om avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för skogsarbetares skyddsarbetskläder.

Motion 1973:1044 av herr Lindberg m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1973:1044

4

Nr 1044

av herr Lindberg m. fl.

om avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för skogsarbetares
skyddsarbetskläder.

Skogsarbetet är ett fysiskt tungt och krävande arbete, som bedrivs i
en i vissa avseenden besvärande miljö. All tillgänglig statistik visar
att riskerna för ohälsa och olycksfall fortfarande ligger på en exeptionellt
hög nivå. Eftersom arbetet bedrivs utomhus utgör klimatet i kombination
med arbetets art stora påfrestningar på individen. Vissa olycksfallsrisker
måste motverkas med en speciell klädutrustning. Klädseln är
således av stor betydelse för skogsarbetaren i skyddet mot ohälsa och
olycksfall och utgör en betydande merkostnad i hans budget, i förhållande
till många andra yrkesgruppers.

Skogsarbetarna har framfört upprepade krav på, att i inkomsttaxeringen
beviljas avdrag för den merkostnad som de måste vidkännas i
sitt klädkonto för att skydda sig mot ohälsa och olycksfall. Många har
också i sin självdeklaration yrkat avdrag för denna merkostnad. Taxeringsnämnderna
har, med hänsyn till gällande beskattningsregler, inte
kunnat godkänna avdragen. Besvärsärenden som gått ända upp i kammarrätten
har avslagits.

I en av Svenska skogsarbetareförbundet utförd enkät framgår, på
svar om arbetshygien och ergonomi, att 90 procent av huggarna angett
klimatproblemen utgöra de största svårigheterna. Det anges att
det speciellt under vinterperioden är stora problem med att bemästra
snö och kyla, med att hålla sig torra och varma för att inte utsätta sig
för överhängande hälsorisker.

Skyddsarbetskläder av konventionell typ utgör ingen lösning i skogsarbetet.
Regnkläder kan t. ex. inte användas på grund av att arbetet
ställer stora krav på rörlighet och smidighet. Plaggen är för täta och
släpper inte igenom tillräckligt med luft. Det tunga arbetet alstrar hög
kroppsvärme och när plagget avkyls utifrån uppstår kondens. Svett
och kondens betyder att bäraren av plagget ofta blir lika våt inifrån
som han utan regnskydd skulle blivit utifrån. Dessutom blir han orörlig
och ovig och utgör en fara för sig själv i hanterandet av sina farliga
verktyg. Snö och kyla kräver speciell klädsel om skogsarbetaren skall
kunna hålla sig torr och varm i synnerhet vid raster och arbetspauser
när kroppen snabbt kyls ner. För att minska klämningsrisker och risker
med skärskador från den oskyddade motorsågskedjan krävs också en
speciell klädsel. Arbetet i ris och bråte gör dessutom att kläder och skor

Mot. 1973:1044

5

rivs sönder och förslits onormalt snabbt.

Arbetarskyddsstyrelsen och Svenska skogsarbetareförbundet har planmässigt
arbetat med att genom forskning och försöksverksamhet få
fram ändamålsenlig klädsel. Väsentliga framsteg har gjorts. Numera
finns på marknaden kläder specialkonstruerade för skogsarbete. Men på
grund av en begränsad marknad — som förhindrar tillverkning i långa
serier — betingar dessa persedlar ett tämligen högt pris. Som exempel
kan nämnas de speciella pälsfiberplaggen som utgör ett utomordentligt
skydd mot både väta och kyla. Underställ av pälsfiber i kombination
med överdragskläder av specialimpregnerat nylontyg skyddar förhållandevis
bra mot regn. Framför allt gör pälsfibern att kroppsvärmen
kan bibehållas. Nämnas bör också handskar och skor med stålhätta.
Handskarnas baksida bekläds med en speciell nyloncord som minskar
riskerna för skärskador av motorsågen vid kast. Stycken av nämnda
nyloncord fästs också på byxbenets framsida för att undvika skärskador.

En skogsarbetares vintergarderob bör ha följande utrustning

		pris	summa
2 st.	Nylonblus, skogsmodell, signalfärg	59:—	118	—
2 st.	Nylonbyxa, skogsmodell	48:—	96	—
2 st.	Fiberpälsunderställ, Helly-Hansen	142:—	284	—
2 par	Sockor, fiberpäls	28:—	56	—
2 par	Arbetsvantar, fiberpäls	25:—	50	—
3—4 par	Läderhandskar	29:—	87	—
1 par	Gummistövlar, typ ”Lumber” eller motsvarande med ståltåhätta, alter
	nativt stövlar rned läderskaft	89:—	89	—
1 st.	Regnskydd för rygg	48:—	48	—
2 st.	Brynja	25:—	50	—
			878	—

Ovan uppräknade persedlar utgör den minimiuppsättning som kan
anses behövas för att möjliggöra ombyte på grund av väta — tvätt och
torktider ej medräknade. Till ovan redovisade utrustningskostnad måste
läggas den kostnad som utgörs av en onormalt snabb förslitning av
t. ex. arbetshandskar, skor och överdragskläder.

Av vad som ovan framförts framgår att det är en i förhållande till
andra yrkesgrupper mycket hög kostnad som skogsarbetarn måste lägga
ned på sin klädutrustning för att skydda sig mot olycksfall och ohälsa.

Arbetarskyddsstyrelsen har föreskrivit vad som hänförs till personlig
skyddsutrustning och därmed bekostas av arbetsgivaren. Hit hör t. ex.
skyddshjälm och hörselskydd, som är avdragsgilla kostnader i företagens
deklarationer. Däremot hänförs inte hand- och fotbeklädnad

Mot. 1973:1044

6

jämte övrig klädsel till personlig skyddsutrustning. Om arbetsgivarna
hade ålagts att tillhandahålla skyddskläder för skogsarbetarna, hade man
säkert i företagens deklarationer yrkat och även beviljats avdrag för
dessa kostnader. Därför måste det anses rimligt att skogsarbetarna beviljas
avdrag i sina självdeklarationer för den merkostnad de måste
lägga ner på sin klädutrustning för att skydda sig mot olycksfall och
ohälsa. Inom Svenska skogsarbetarförbundet beräknar man denna merkostnad
till 500 kr. per år. En jämförelse med kostnaden för den utrustningslista
som ovan angivits tyder på att denna beräkning torde
vara riktig.

Det har konstaterats att skogsarbetare av ekonomiska skäl inte i tillräcklig
utsträckning använder ovan angivna skyddsarbetskläder. En avdragsrätt
på skyddsarbetskläder vid inkomsttaxeringen är därför inte
bara ett rättvisekrav i förhållande till andra grupper på abetsmarknaden
utan också ett led i samhällets strävan att främja ett aktivt arbetarskydd.

Principerna om hur ett sådant avdrag borde konstrueras kan diskuteras.
Tänkbart är ett fastställt schablonbelopp. En annan möjlighet är
att bevilja ett fastställt procentavdrag på inkomsten från arbetet. Medelinkomsten
för skogsarbetaren ligger för närvarande på ca 25 000 kr.
per år, varför ungefär två procent på inkomstbeloppet skulle motsvara
den beräknade merkostnaden.

Med hänvisning till ovanstående hemställes

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att riksskatteverket får i
uppdrag att utfärda anvisningar om rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen
för skogsarbetares merkostnader för skyddsarbetskläder.

Stockholm den 26 januari 1973

SVEN LINDBERG (s)

OTTO STADLING (s)

LILLY HANSSON (s)

V. WIKNER (s)

BENGT WIKLUND (s)
i Härnösand

ARNE NYGREN (s)

BIRGER NILSSON (s)
i Östersund

RUNE JONSSON (s)
i Husum

GUNNAR OLSSON (s)
i Edane