om åtgärder mot prisstegring på mark för samhällsbyggande.

Motion 1971:1166 av herr Lindkvist m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motioner nr 1166—1172 år 1971

Mot. 1971
1166-1172

Nr 1166

av herr Lindkvist m. fl.

om åtgärder mot prisstegring på mark för samhällsbyggande.

Under loppet av några år har ett flertal lagar och förordningar antagits
eller ändrats med syfte att underlätta kommunernas markförsörjning för
samhällsbyggandet. Åtgärderna har följt två huvudinriktningar: dels
prioritering av kommunens förstahandsrätt till markförvärv, dels begränsning
av markvärdestegringen. Sålunda har förköpslagen tillkommit och
reglerna för beskattning av realisationsvinst vid icke yrkesmässig
försäljning av fastighet ändrats. Även expropriationslagen har härvid sin
betydelse. Förköpslagen, som varit i kraft sedan 1 januari 1968, avses att
vara ett instrument i den kommunala markförvärvspolitiken vid sidan av
de frivilliga försäljningarna och förvärven genom expropriation. Förköpet
skiljer sig från expropriation i ett väsentligt avseende; det träder i
funktion först när fastighetsägaren förklarat sig villig att sälja till ett pris
för vilket köpare finns. Kommunen har ingen möjlighet att påverka detta
pris. Förköpsrätten har onekligen vissa fördelar för den kommunala
markpolitiken men torde knappast ha blivit det effektiva instrument som
man förväntade. Det kan ej heller uteslutas att lagen kringgås genom
skenkontrakt eller genom på annat sätt arrangerad försäljning, exempelvis
genom försäljning från fastighetsägaren till av denne ensamägt bolag.

Ett annat spörsmål är att kommunen vid förköp inte har möjlighet att
kunna tillämpa ortens pris enligt expropriationslagstiftningen. Kommunernas
agerande genom förköp måste också ske med relativt kort varsel.
Tidknappheten, bundenheten vid säljarens pris samt möjligheten av
prisdrivning genom skenkontrakt eller andra arrangemang medför att
förköpsrätten inte kunnat utgöra den broms på markprisstegringen som
åsyftats.

De ändrade reglerna för beskattningen av realisationsvinster vid
fastighetsförsäljning får anses som mycket förmånliga för säljaren. Helt
skattefri del av realisationsvinsten är de belopp varmed ingångsvärdena
uppräknats, 3 000 kronor per varje innehavsår om fastigheten är bebyggd
med boningshus samt 25 % av vad som efter avdrag av dessa poster
återstår. Beskattningens syfte är att till det allmänna dra in en del av
oskälig markprisstegringsvinst. Skattemedel sorn på detta sätt inflyter
går till lånefonden för kommunala markförvärv.

Fastighetsförsäljningsmarknaden till den del den gäller mark för
samhällsbyggande får anses som mycket lukrativ sedan många år
tillbaka. Marknadsläget, den bristande effekten i förköpslagen, de
gynnsamma reglerna för realisationsvinstbeskattningen m. m. har gjort att
markpriserna stigit betydligt mer än vad som rimligen motsvarar

Riksdagen 1971. 3 sami. Nr 1166-1172

Mot. 1971:1166

2

prisutvecklingen i övrigt. En stor del av stegringen har sin grund i av
allmänna medel bekostad samhällsplanering eller förväntad sådan. Staten
tar tillbaka en blygsam del av denna stegring. Kommunen får däremot
betala hela merkostnadsstegringen, delvis med ur marklånefonden
lånade medel. Denna värdestegring, dvs. oskälig vinst, får också så
småningom bostadskonsumenten betala.

Såväl förköpslagen som realisationsvinstbeskattningsbestämmelsema
synes vara i behov av översyn.

Förköpslagen skulle sannolikt bli ett betydligt effektivare instrument
om den utformades så, att all fastighetsförsäljning inom viss samhällsregion
vore förenad med hembudsskyldighet till kommunen med rätt för
kommunen att få förhandla om försäljningspriset. Självfallet skulle
kommunens härigenom erhållna förköpsrätt ha som villkor besked till
köparen inom viss tid.

Realisationsvinstbeskattningen är för närvarande föremål för översyn
av en nyligen tillkallad utredning. Motiven för översynen är enligt
direktiven främst att eftersträva mera likställighet i beskattningen mellan
bebyggda och icke bebyggda fastigheter. Utredningen har — likaledes
enligt direktiven — dock frihet att även utreda och lägga fram förslag om
särskilda spörsmål som äger samband med realisationsvinstbeskattningen.
De sakkunniga bör således kunna pröva åtgärder som syftar till att dels
bromsa ytterligare oskälig markprisstegring, dels till kommunen direkt
återföra oskäliga vinster. Målsättningen bör härvid vara att kommunen
åtminstone skall kunna återfå en rimlig del av den värdestegring som
direkt kan härledas till samhällets planeringsåtgärder.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslås

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om en sådan
översyn av förköpslagen som innebär hembudsskyldighet till
kommun vid all fastighetsförsäljning.

Stockholm den 26 januari 1971

OSKAR LINDKVIST (s)

EINAR HENNINGSSON (s)

ANITA GRADIN (s)

HERBERT LARSSON (s)
i Vänersborg

MAGNUS PERSSON (s)
i Karlstad

ARVID ESKEL (s)