om anställnings- och lönevillkoren för praktikanter.

Motion 1975:818 av fru Nordlander m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motioner nr 818-825

Mot. 1975
818-825

Nr 818

av fru Nordlander m. fl.

om anställnings- och lönevillkoren för praktikanter.

Att praktik och arbetslivserfarenhet är en viktig del i yrkesutbildningen
blir allt fler överens om. Varvad utbildning talar vi om i dag i ökad omfattning.

Men beteckningen praktikant är ett vitt begrepp på dagens arbetsmarknad.
Det finns praktikanter som gör förpraktik som är obligatoriskt krav för inträde
till läroanstalt, exempelvis inom barnomsorgen och fritidsverksamheten.
Gymnasiepraktikanter kallas de som går på yrkestekniska linjer och
hars. k. inbyggd undervisning på olika företag. Som praktikanter betecknas
ibland lärlingar och deltagare i olika former av pryoverksamhet. Det förekommer
ofta att personer sysselsatta med reguljära arbeten inom olika
verksamhetsområden kallas praktikanter. Det finns nu också ett förslag att
alla ungdomar som slutar skolan och inte kan fä ett jobb skall garanteras
rätt till praktikplats.

Alla praktikanter utnyttjas, olika inom skilda verksamhetsområden, men
ett har de gemensamt: den ofta helt godtyckliga ersättningen för respektive
arbetsinsatser.

När det gäller praktikanter i förpraktik som erfordras för utbildning finns
många exempel på hur de utnyttjas av kommuner som billig arbetskraft
vid barnstugor, daghem, fritidsgårdar etc. Ingen garanti finns att de kommer
in på skolan efter fullgjord praktiktid, som därför i princip kan bli hur lång
som helst. Trots att praktikanterna ofta får utföra det produktiva arbete
som ingår i verksamheten är deras löneförhållanden inte reglerade av arbetsmarknadens
parter, varför kommunerna kan betala en helt godtycklig
och otillräcklig ersättning. Eftersom dessa praktikanter inte räknas som studerande
innan de kommer in på skolan, hårde inte heller rätt till studiemedel.
På grund av de dåliga ekonomiska förutsättningarna tvingas många intresserade
avstå från en önskad utbildning inom ett yrkesområde där det i
dag råder stor brist på utbildad personal.

Gymnasieelevernas ämne arbetsteknik som ingår i samtliga yrkestekniska
linjer kan förläggas olika, helt eller delvis till företag, ofta till större företag
som svarar för hela utbildningen. Det finns företag som utnyttjar gymnasiepraktikanter
som arbetskraft, först för okvalificerade tempoarbeten,
men successivt även som ersättning föranställd personal. Det är ett system
som särskilt tillämpas inom handel, industri och vårdsektorn. Praktikavtal
upprättas av LO och SAF. Stora lokala variationer praktiseras, varför ersättningen
i många fall blir godtycklig. De lokala fackliga organisationerna

Mot. 1975:818

2

ställs utanför, och naturligtvis kan inte eleverna påverka praktikavtalet.

Skolan tar sin hand från eleverna, och särskilda bestämmelser råder vid
företagens inbyggda undervisning. Medan skolstadgans SS 56-59 reglerar
"åtgärder för elevers tillrättaförande” med insatser av kurator, psykolog,
skolläkare och andra instanser regleras disciplinära åtgärder vid inbyggd
undervisning av S60. Här gäller bestämmelser i kollektivavtal om rätt för
företag eller institution som står för utbildningen att vidta disciplinära åtgärder.
Ett enskilt företag har möjlighet att skilja en elev från utbildningen,
exempelvis beroende på anpassningssvårigheter till skiftgång, utan att den
lokala fackliga organisationen kan ingripa.

Skolan måste ha ett fortsatt inflytande över utbildningen, även om den
förläggs till ett företag, så att de resurser som skolan förfogar över när det
gäller kurativa insatser kan komma till användning även vid inbyggd undervisning.
Företag som bedriver sådan utbildning måste ha ovillkorlig skyldighet
att anmäla problem till skolan och elev erhålla skolans stöd. Frågor
av denna art bör liksom för utbildningen i övrigt handläggas av skolan.
Till lärlingar har alltid tidigare utgått lärlingslön när eleverna på yrkesskolan
gjort sin lärlingstid ute på företagen. Men sedan yrkesskolan integrerats
i gymnasiet har detta tagits som förevändning för att ändra tidigare regler.
Bl. a. har Kommunförbundets rekommendation till kommunerna kunnat
tolkas så att lärlingar inte alls skall ha lön.

Lärlingslöner borde vara satta efter den arbetsinsats som görs och bedömningen
av ersättningen ligga hos den lokala fackliga organisationen.
Genom att klassa in arbetslösa ungdomar som placerats i beredskapsarbete
som deltagare i pryoverksamhet har kommuner kunnat betala en godtycklig
ersättning för utfört arbete. Kommunalarbetareförbundet har aktualiserat
och i vissa fall genom förhandlingar kommit fram till godtagbara lösningar,
i andra fall har verksamheten dragits in och ungdomar förblivit arbetslösa.

Otillbörligt utnyttjande av praktikanter på skilda arbetsområden måste
stoppas. Praktikanter skall inte som i dag kunna användas som ersättning
för anställd arbetskraft. Vid praktik är det arbetsinsatsen som skall ersättas
och den lokala fackliga organisationen vara avtalspart. Införandet av studielön
enligt av vpk vid flera tillfällen resta krav måste vara målsättning
för all utbildning utöver grundskolan.

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär om förslag rörande ersättningsbestämmelser
för praktikanters arbetsinsats i enlighet med
vad i motionen anförs.

Mot. 1975:818

3

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande skolstadgans tillämpning vid
inbyggd utbildning.

Stockholm den 23 januari 1975
KARIN NORDLANDER (vpk)

LARS-OVE HAGBERG (vpk) RUNE PETTERSSON (vpk)

i Borlänge i Västerås

PER ISRAELSSON (vpk) INGA LANTZ (vpk)

1* Riksdagen 1975. 3 sami Nr 818-825