om arealbidrag för att bevara ängs- och hagmarker

Motion 1987/88:Jo856 av Alf Svensson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo856

av Alf Svensson (c)

om arealbidrag för att bevara ängs- och hagmarker

Med dagens brukningsmetoder och med den lönsamhet som råder i jordbruket
har många ängar och hagmarker förbuskats och är på väg att omvandlas
till skog. Ängar och hagar är inte särskilt produktiva med dagens
mått mätt och saknar därför plats i det moderna jordbruket. Enligt skötsellagen
skall mark som inte brukats på tre år planteras igen med skog. Då
förändras livsbetingelserna för både fauna och flora. Delar av odlingslandskapet
försvinner.

Kulturlandskapet är en livsmiljö för många växter och djur. Många växtarter
som är hotade har sin hemvist i ängen och hagen. Regeringen har
vidtagit vissa åtgärder för att bevara en del lokaler för dessa växter och djur.

Naturvårdsverkets verksamhet avseende naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet
har under åren 1986 och 1987 gått ut på att verket träffat avtal
med brukare av kända naturvårdsobjekt. I propositionen föreslås att den
verksamheten fortsätter. Anslaget ökar för detta riktade stöd till jordbruksföretagen
för att bevara ett urval av värdefulla ängs- och hagmarker.

Kristdemokraterna anser att åtgärden är bra. Utan större kostnader
skulle betydligt större arealer kunna bevaras om ett generellt stödsystem
infördes för att bevara största möjliga del av kulturlandskapet. Beteshagen
är en betydelsefull del av det odlingslandskap svensken vill slå vakt om. Kds
föreslår därför att ett generellt arealbidrag införs till de lantbrukare, ofta
småbrukare, som vill vårda kulturlandskapet och bevara den ursprungliga
hagmarken. För att kulturlandskapets hagmarker skall kunna bibehållas i
många trakter krävs att politiken i stort utformas så att det är möjligt för
människor att bo och livnära sig i glesbygden. Småbrukets betydelse för att
bibehålla kulturlandskapet har underskattats.

Ett speciellt arealbidrag för hagmark som hålls öppen och betas bör
därför utformas så att det i princip blir större per arealenhet för mindre
brukningsenheter än större. Ett villkor för arealbidraget bör vara att kvävegödsling
och kemiska bekämpningsmedel inte används, eftersom de förändrar
förutsättningarna för växterna och slår ut många arter. Förslagsvis
bör följande ersättning utgå: brukare med en sammanlagd areal av åker,
hagmark och skog på högst 25 ha skall få ett speciellt arealbidrag på 1 000
kr./ha hagmark som hålls öppen, brukare med en sammanlagd areal om
25-50 ha skall få 800 kr./ha hagmark som hålls öppen samt brukare med
större totalareal skall erhålla ett bidrag på 600 kr./ha hagmark som hålls
öppen.

Hemställan

Mot bakgrund av det ovan anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett generellt arealbidrag
till ängs- och hagmarker i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 19 januari 1988
Alf Svensson (c)

Mot. 1987/88
Jo856

6