om återvinningssystem för bilbatterier m. m.

Motion 1987/88:Jo790 av Erling Bager och Lars Sundin (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo790

av Erling Bager och Lars Sundin (fp)
om återvinningssystem för bilbatterier m. m.

Gamla bilbatterier och andra blyackumulatorer skapar problem. Många biloch
båtägare har svårt att bli av med det miljöfarliga avfall som ett uttjänt
bilbatteri utgör. För Sverige är det en förlust att stora mängder bly inte går till
återvinning. Dessutom är gamla batterier ett stort miljöproblem om de
hamnar på fel ställte.

Riksdagen behandlade 1986/87 en liknande motion och betraktade då
uttjänta bilbatterier som miljöfarligt avfall. Med hänvisning till att överläggningar
då pågick mellan jordbruksdepartementet, batteritillverkarna och
återvinningsföretag som representanter för kommunerna om insamling och
återvinning avstod riksdagen vid detta tillfälle från vidare ställningstagande.

Det kan nu konstateras att dessa förhandlingar under det senaste året varit
framgångsrika, och att det är hög tid för riksdagen att nu göra ett
ställningstagande.

Enligt en genomförd SIFO-undersökning i december 1987 finns i dag ca 4,2
miljoner bilbatterier i användning. Därutöver finns drygt 800 000 st batterier
som inte används och som därigenom utgör ett latent miljöhot. Minst 70 000
st av dessa har årligen hamnat på miljöriktiga ställen (soptippar och
kommunala avfallsverk). Detta betyder att omkring 500 000 kg bly och
300 000 kg utspädd svavelsyra årligen sprids i den svenska naturen. Minst
30 000 och kanske ända upp till 100 000 blyackumulatorer kommer i år att
kastas på miljöoriktiga ställen om inga åtgärder sätts in.

I Göteborg genomfördes en utredning 1985 av Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen
”Småbåtshamnar och deras miljöfarliga avfall” 1985:7. I de
fritidskommuner som inspekterades finns ca 6 900 båtar upplagda vintertid,
med totalt ca 13 800 batterier. Dessa batterier byts i genomsnitt ut vart fjärde
år, dvs. ca 3 450 st per år.

Vid inspektionerna framkom att plats för kasserade batterier saknades
överallt och att de ibland ställdes bredvid container, kran eller båt. Dessa
togs om hand av hamnvakten som sedan sålde vidare till skrothandlare som
besökte platsen. Hamnvakterna uppgav att 175 st batterier uppsamlats totalt.
Resten, 3 250 st, hamnar på olika platser, t. ex. i containrar, på sjöbotten, i
garage eller hos försäljare av batterier. De batterier som slängs i containrar
förs till Sävenäs sopförbränningsanläggning för förbränning som hushållsavfall,
och får följande miljöeffekter.

Ett bil- eller båtbatteri innehåller 12-15 kg bly, 2 kg svavelsyra (densitet

1,28) och har ett hölje av polypropylen som väger ca 1 kg. Så länge batteriet
innehåller vätskor är det miljöfarligt avfall, men har man tömt batteriet på
syran betraktar man det som vanligt industriavfall medan syran fortfarande
är miljöfarligt avfall.

När båtbatterier kastas i containern rinner syran sannolikt ut och blandas
med övrigt avfall. Vid förbränning blir en del av blyet slaggprodukter, en del
fastnar med andra stoftpartiklar på stoftavskiljaren medan en viss mängd
faller ner i naturen. Man räknar med att ungefär 4 % går förbi stoftavskiljaren
vilket innebär av ca 0,5 kg bly per batteri hamnar i omgivningen.
Sammanlagt var blyutsläppet från Sävenäs sopförbränningsanläggning 1984
ca 5 000 kg. Om 1 000 batterier från båthamnarna förbränns, vilket kan vara
en rimlig mängd för 1984, bidrar dessa med 500 kg eller 10 % av den totala
utsläppsmängden för bly enbart från Sävenäs.

Polypropylen övergår vid riktig förbränning till koldioxid och vatten.

Nuvarande återvinning

Varje år säljs omkring 1,2 miljoner batterier. Ca 75 % används i personbilar.
Återvinningen av uttjänta bilbatterier överstiger inte 60 % och insamlingsgraden
har minskat. Det betyder att en halv miljon batterier eller 5 000 ton
bly inte återvinns och blir bly till nya batterier. Till detta kommer ett par
tusen ton skrot från industribatterier för reservkraft, eltruckar o.d. Som
jämförelse kan nämnas att den svenska blyimporten är ca 10 000 ton per år.

Återvinningen av bly ur batteriskrot sköts av ett enda företag. BolidenBergsöe
AB i Landskrona, som har kapacitet att på ett från miljösynpunkt
godtagbart sätt ta hand om alla batterier som kasseras i Sverige. I okänd
omfattning förekommer det också att bly smälts ut ur batteriskrotet i mindre
skala på olika håll i landet.

Det går åt 3 000 ton svavelsyra varje år bara till nya batterier. Mindre än en
fjärdedel följer med vid återvinningen. Totalt för alla batterityper kan
utsläppen i miljön uppskattas till 3 000 ton per år.

Riktade kampanjer på initiativ från Stiftelsen Håll Sverige Rent har gjorts
för några år sedan i samarbete med bensinstationer, varuhus och Volvohandlare.
Då samlades ca 45 000 batterier in vid en- och tvådagarskampanjer.

De hittillsvarande framgångsrika kampanjerna pekar på ett angeläget
behov av fasta inlämningsplatser för begagnade bilbatterier fördelade över
hela landet.

Naturvårdsverket arbetar f. n. med ett projekt, som har till syfte att
väsentligt öka insamlingsgraden av uttjänta blybatterier och därvid också
främja en miljövänlig hantering av batterierna. Projektet drivs i nära
samarbete med tillverkare, skrotbranschen och Boliden Bergsöe AB.
Representanter för ovanstående företag har tillsammans med representanter
för andra intresseorganisationer samlats i en arbetsgrupp, som under
projektets gång lämnats tillfälle att avge synpunkter på det förslag till
lösning, som utarbetats av batteritillverkarna och Boliden Bergsöe AB.
Förslaget går ut på att NOACK, Tudor, Boliden Bergsöe AB och skrothandeln
genom Svenska Järn- och Skrothandlareföreningen bildar ett gemensamt
aktiebolag - Returabatt - med syfte att verka för en effektiv insamling
och hög insamlingsgrad för startbatterier.

Mot. 1987/88

Jo790

7

Genom att Naturvårdsverket och berörda branschföretag nu är eniga om
hur man skall samarbeta med insamlingen av blybatterier, är det nödvändigt
att också riksdagen gör ett sådant ställningstagande.

Finansieringen av de kostnader som blir förenade med insamlingen av
uttjänta batterier kan lämpligen ske genom att tillverkare och importörer av
startbatterier tar ut en avgift vid försäljningen. En sådan avgift kräver en liten
administration. För småbatterier har nyligen införts ett liknande system med
avgift där man också satsär på att gentemot konsumenterna kunna ge
information och miljömedvetande. Enligt förslag från de berörda branschföretagen
skulle en sådan avgift för bil och fritidsbatterier kunna beräknas till
ca 25-30 kr.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående förslag till återvinningssystem för bilbatterier
och fritidsbatterier.

Stockholm den 25 januari 1988

Erling Bager (fp) Lars Sundin (fp)

Mot. 1987/88

Jo790

8