspeglar
konstitutionens innehåll om jämställdhet mellan könen. Totalt kommer
273 skolor att byggas. Dessutom skall enligt planerna ett jordbrukstekniskt
institut byggas som kommer att omfatta 400 elever i en treårig utbildning.

Antalet sjukhusplatser som vid treårsplanens slut beräknas uppgå till 2 170
(på ett befolkningsunderlag på 1,5 milj.) kommer att öka till 3 150 eller
45 %. Speciell vikt lägger man här vid en utbyggnad av barnsjukvården,
förlossnings- och mödravården. Vid femårsplanens slut beräknas att det
finns en läkare på 6 000 patienter mot en på 10 000 för närvarande. Hälsocentra,
ungefär motsvarande våra distriktsläkarstationer, kommer att byggas
i alla guvernementen liksom rörliga hälsocentraler för att ge den nomadiserande
delen av befolkningen sjukvård.

Planeringen fäster stor vikt vid förebyggande hälsovård och omfattar också
en utbyggnad av speciella enheter inom hälsovården som kommer att stationeras
i alla de sex guvernementen och som kommer att ansvara för att
alla barn vaccineras mot smittkoppor, tuberkulos, polio och gula febern.
Dessutom bekämpar man malaria, bilharzia och trakom genom att i samarbete
med jordbruksministeriet bespruta vattensamlingar och sanka områden
med insektsdödande medel.

Bland de länder som ger bistånd till Demokratiska folkrepubliken Yemen
kan nämnas vissa östeuropeiska stater som Sovjetunionen och DDR, vidare
Kuwait, Kinesiska Folkrepubliken, Danmark, Schweiz och Libyen. Vissa
projekt finansieras med bistånd av Arabförbundet, FN:s utvecklingsprogram
(UNDP), FN:s barnfond (UNICEF), Världshälsoorganisationen (WHO) och
Världslivsmedelsprogrammet (WFP).

Demokratiska folkrepubliken Yemens utvecklingspolitik är densamma
som Sveriges riksdag fastlagt för det svenska utvecklingssamarbetet. Det
borde då vara naturligt att Sverige upptar Demokratiska folkrepubliken Yemen
som programland för svenskt bistånd.

Det är främst inom undervisning och hälso- och sjukvård som behovet
av insatser och hjälp utifrån är stort. Sverige kan här göra en värdefull
insats i Demokratiska folkrepubliken Yemens strävan att förbättra sydjeminitiska
folkets levnadsvillkor.

Mot. 1975:732

6

Med hänvisning till det anförda föreslås

1. att riksdagen hemställer till regeringen att Demokratiska folkrepubliken
Yemen upptas som programland för svenskt bistånd,

2. att riksdagen under tredje huvudtiteln punkten C 2 anvisar
20 milj. kr. till Demokratiska folkrepubliken Yemen.

Stockholm den 24 januari 1975
C.-H. HERMANSSON (vpk)

EIVOR MARKLUND (vpk) GUSTAV LORENTZON (vpk)

NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)

LARS WERNER (vpk)
i Tyresö