om åtgärder mot viltolyckor på järnvägar

Motion 1987/88:T531 av Arne Svensson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:T531

av Arne Svensson (m)

om åtgärder mot viltolyckor på järnvägar

Antalet trafikolyckor där vilda djur har varit inblandade de senaste åren har
ökat på ett oroande sätt.

Framför allt är det olyckorna på vägarna som får den största uppmärksamheten
då det ofta medför allvarliga, ibland dödliga, personskador.

Vägverket har också på olika sätt, bl. a. genom viltstängsel och varningsskyltar,
vidtagit åtgärder på utsatta vägsträckor för att undvika olyckor och
minska skadorna.

Samma uppmärksamhet får inte viltolyckorna på järnvägarna. Detta får
dock inte innebära att de nonchaleras utan kräver att åtgärder sätts in för att
så långt som möjligt undvikas.

En bansträcka som är speciellt utsatt för viltolyckor är sträckan mellan
Herrljunga-Källeryd på västra stambanan. Enligt trovärdiga uppgifter har
här under de senaste två och ett halvt åren ett 60-tal älgar förolyckats plus ett
okänt antal rådjur och mindre vilt.

Tyvärr rapporterar inte SJ alla olyckor där vilda djur varit inblandade,
vilket innebär att kadaver blir liggande utmed banvallen och orsakar svåra
hygieniska problem.

Vid en promenad, hösten 1987, utefter en kortare sträcka av banvallen
kunde jag konstatera fyra sådana kadaver i mer eller mindre upplösningstillstånd,
som inte blivit rapporterade eller tillvaratagna.

Naturligtvis har dessa missförhållanden framkallat protester från olika håll
och under 1987 har länsstyrelsen i Älvsborgs län, Herrljunga kommun,
polisen i Alingsås, markägare och jakträttsinnehavare krävt åtgärder från
SJ:s sida att genom viltstängsel utmed den aktuella sträckan komma till rätta
med problemen.

Vid dessa kontakter har det framkommit att såväl arbetsmarknadsstyrelsen,
Herrljunga kommun, markägare och jakträttsinnehavare förklarat sig
villiga att på olika sätt bidraga till att ett viltstängsel kommer till stånd.

För SJ:s del skulle insatsen begränsa sig till kostnaden för materialet
preliminärt beräknat till ca 400000 kr. SJ ställer sig dock fortfarande
tveksamt till projektet.

Enligt min mening borde det nu vara självklart att SJ tar sin del av ansvaret
för att på ett effektivt sätt förebygga viltolyckor på sträckan
Herrljunga-Källeryd.

En sådan åtgärd skulle för SJ:s del ha flera positiva effekter; dels skulle
tågförseningar orsakade av viltkrockar försvinna och därmed konflikter med

irriterade tågpassagerare, dels skulle SJ:s anseende bland de närboende, Mot. 1987/88

vilka nu är rätt uppbragta över SJ:s nonchalans, påtagligt förbättras. Allt till T531

fromma för statens järnvägar i framtiden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna angelägenheten
av att SJ beaktar problemen med viltolyckor och genom uppsättning
av viltstängsel vidtager åtgärder för att minska dessa i enlighet
med motionen.

Stockholm den 25 januari 1988

Arne Svensson (m)

4