om arealersättning för det norrländska jordbruket 1987/88

Motion 1987/88:Jo241 av Britta Bjelle (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo241

av Britta Bjelle (fp)

om arealersättning för det norrländska jordbruket 1987/88

Jo241-245

Den norrbottniska spannmålsodlingen uppvisar i dag en drastisk arealminskning.
Mot bakgrund av det allt sämre ekonomiska klimatet inom
jordbruket, med överproduktion m. m. i södra Sverige har förutsättningarna
för spannmålsodling försämrats dramatiskt i Norrbottens län under senare
år. Arealen har minskat från ca 10 500 hektar 1980 till 5 000 hektar 1987.

Mycket tyder på att en fortsatt minskning är att vänta. Orsaken till minskningen
av spannmålsodlingen i länet är den negativa lönsamheten.

Hushållningssällskapet i Norrbotten har räknat ut att spannmålsodling
med inriktning på försäljning från gården ger ett minus på 3 000 kr. per
hektar. Täckning erhålls inte ens för rörliga kostnader. Det uppkomna
underskottet måste i dag tas från annan näring eller tjänst.

Mot bakgrund av ovannämnda förhållanden kan man befara att återinvesteringar
inte görs på gårdarna och därmed försvinner odlingen på sikt.

Följden blir att bra odlingsmark läggs ner och länet förbuskas. Denna
process går dessutom mycket snabbt. Självförsörjningsgraden av fodersäd
var 1983 53 % och 1987 endast 25 %.

Från regionalpolitisk synpunkt är detta betänkligt. Jordbruket skapar
sysselsättning och gör det möjligt för människor att bo kvar i glesbygd. Från
försvarssynpunkt är utvecklingen betänklig. Norrbotten har en självförsörjningsförmåga
för livsmedel som är mycket låg.

Riksdagen har lagt fast att åtgärder som syftar till att trygga den oundgängliga
försörjningen för den enskilde medborgarens överlevnad och samhällets
funktion i kriser och krig skall prioriteras.

För att öka uthålligheten under kris eller krig måst i ett underskottsområde,
som Norrbotten, förstärkningsåtgärder sättas in redan i fredstid. Spannmålsproduktionen
är bland de viktigare varugrupperna när det gäller vårt
behov av energi och väsentliga näringsämnen.

Ett sätt att lösa spannmålsodlarnas problem i Norrbotten vore att införa
ett arealbidrag som alternativ till nuvarande system. Ett arealbidrag kan
differentieras geografiskt och efter markslag så att regional-, miljö- och
beredskapspolitiska mål gynnas.

En arealersättning skulle får stor betydelse för vår beredskap och för våra
regionalpolitiska strävanden.

I folkpartiets jordbruksmotion föreslås att en parlamentarisk utredning
tillsätts med syfte att utforma en framtida jordbrukspolitik vari bl. a. arealersättning
finns med. Med hänsyn till det kritiska läge som den norrbottniska
spannmålsodlingen befinner sig i vore det angeläget om en sådan utredning
kunde ske stegvis där det norrländska jordbruket behandlades med 1

1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo241-245

förtur. Alternativt att de norrbottniska spannmålsodlarnas problem får en
provisorisk lösning med arealersättning i avvaktan på en omläggning av
jordbrukspolitiken i landet.

Hemställan

Mot bakgrund av ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arealersättning och förtur för det norrbottniska
jordbruket.

Stockholm den 25 januari 1988
Britta Bjelle (fp)

Mot. 1987/88
Jo241

2