om åtgärder för att säkra föräldrars och barns umgängesrätt

Motion 1987/88:L419 av Wiggo Komstedt (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :L419

av Wiggo Komstedt (m)

om åtgärder för att säkra föräldrars och barns
umgängesrätt

Krav på åtgärder för säkrande av föräldrars och barns rätt till umgänge med
varandra framfördes av undertecknad i motion 1986/87:415, vilken avslagits
av riksdagen. Hithörande frågor har under det gångna året diskuterats
livligt och uppmärksammats i massmedierna i vårt land. Motionens krav har
snarast ökat i tyngd och aktualitet, och det är därför angeläget att de
framförs igen.

I många familjer i landet utspelas tragedier på grund av att föräldrar som
är fullt lämpliga att ta hand om sina barn och som inget hellre önskar än att
få göra detta vägras umgänge med dem. Anledningarna härtill kan vara
flera. Tiden för vårdnadsutredning efter en separation mellan två makar
eller samboende kan ofta dra ut avsevärt, och under denna tid kan den part
som icke är vårdnadshavare tvingas avstå från kontakt med barnet. I vissa
fall tillkommer en barnpsykiatrisk utredning, som ävenledes kan komma att
ta lång tid i anspråk. Också under denna tid kan vederbörande förälder
förvägras möjlighet till umgänge med sitt barn. En vårdnadsprocess kan
medföra att tiden utan kontakt mellan föräldern och barnet ytterligare
utsträcks, kanske med flera år. Det förekommer att umgänget - av nämnda
skäl - kan upphöra under en tid av fyra år eller längre. Redan den långa tid
som förflutit före domstolens beslut om vårdnadshavare kan, av den som
fram till beslutet haft vårdnaden, utnyttjas som ett argument mot att den
andre föräldern skall tilldömas vårdnaden.

Även sedan en förälder av tingsrätt tilldömts rätt till umgänge med sitt
barn kan möjligheten till detta umgänge i praktiken, genom olika manipulationer,
motverkas av vårdnadshavaren. Genom flyttning från den ena adressen
till den andra kan vårdnadshavaren bli oanträffbar. Genom flyttning till
en avlägsen ort kan kommunikationssvårigheterna och resekostnaderna bli
så stora att umgänget hindras. Umgängestiderna kan av vårdnadshavaren
självsvåldigt ändras så att den andre föräldern får svårigheter att utöva
umgängesrätten. Bristande hänsyn till förändrade arbetsförhållanden kan
göra att umgängestiderna i praktiken blir omöjliga att iaktta för den av
föräldrarna som icke är vårdnadstagare, osv.

Verkställighet av tilldömd umgängesrätt kan begäras hos länsrätten, men
kan förhalas upp till flera år av vårdnadshavaren med hjälp av krav på
barnpsykiatrisk utredning, genom manipulationer med medlare och myndigheter
osv. Dessutom för processen om verkställighetsbeslutet med sig
kostnader som kan bli betungande för målsägaren, även i de fall där rättshjälp
beviljats. Om länsrätten beslutar om verkställighet, kan nya villkor för

umgänget fastställas och vite utdömas i fall där vårdnadshavarén lägger Mot. 1987/88
hinder i vägen för umgänget. Vitet utfaller dock inte automatiskt efter L419

domen. Nya klagomål beträffande umgängesrätten måste nämligen återigen
framföras till länsrätten. Först efter en ny, skriftlig, process tar länsrätten
ställning till om vitet skall utbetalas, och detta tillfaller då inte den klagande
föräldern utan statskassan. Har vårdnadshavaren dålig ekonomi har vitet
ingen betydelse - i sådana fall går kravet till kronofogden, som bara har att
konstatera att det inte finns några utmätningsbara tillgångar. Vitet gäller
dessutom bara ett begränsat antal månader. Vissa klienter har återkommit
under flera år med begäran om nya vitén. Ett ärende om umgängesrätten
kan visserligen rent av gå så långt som till verkställighet genom polishämtning,
men detta är ytterst sällsynt i sådana mål.

Denna långa uppräkning av hinder för utövande av förälders umgängesrätt
visar att allt som borde göras för att skapa goda förhållanden för
berörda parter vid separationer inte på långt när har gjorts. Bl. a. bör man i
sådana fall ta barnen mera på allvar och verkligen lyssna på vad de har att
säga, vilket inte alltid sker nu. Ett sätt att tillvarata de yngre barnens
intressen skulle vara att tillsätta en ombudsman för barn under tolv år,
vilken verkligen skulle kunna lägga fram barnens synpunkter vid tvister
mellan föräldrarna om vårdnaden.

Man kan med fog misstänka att många fall av psykiska och andra problem
som barn och ungdomar liksom föräldrar som mist kontakten med sina barn
drabbas av är relaterade till upplevelser i samband med skilsmässan eller
separationen.

En undersökning utförd av distriktsläkare Hans Hallberg i Borlänge visar
att frånskilda män har en starkt förhöjd risk att bli sjuka och dö en förtidig
död. I en tidningsartikel i Skånska Dagbladet den 15 oktober 1986 framhåller
Hans Hallberg att han tror att en av orsakerna till männens problem
är att de vid skilsmässan inte bara förlorar en hustru utan också kontakten
med barnen. Det är ju fortfarande oftast kvinnan som får vårdnaden. Av 91
för tidigt döda män visade sig i undersökningen ungefär en tredjedel ha
genomgått skilsmässa. De flesta hade dött av klart socialt betingade skäl alkoholism
eller självmord.

Beträffande skilsmässobarnen kan noteras några uppgifter från Föreningen
Barnens rätt i samhället, BRIS, som har en frågespalt i tonårstidningen
Starlet. Vid en genomgång av breven till frågespalten visade det sig att det
antal brev som gällde barns oro i samband med skilsmässor var det näst
största och endast överträffades av det dubbelt så stora antalet brev om
självmord - i genomsnitt försöker varje dag ett barn i Sverige ta livet av sig.

Enligt den nämnda artikeln i Skånska Dagbladet berörs årligen ca 22 000
barn i Sverige av skilsmässor. Ett antal föräldrar som drabbats av ekonomiska
och andra problem i samband med skilsmässor har sammanslutit sig i en
intresseorganisation, De underhållsskyldigas förening. Föreningen har funnit
att ungefär vart tredje skilsmässobarn förhindras, på grund av vårdnadshavarens
motstånd, från att träffa den andre föräldern. Man behöver inte
vara psykolog för att inse vad detta betyder för alla de berördas hälsa och
välbefinnande.

7

De underhållsskyldigas förening kräver bl. a. att tvister om tilldömd Mot. 1987/88
umgängesrätt skall vara utredda och handlingarna i ärendet överlämnade L419
till länsrätten inom 60 dagar efter anhängiggörande, alternativt att, om så ej
kan ske, tingsrätts dom om umgänget skall gälla fram till dess att rätten fällt
sin dom i målet. Härigenom skulle alltför långa avbrott i umgänget kunna
undvikas i sådana fall.

Föreningen kräver vidare att domstolarna vid bedömning av vårdnadstvister
mellan föräldrar skall lägga större vikt än hittills vid att barnen kan
upprätthålla goda relationer till båda föräldrarna. Mot bakgrund av vad som
anförts om vårdnadshavarens nuvarande möjligheter att sabotera den andre
förälderns möjligheter till umgänge med barnet framstår detta krav som
mycket befogat, och åtgärder i denna riktning är angelägna.

Ett ytterligare krav som framförs av föreningen är att i fall där vårdnadshavarens
flyttning förorsakar utgifter för den andre föräldern vid utövandet
av umgängesrätten skall båda föräldrarna solidariskt svara för dessa merkostnader.
Också detta är ett rimligt krav.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att säkra föräldrars och barns rätt till
umgänge med varandra efter skilsmässa eller separation.

Stockholm den 25 januari 1988
Wiggo Komstedt (m)

8