om avfallshanteringen

Motion 1987/88:Jo858 av Alf Svensson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo858

av Alf Svensson (c)
om avfallshanteringen

Ekologiskt avfallssystem

De svenska avloppsreningsverken bildar betydande mängder slam varje år.
När reningsverken byggdes kunde man på goda grunder anta att slammet
kunde bli en resurs som kunde användas i jordbruket. Betydande mängder
slam har också använts för det ändamålet. Som en följd av kemikaliesamhällets
utveckling är i dag stora mängder slam oanvändbart för jordbruket
därför att slammet innehåller alltför höga halter av tungmetaller eller kemikalier
som är giftiga och därför gör slammet olämpligt som gödselmedel i
jordbrukets livsmedelsproduktion. Det naturliga kretsloppet växt - föda avfall
- växtnäring - växt kan då inte upprätthållas, och det som är en resurs
blir en miljöbelastning därför att slammet måste deponeras.

Enbart latriner från Sveriges befolkning torde, grovt räknat, innehålla
40 000 ton kväve, 5 000 ton fosfor och 10 000 ton kalium. Utöver dessa
makronäringsämnen finns en hel flora av andra biogena ämnen som, framför
allt i ett långsiktigt odlingsperspektiv, kan komma att visa sig vara ändå
värdefullare för både bördigheten och näringskvaliteten.

Genom s. k. rationell drift har mullhalten och jordstrukturen på en stor
del av den svenska åkermarken försämrats katastrofalt. Detta har hitintills,
oftast mer än väl, kompenserats med höjda konstgödselgivor, bättre växtsorter
och i övrigt förbättrad odlingsteknik. Mycket starka miljö- och även
kvalitetsskäl talar nu för en sänkning av konstgödselgivorna. Latrin och
annat organiskt hushållsavfall innehåller mycket mullbildande substans och
näring för strukturuppbyggande organismer. Ett bättre utnyttjande av latrin
och kompost från hushållsavfall skulle därigenom på ett effektivt sätt bidra
till att förbättra bördigheten hos den svenska jorden.

Lättillgängliga råvaror av fosfor för mineralgödselffamstälining är mycket
begränsade. Naturresursutredningen SOU 1983:56 kom fram till att de
globala tillgångarna kan vara slut redan om 200 år. I all synnerhet är
fosfortillgångar med acceptabel kadmium- eller fluor- och arsenikhalt mycket
begränsade. Även kommande generationer har rätt till jordens begränsade
resurser och kommer således att behöva nyttiggöra fosfortillskott genom
mineralgödsel. Vi har moralisk skyldighet att hushålla bättre med resurserna.
Konstgödseltillverkningen är energikrävande, och eftersom tillgången
till miljövänliga energikällor är begränsad måste även den kvävehanteringen
begränsas. Framställning av 40 000 ton konstgödselkväve kräver en
energimängd motsvarande ca 60 000 ton eldningsolja.

Det sammanlagda växtodlingsvärdet för latrin och annat lämpligt organiskt
hushållsavfall torde för Sveriges del uppgå till åtminstone 0,5 miljarder
kronor/år i fredstid. När kompensation med konstgödsel inte kan ske på
grund av miljöskäl, avspärrning eller trytande råvarutillgång är det mer
betydelsefullt att kunna ta till vara resurserna och föra tillbaka slammet i
kretsloppet.

Stora belopp har investerats i avloppsledningar och ”reningsverk”. Trots
detta är redan nu vattendrag, sjöar och hav hotade. Stora områden av
Östersjöns botten saknar bottendjur till följd av syrebrist. I Västerhavet
rapporteras syrebrist främst på hösten. Till övervägande delen beror syrebristen
på övergödning, bl. a. orsakad av läckage från kraftigt gödslade
åkrar och från kväveutsläpp från kommunala ”reningsverk”.

Genom att inte växtnäringen i latrinet och annat organiskt avfall återförs
till den odlade jorden utan ersätts med konstgödsel, uppstår en dubbelbelastning
på grundvatten, vattendrag, sjöar, hav och ozonlagret. Detta är en
del av hotet mot våra livsvillkor.

Den nu tillämpade avfallshanteringsprincipen är i grunden omöjlig. Avloppen
från industrin och tipparna måste helt skiljas från hushållens avlopp
om detta skall kunna användas. I hushållen måste matrester, vegetabilier
och trädgårdsavfall separeras för att gå till en produktion av kompost/slam
som vi kan använda utan risker i jordbruket.

På längre sikt är det vattenburna avloppssystemet orimligt. De stora
vattenmängder som behövs för att transporten skall fungera gör det omöjligt
att effektivt återvinna i vattnet löst eller blandad växtnäring och mullbindande
substans. Om inte stora resurser skall tas i anspråk för torkning
får slutprodukten hög vattenhalt. Detta medför att den inte till rimliga
kostnader kan transporteras till åkrar som ligger långt från reningsverket.

Det behövs en hantering som är mer energisnål och mer resursbevarande.

I dagsläget tillverkas sopsäckar i en energi-, resurskrävande och miljöbelastande
process för att sedan fyllas med organiskt material, som t. ex.
potatisskal, matrester, blöjor. Sedan transporteras detta med resurskrävande
och miljöbelastande fordon långa sträckor till centraltippar där resursen
blir till en miljöbelastning.

Känd teknik och redan uppnådda kunskaper om biologiska-ekologiska
förhållanden utgör goda förutsättningar att finna lösningar som ersätter det
nuvarande wc-systemet och annan i längden omöjlig avfallshantering. Målsättningen
skall vara att slutprodukten blir en näringsrik mylla eller råhumus
med låg vattenhalt, fri från naturfrämmande ämnen, skadliga bakterier
och andra sjukdomsalstrare.

Av hittills kända metoder är det endast genom kompostering under bästa
möjliga miljömässiga förhållanden som detta mål kan nås. S. k. multrumanläggning
eller wc-system med extremt låg vattenförbrukning, som är anslutna
till närbelägna komposteringsanläggningar, är metoder eller system som
bör bli föremål för en intensiv forskning och utveckling. Stora krav på
driftssäkerhet och resurssnålhet måste därvid ställas på anläggningarna.
Potatisskal, matrester, blöjor och annat lämpligt hushållsavfall skall också
omsättas i anläggningarna. Disk-, tvätt- och badvatten bör kunna renas i
minireningsverk.

Mot. 1987/88

Jo858

11

Miljöpolitiska insatser och miljövärnande verksamheter har alltför ofta
blivit akut och för sent påkallade. När oersättliga miljövärden och livsvillkor
förötts analyseras verkligheten och skuldbördan fördelas. Det är angeläget
att medel nu ställs till förfogande för en ekologisk, framsynt forskning
som strävar efter att i görligaste mån sluta kretsloppet med en resurshushållande
miljövänlig teknik.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att ett omfattande forskningsoch
utvecklingsarbete startas för ekologisk avfallshantering av latrin
och annat organiskt hushållsavfall.

Stockholm den 25 januari 1988
Alf Svensson (c)

Mot. 1987/88

Jo858

12