om bättre energihushållning

Motion 1975:289 av herr Helén m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1975:289

9

Nr 289

av herr Helén m. fl.
om bättre energihushållning

Sammanfattning

I motionen krävs insatser i syfte att hushålla med energi. De är av den
karaktären att de kan påbörjas omedelbart utan att regeringens aviserade
energiproposition behöver avvaktas. I motionen föreslås:

O En riksomfattande inventering för att kartlägga möjligheterna att utnyttja
spillvärme från industrin för bl. a. uppvärmning av fastigheter
måste göras.

O Möjligheterna till en energisnål lösning vid utbyggnaden av Stålverk
80 måste tas till vara.

O Regeringen måste stimulera utnyttjandet av mottryckskraft inom industrin.

O En översyn av normer och lånebestämmelser för byggandet måste göras
i syfte att främja energihushållning.

Folkpartiet återkommer i samband med regeringens energiproposition
med förslag till ett energipolitiskt program.

Ny energipolitik

Den svenska energipolitiken måste radikalt förändras. Den bygger på förutsättningar
som inte längre gäller. Energin har på kort tid blivit mycket
dyr. Det gäller olja och gas genom de prishöjningar producentländerna
genomfört. Det gäller kärnkraft genom ökade bränslepriser och snabbt ökande
kostnader för kraftanläggningar inte minst till följd av tekniska och säkerhetsmässiga
problem. Det har vidare blivit alltmer uppenbart att energiframställning
och energiförbrukning enligt nuvarande metoder medför omfattande
miljöskador.

Vi kan börja se de allvarliga konsekvenserna av fortsatt kraftigt ökad
energiförbrukning i världen. Tillgången på energiråvara kommer av allt att
döma under olika tidsperioder att begränsas genom konflikter, brist på kapacitet,
svårigheter i samband med introduktion av nya energikällor m. m.
De ekologiska konsekvenserna av en fortsatt snabb ökning av förbrukningen
är på längre sikt skrämmande.

En radikal omläggning av den svenska energipolitiken är nödvändig. Hushållning
med energi måste bli en huvudlinje. Energianvändningen måste
styras mot de mål som med hänsyn till bl. a. säkerhetskrav, miljörestriktioner
och ekonomiska realiteter uppställs.

Mot. 1975:289

10

Folkpartiet har hårt drivit kraven på bättre energihushållning. En arbetsgrupp
inom partiet lade sommaren 1973 fram ett energisparprogram. Efter
oljekrisen vintern 1973/74 har uppslutningen kring hushållningsprincipen
blivit betydande. Vi har bl. a. i partimotioner till 1974 års riksdag begärt
ett samlat program för energihushållning och lagt fram en rad konkreta
förslag i syfte att främja hushållning med energi.

Bland dessa krav vill vi bl. a. nämna genomförandet av ett tioårsprogram
för tilläggsisolering av det äldre fastighetsbeståndet, stopp för kollektiv mätning
och debitering av energi i hushållen, översyn av taxor, normer, bränsleklausuler
etc. för att främja sparsamhet, stöd till utveckling av energisnål
teknik, t. ex. värmepumpar. Vi har föreslagit en omfattande sparkampanj,
vilket lett till tillsättandet av en särskild kommitté för denna uppgift.

Vi har krävt en satsning på alternativa energikällor och bl. a. föreslagit
utredning kring möjligheterna att anlägga kolbaserade energiverk i Sverige
och utnyttjande av torv, avfall och vindkraft. Vi har vidare krävt forskning
rörande solenergi och fusionsenergi.

Vi har drivit kravet att 1975 års energibeslut måste föregås av en bred
allmän debatt. I syfte att få fram bl. a. oberoende underlag för beslut rörande
energifrågor har vi sedan länge föreslagit att ett fristående energiinstitut
inrättas.

Energihushållning kräver givetvis mycket omfattande och inledningsvis
kostsamma satsningar. Dessa bör dock jämföras med de oerhört stora investeringar
i kraftanläggningar och den omfattande import av olja med åtföljande
påfrestningar på vår bytesbalans och samhällsekonomi som en fortsatt
omfattande ökning av energianvändningen kommer att kräva.

Energihushållning fordrar betydande insatser i form av forskning och utveckling,
investeringar i ny energisnål teknik, nya produktionsprocesser
inom industrin, en nyinriktning av byggandet. Vi vill understryka att energihushållning
innebär mycket av tekniska utmaningar och industriell dynamik.
Det energisnåla samhället behöver inte alls vara ett samhälle i stiltje.

Från statsmakternas sida krävs utformning och användning av nya och
bättre styrinstrument i form av bl. a. en energibeskattning som syftar till
hushållning, nya normer för byggandet, stimulanser till enskilda och näringsliv
m. m. Energihushållningens fördelar är väsentliga: bättre miljö, bättre
ekonomi för enskilda och för samhället, större oberoende.

Vi förutsätter att regeringen i den aviserade propositionen till 1975 års
riksmöte framlägger förslag om långtgående insatser för bättre energihushållning.
Det är då väsentligt att påpeka att omtänkandet i fråga om energi
just har börjat. Så sent som för ett par år sedan var förslagen om energihushållning
inte särskilt gångbara i Sverige. Det är först på allra senaste
tiden som hushållningsmöjligheterna har börjat inventeras och utvecklas.
Detsamma gäller synen på alternativa energikällor. Det finns nu på inte
alltför lång sikt alternativ eller komplement till såväl olja som kärnkraft.
Därför bör Sverige inte redan nu fatta sådana beslut som för lång tid binder

Mot. 1975:289

11

utvecklingen. Vi kan utgå från att omfattande satsningar på hushållning
och alternativa eller kompletterande energikällor kommer att förändra förutsättningarna.

Vår avsikt är emellertid inte att i denna motion presentera ett detaljerat
energipolitiskt program. Vi återkommer givetvis i samband med regeringens
energiproposition. Vi vill här lägga fram några förslag, som är av den karaktären
att ett dröjsmål med genomförandet av dem medverkar till helt
onödig eneriförbrukning under lång tid framöver.

Utnyttjande av spillvärme

1 många industrier förekommer processer där s. k. spillvärme uppstår energi
som inte nyttiggörs. Denna energi kan i viss utsträckning användas
av andra industrier eller för uppvärmning av byggnader. Så sker dock inte
i någon större omfattning. Ett mer effektivt utnyttjande av spillvärme skulle
givetvis minska beroendet av primärenergi.

Energiprogramkommittén framhöll i sitt betänkande att insatser för tillvaratagande
och utnyttjande av spillvärme kräver sådana insatser att de
i allmänhet måste förknippas med en större ombyggnad eller nyanläggning.
En rad om- och utbyggnader av processindustrier planeras för närvarande.
Det är givetvis mycket angeläget att dessa utförs på sådant sätt att spillvärmen
i största möjliga utsträckning tas till vara. Detta kräver samarbete
mellan industrierna och kommunerna. Det vore olyckligt om stora utbyggnader
görs utan att man undersökt möjligheterna att utnyttja spillvärme
för t. ex. kommunal fastighetsuppvärmning. En landsomfattande inventering
bör därför snarast göras i syfte att kartlägga dessa möjligheter.

Ett exempel härpå och av mycket stor omfattning är, vilket också energiprogramkommittén
påpekade, Stålverk 80.1 Ångpanneföreningens remissyttrande
över utredningen underströks detta. Stålverk 80 är en stor statlig
satsning. Vad som där görs i syfte att tillvarata spillvärmen på ett effektivt
sätt kan få stor betydelse också vid annan processindustri. Energifrågorna
i samband med Stålverk 80 har diskuterats bl. a. mellan NJA, Vattenfall
och Luleå kommun. Statsmakterna bör utnyttja de möjligheter som föreligger
att här nå lösningar som understryker den vikt man lägger vid
strävandena till ett mer energisnålt samhälle.

Industriellt mottryck

Ytterligare en tillämpning av effektivt energiutnyttjande är mottryckskraften.
Härmed menas framställning av elenergi genom en ångturbinproces^.
Den får en mycket hög verkningsgrad genom att avgående ånga tas
till vara som värme. Värmen kan utnyttjas inom industrin eller för uppvärmning
av fastigheter. Fördelen är alltså en låg specifik bränsleförbrukning
men dessutom god driftsäkerhet, lång utnyttjandetid, minskade störningar

Mot. 1975:289

12

inom industrin, ingen belastning på överföringsnätet m. m. Att användningen
av mottryckskraft inom industrin i Sverige fått långt mindre omfattning
än vad som vore önskvärt är främst ekonomiskt betingat. Det är
huvudsakligen inom massa- och pappersindustrin den utnyttjas - den täcker
ca 25 procent av branschens elförbrukning - men här finns förutsättningar
för åtminstone en fördubbling av kapaciteten.

Det finns enligt vår mening mycket starka skäl - inte minst samhällsekonomiska
- för statsmakterna att stimulera investeringar i mottrycksanläggningar.
Dessa anläggningar bör få en likvärdig intern räntabilitet, t. ex.
genom ändrade taxe- och lånebestämmelser för annan energiproduktion eller
genom särskilda investeringsavdrag. Även andra lösningar är möjliga. Det
är angeläget att sådana åtgärder vidtas utan onödigt dröjsmål.

Byggnormer

De effektivaste hushållningsåtgärderna kan vidtas på området uppvärmning
av fastigheter. Vi har, bl. a. i motioner till höstriksdagen 1974, föreslagit
åtgärder i syfte att begränsa energiåtgången på lokalkomfortområdet. Vi
vill i detta sammanhang peka på behovet av en snabb översyn av de normer
och lånebestämmelser som i stor utsträckning styr byggandet. Dessa har
tillkommit av andra skäl än energihushållning. I en del fall ställer lånebestämmelserna
direkta hinder för energihushållning genom att vissa installationer
i syfte att spara energi inte är belåningsbara. Här bör ändringar
ske. En skärpning av nomerna bör rent generellt genomföras, t. ex. vad
avser krav på isolering. Normer och lånebestämmelser bör göras samhällsekonomiskt
bestämda. En översyn i detta syfte bör snarast igångsättas.

Utöver vad vi i annat sammanhang yrkar hemställer vi

att riksdagen som ett led i ett omfattande program för en god
hushållning med energitillgångarna, hos regeringen begär

1. att en riksomfattande inventering i syfte att kartlägga möjligheterna
till utnyttjande av spillvärme från industrin snarast
igångsätts,

2. att åtgärder snarast vidtas i syfte att tillämpa energisnål systemlösning
vid Stålverk 80,

3. att åtgärder snarast vidtas i syfte att främja utbyggnad av industriell
mottryckskraft,

Mot. 1975:289

13

4. att normer och lånebestänimelser rörande byggande snarast
omarbetas i syfte att främja energihushållning.

Stockholm den 18 januari 1975
GUNNAR HELÉN (fp)

ROLF WIRTÉN (fp)

CECILIA NETTELBRANDT (fp)
ERIC ENLUND (fp)

SVEN GUSTAFSON (fp)

i Göteborg

INGEMAR MUNDEBO (fp)

OLA ULLSTEN (fp)

PER AHLMARK (fp)

INGEGÄRD FR/ENKEL (fp)

ANDERS JONSSON (fp)
i Mora