om användningen av leverprov för att spåra alkoholsjukdomar

Motion 1980/81:720 av Sixten Pettersson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

7

Motion
1980/81:720
av Sixten Pettersson

om användningen av leverprov för att spåra alkoholsjukdomar

Alkoholsjukdomarna hör till de stora folksjukdomarna. Enligt WHO:s
definition har ungefär 10 % av den manliga befolkningen i västerlandet ett
alkoholberoende. Sedan andra världskriget har alkoholkonsumtionen
ungefär fördubblats.

Allt fler medborgare får sjukdomar, vilka har sin grund i alltför stor alkoholkonsumtion.
Var tredje patient som Kommer till ett psykiatriskt akutintag
är alkoholist. Av dem som är så svårt sjuka att de omedelbart blir inlagda
är mer än hälften beroendesjuka.

Ingen annan folksjukdom åstadkommer så mycket mänskligt lidande
och socialt elände som alkoholismen. De försök som gjorts för att uppskatta
vad den ekonomiskt kostar samhället ger knappast exakta besked - ens
på miljarden när.

Det finns ingen anledning att moralisera över dem som har alkoholbesvär.
Men om inte vårt välfärdssamhälle på sikt skall gröpas ur, är det nödvändigt
att vidta åtgärder för att få ned alkoholförbrukningen och därmed
dämpa alkoholmissbruket.

Det finns ingen universallösning på alkoholproblemet. Vi är hänvisade
till att försöka förbättra situationen genom en rad olika åtgärder, som var
för sig kanske inte ger så mycket men som tillsammans kan vrida utvecklingen
åt rätt håll.

Under senare år har det blivit möjligt att genom ett enkelt blodprovsförfarande
spåra bl. a. dold alkoholism. I blodprovet mäter man de s. k. GTvärdena,
vilka avslöjar koncentrationen av leverenzym i blodet. Provet avslöjar
bl. a. dold alkoholism. Genom dessa prover är det också möjligt att
avslöja en rad andra sjukdomstillstånd, vilka det är svårt eller dyrt att avslöja
med andra undersökningsmetoder.

I rapporten En realistisk alkoholpolitik, utgiven av en arbetsgrupp inom
moderata samlingspartiet, sägs bl. a. följande om denna form av undersökningar:

För att avslöja och behandla tidiga symptom på alkoholskador bör vid
läkarundersökningar och hälsokontroller mätning av t. ex. GT-värdena
kunna ske. (Dessa visar koncentrationen av ett leverenzym i blodet, vilket
normalt samvarierar med alkoholförtäringen.) Kontinuerliga mätningar av
detta slag kan för många vara ett effektivt stöd mot för höga alkoholintag.
Självfallet bör dessa mätningar ske för att stödja patienten, inte för att för
omgivningen rapportera risker för begynnande alkoholmissbruk.

Vi står inför en etisk fråga när vi skall ta ställning till hur vi skall utnyttja
denna undersökningsmetod. Vi måste ta ställning till avvägningen mellan

Mot. 1980/81:720

den enskilde medborgarens frihet och integritet och vårt gemensamma ansvar
för att våra medmänniskor inte går under på grund av bl. a. långvarigt
alkoholmissbruk. Vid denna avvägning måste vi ta hänsyn till att de tidigare
redovisade nya undersökningsmetoderna även avslöjar en rad andra allvarliga
sjukdomstillstånd.

Enligt min uppfattning finns det starka skäl för att vi i framtiden bör använda
de nya möjligheter som dessa undersökningsmetoder ger. Samtidigt
skall vi vidta en rad åtgärder för att bibehålla den enskildes frihet och integritet.
Jag tror att många s. k. normalförbrukare samt de som vanemässigt
böijar bruka alkohol lättare skulle kunna minska sin alkoholkonsumtion,
om de finge stöd av den varning som det nya provet kan ge.

Resultatet av provtagningen bör så långt som möjligt vara en fråga mellan
läkaren och patienten. Genom dessa åtgärder tror jag att de flesta medborgare
snart skulle övervinna den instinktiva tveksamhet vi alla känner
inför olika former av undersökningar och kontroller.

Inom vissa yrkesgrupper kan det i framtiden finnas skäl till att ta prover
av det aktuella slaget. Det gäller t. ex. viss personal som arbetar inom t. ex.
kärnkraftsindustrin och kommunikationsväsendet. Detta är dock en vidare
fråga, som det är svårt att ta ställning till på nuvarande stadium.

Med stöd av ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med
uppgift att undersöka möjligheterna att under största hänsynstagande
till den enskilde medborgarens frihet och integritet i förebyggande
syfte genom mätning av de s. k. GT-värdena spåra allvarliga
sjukdomstillstånd, bl. a. dold alkoholism.

Stockholm den 22 januari 1981

SIXTEN PETTERSSON (m)