om besittningsskyddet och hyressättningen för affärslokaler

Motion 1980/81:285 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

11

Motion

1980/81:285

av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson
om besittningsskyddet och hyressättningen för affärslokaler

Bakgrund

I en motion till 1979/80 års riksmöte krävde undertecknade en översyn av
hyreslagens regler om besittningsskydd och hyressättning för affärslokaler
m. m. i syfte att stärka lokalhyresgästernas ställning. Motionen avslogs med
hänvisning till de lagändringar som genomförts från den 1 juli 1979 och att
erfarenheter först borde vinnas om dessa i praktisk tillämpning fyller sitt
avsedda syfte.

Utvecklingen har visat att så inte varit fallet. Lagändringarna 1979 har inte
fått några direkta påtagliga effekter för lokalhyresgästerna. Mot bakgrund av
utvecklingen under det senaste året upprepar vi därför i denna motion kravet
på en översyn av hyreslagstiftningen i de delar som rör affärslokaler.

Gällande regler

Hyreslagens regler för besittningsskydd för andra lägenheter än bostadslägenheter
(affärslokaler m. m.) skiljer sig från motsvarande regler för
bostadslägenheter.

Skillnaden mellan de båda skyddsformerna ligger i att bostadshyresgästen
efter uppsägning får behålla lägenheten, om inte giltig upphörsgrund
föreligger, medan lokalhyresgästen alltid måste flytta från lokalen men i
stället får rätt till ersättning för den skada han lidit på grund av att han måste
avträda lägenheten, om uppsägningen kan anses obillig.

Detta innebär att en lokalhyresgäst har ett betydligt svagare besittningsskydd
än en bostadshyresgäst, ett s. k. indirekt besittningsskydd. Den rätt till
ersättning som reglerna om det indirekta besittningsskyddet innehåller gäller
inte om hyresvärden vid uppsägningen kan visa att den begärda hyran för
förlängning av hyresavtalet är skälig.

Eftersom fri hyressättning gäller torde det i allmänhet räcka med att
hyresvärden kan visa upp ett kontrakt med en annan spekulant som erbjuder
sig betala den begärda hyran. Kan inte lokalhyresgästen då betala den
begärda hyran måste han lämna lokalen utan rätt till ersättning.

Under 1979 genomfördes en lagändring i syfte att stärka det indirekta
besittningsskyddet. Erfarenheterna från bl. a. hyresnämnden i Malmö visar
emellertid att lagändringen inte gett några direkt positiva effekter.

Mot. 1980/81:285

12

Lagstiftningens konsekvenser

Det svaga besittningsskyddet och den fria hyressättningen har lett till stora
konsekvenser framför allt i storstädernas centrala delar. Åtskilliga småföretagare,
hantverkare och mindre butiksägare har ställts inför chockartade
hyreshöjningar på ibland upp till flera hundra procent.

Särskilt småbutiker med inriktning på närservice för de boende, exempelvis
mindre dagligvarubutiker, frisörer m. m. har drabbats och ofta slagits ut
och ersatts med kontor och affärslokaler med större möjligheter att betala de
oacceptabelt höga hyrorna. Centrala delar av storstäderna utarmas på
småbutiker som ger närservice åt de boende. Samtidigt kan fastighetsägarna
tillgodoräkna sig helt oskäliga vinster.

Följande exempel hämtat från tiden efter 1979 års lagändring belyser
situationen:

En fastighetsägare uppsäger för hyresreglering fyra butiker inriktade på
närservice för de boende. Före uppsägningen uppgår hyran till 250 kr./m2.
Fastighetsägaren begär en hyra på 500 kr./m2. Ärendet hänskjuts till
hyresnämnden, vilken lägger ett medlingsbud på 400 kr./m2. Hyresgästerna
accepterar. Men det gör inte fastighetsägaren, och därmed kan inte
överenskommelse träffas om hyresgästerna tvingas flytta eller lägga ned sin
verksamhet.

De är bara ett exempel av många som visar på det orimliga i nuvarande
lagstiftning. Konsekvenserna uppmärksammades inte i tillräcklig grad när
riksdagen antog den nuvarande hyreslagen. Det är också först under senare
år som hyreshöjningarna för affärslokaler m. m. slagit igenom med sådan
väldig kraft att man kan säga att de fått direkt sociala följder. Många gånger
är det också rent fastighetsskojeri och s. k. kvittolösa affärer som ligger
bakom uppsägningarna och de skyhöga hyreskraven.

Förslag till översyn

Det är uppenbart att det finns starka skäl att snabbt se över hyreslagens
regler i de delar som rör besittningsskydd och hyressättning för affärslokaler.
Krav på en sådan översyn har också vid flera tillfällen ställts av företrädare
för handelns organisationer, hyresgästföreningar och kommuner.

En möjlig lösning vore att stärka besittningsskyddet genom att frångå
begreppet marknadshyra och i stället införa den sociala hyressättning som tar
hänsyn till rörelsens art, lokalens innehåll m. m. Hyresnämnderna bör i vart
fall genom ett stärkt prövningsförfarande få möjligheter att fastställa den nya
hyran i en medling.

Mot. 1980/81:285

13

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer vi

att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hyreslagens
regler för besittningsskydd och hyressättning för affärslokaler.

Stockholm den 14 januari 1981

LARS-ERIK LÖVDÉN (s) KURT OVE JOHANSSON (s)