om bibehållande av verksamheten vid Emsfors Bruk

Motion 1979/80:1441 av Birger Rosqvist m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1979/80

1441-1442

Motion
1979/80:1441

av Birger Rosqvist m. fl.

om bibehållande av verksamheten vid Emsfors Bruk

Statens engagemang i skogsindustrin har ökat genom förvärv av aktierna i
Södra Skogsägarna. För 500 milj. kr. blev staten ägare till 40 % av
aktierna.

Skogsindustrin måste vidareutvecklas sägs det i Bil. 17 Industridepartementet
i årets budgetproposition. Industrins struktur och råvaruförsörjning virkesåtgången
- står i förgrunden inför framtiden.

I november 1979 meddelade Södra Skogsägarna att man hade för avsikt att
lägga ned fem av sina bruksenheter. Ett av dessa var Emsfors Bruk i Kalmar
län. Den aviserade nedläggningen kunde inte sägas vara betingad av
råvarubrist utan av ekonomiska skäl. Brukets produktion är helt inriktad på
vidareförädling av pappersmassa, som kommer från Mönsterås- och
Mörrumindustrierna, som också tillhör Södra Skogsägarkoncernen.

I Emsfors har investerats 65 milj. kr. i maskiner och byggnader under de
senaste åren. Därtill kommer ca 35 milj. kr. för produktutveckling och
marknadsföring. Man har fått fram utomordentligt bra utrustning i maskiner
som ger stor flexibilitet i produktionen. Inkörningen av den nya maskinutrustningen
var klar under hösten.

Vidareförädlingen av råvaran - pappersmassan - som sker vid Emsfors blir
specialpapper i olika varianter. Med vissa produkter inom detta område
ligger man nu långt framme och rent av före någon annan i världen.

Bland Emsfors produktsortiment kan nämnas följande:

papper för livsmedelsindustrin, exempelvis för förpackning av smör,
margarin m. m., laminatpapper för choklad, kex osv., vaxade papperssorter,
karbonpapper, fruktpapper, blompapper.

Ett starkt mycket tunt papper som lämpar sig som mellanlägg i
aluminiumfolie. Det spar råvaru-aluminium. Tygtryckspapper, ett mycket
starkt tunt papper för färgtryckning av textilier. Denna sort som fått bra
mottagande är man ensam om i världen.

Vid Emsfors Bruk var man fram till nedläggningsbeslutet full av optimism
inför framtiden. Personal och bruksledning (243 anställda) konstaterade att
order började strömma in. Man fick order på order om provsändningar. Nya
intresserade kunder hörde av sig. Marknadsföringen höll på att byggas upp.

Affärsmässigt bra order tecknades. Det fanns mycket att göra på exportmarknaden.

Man ansåg att man lyckats med det experimentbruk som Emsfors varit
under några år.

Tidigare hade man från personalhåll varit orolig och frågande när man såg
1 Riksdagen 1979180. 3 sami. Nr 1441-1442

Mot. 1979/80:1441

2

att det var förluster. Men från koncernledningen fick man svar: Utveckling
kostar pengar - vi tar igen förlusterna när produktionen kommer i gång.

Beslutet om nedläggning som kom den 19 november 1979 var därför helt
oväntat. Den dåliga lönsamheten under utvecklingstiden hade legat som
grund för koncernledningens beslut. En konsultrapport som presenterades
skulle visa att även framtiden skulle ge ekonomiska förluster.

Den rapporten kunde de anställda nästan omgående återförvisa. Den
byggde på så uppenbara felaktigheter att den försvann som underlag för
beslut.

Vid MBL-förhandling den 27 november framkom att bruket inom ett par
år skulle kunna ge ekonomiskt överskott.

Likväl stod beslutet om nedläggning fast enligt koncernledningen. Allt vad
som satsats i investeringar skulle därmed kastas bort. Ett utomordentligt
engagemang i produktionsutveckling och produktion från alla anställda och
lokal bruksledning skulle inte vara värt någonting.

I Bil. 17 prop. 1979/80:100 sägs det om industriutveckling bl. a. att det
krävs utveckling och industriell förnyelse för att vidmakthålla och öka svensk
industris internationella konkurrenskraft. Det sägs att det krävs lansering av
nya produkter för svenskt näringslivs framtida utveckling. Det sägs att
näringslivets konkurrenskraft i hög grad är beroende av fortgående
produktutveckling i företagen. Det sägs att nya produkter är av vital
betydelse för existerande företag. Det behövs projektidéer och ny teknik.

Det är just detta som anförts av industridepartement och regering som
varit motivet i verksamheten vid Emsfors under senare år. De förlustår man
haft medan experiment och utveckling pågått såg man nu slutet på. Det var
inom en nära framtid som man skulle kunna visa på positivt ekonomiskt
resultat.

Om staten - och därmed regeringen - som 40-procentig delägare
medverkar till och inte motverkar en nedläggning av Emsfors går man tvärs
emot regeringens egna riktlinjer för industri- och näringslivsutvecklingen i
landet. Man går också tvärs emot en vettig arbetsmarknadspolitik och emot
löntagarintresset som här primärt är att sysselsättningen skall upprätthållas.
Man går tvärs emot en regionalpolitik som skall slå vakt om småorter och
mindre företagsenheter.

Det är också vår mening att industrin skall vidareförädla, produktutveckla
och lansera nya produkter. Sådan verksamhet skall främjas och stödjas av
regering och riksdag.

Mot. 1979/80:1441

3

Bilaga: PM ang. Emsfors bruk sammanställd av personalrepresentanter.

Därför föreslår vi

att riksdagen beslutar anhålla att regeringen tar initiativ som
möjliggör fortsatt verksamhet vid Emsfors Bruk.

Stockholm den 24 januari 1980
BIRGER ROSQVIST (s)

STIG ALEMYR (s) BERNT NILSSON (s)

ARNE ANDERSSON (s) LENA ÖHRSVIK (s)

i Gamleby

Mot. 1979/80:1441

4

Bilaga

Emsfors den 22 januari 1980

PM angående Emsfors bruk. Allmänt om bruket, dess maskinutrustning,
personal och produkter.

Speciella drag hos Emsfors, som gör det lämpligt till ett ”allmänt”
utvecklingsbruk

1. En unik och i huvudsak ny maskinutrustning av lagom storlek, vilket
innebär en timkostnad i storleksordningen 1 000-2 000 kr. vilket skall
jämföras med stora produktionsmaskiners 20 000-40 000. Bland maskinutrustningen
kan följande nämnas som exempel på flexibiliteten och möjligheterna
att både utveckla och i medelstor skala kommersiellt köra nya
produkter:

a) Upplösningsanordningar och malningsutrustning för olika massor. Det
finns hela fem massalinjer, vilket innebär att varje fiberslag kan få sin
specifika behandling innan den slutliga pappersmassan blandas till. Varje
fiberslag kan utnyttjas optimalt och råvara sparas (papperet kan göras
tunnare, men lika bra).

b) PM 3 som är totalt ombyggd, visserligen bara ”medelsnabb”, men
synnerligen lämplig för tunna färgade papper, fruktomslagspapper, tunna
ytimpregnerade papper, som oljat papper, mögelresistent papper osv.
Extremt korta ställtider.

c) PM 1 som är en snabb och i alla avseenden stor maskin frånsett
bredden. Här kan alltså produkter provas ut, vilka senare kan överföras till
bredare maskiner. Maskinen har en mängd finesser av vilka kan nämnas:
decculator, specialviraparti, limpress, glätt, fullständig instrumentering
inklusive håldetektor.

d) Ny och ändamålsenlig rullmaskin, packning.

2. Efterbearbetningsutrustning

Består av arkningsavdelning, tryckeri, specialmaskiner, trissning i smalt
format osv., allt i nya lokaler.

3. Personal och yrkeskunnande

Personalen är kunnig och trogen företaget. Även innan bruket byggdes om
till specialbruk, kördes mycket tunt papper och man har gott handlag att köra
sådant papper, något som inte är det lättaste. Många av brukets specialkvaliteter
är just tunna råvarusnåla papper, där man genom en sofistikerad
teknik kunnat ge ett tunt papper samma styrka, täthet osv. som ett
traditionellt tjockare ark. Både kunden och bruket tjänar på detta.

Mot. 1979/80:1441

5

4. Traditionella produkter

Dessa är högkvalitativa papper med det gemensamma kännetecknet att
man använder lägre ytvikter än konkurrenterna.

Exempel på produkter:

a) Lamineringspapper för laminering till aluminiumfolie (för t. ex.
cigarrettpaket)

b) Guldomslag (det rosa papper guldsmeder utnyttjar)

c) Fruktpapper (omslag av frukt)

d) Tryckta papper för t. ex. blommor

5. Nya produkter

Vid sidan av de traditionella produkterna har under de senaste åren tagits
fram ett flertal nya produkter, väl lämpade att köra på den nya maskinutrustningen.
De mest aktuella pappersslagen är:

a) Twisting (speciellt slags konfekt- och karamellomslag)

b) Fettresistent papper (för smör, margarinomslag)

c) Tygtryckspapper (för moderna metoderna att trycka textilier)

I dag används mest 60-65 g papper. Med Emsfors specialpapper kan man
gå ned till 36 eller 40 g.

För detaljer om dessa tre kvaliteter hänvisas till specialutredningar.
Åtskilliga andra nya produkter tillverkas och utprovas f. n.

Exempel: flamfast papper, tryckpapper med lätt bestrykning, specialfärgade.

Man kan med fog påstå att det finns en rad produkter klara för
marknadsföring och produktion och även om produktutvecklingen skulle
skäras ner under något år finns det tillräckligt mycket materia framme för att
arbeta med under en 3-5 års period.

K. Fransson
ordf. - SPIAF

P. Isaksson
ordf. - SIF

P. Hägelmark
v. ordf. - SALF