om anslag under bostadsdepartementets 1987/88

Motion 1987/88:Bo247 av Rolf Dahlberg m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Bo247

av Rolf Dahlberg m. fl. (m)
om anslag under bostadsdepartementets 1987/88

huvudtitlar m. m. Bo247-248

Regeringens förslag på bostadsdepartementets område redovisas i budgetpropositionens
bilaga 13. De belopp som föreslås är inte i alla delar möjliga
att påverka då tiden från planering till färdigställande är relativt lång vad
gäller bostäder och lokaler.

Detta medför dels att vissa besparingar som föreslås nu får effekt först efter
budgetåret 1988/89, dels att delar av årets budgetförslag är resultatet av
tidigare fattade beslut.

Under tidigare år har riksdagen bemyndigat regeringen att fatta beslut
om ökade utgifter på ett antal anslag om sysselsättningspolitiska skäl förelåg.
I år föreslås i stället att finansfullmakten skall kunna användas också för
att inom bostadssektorn vidga vissa tidigare beslutade låneramar, t. ex. ramar
för tilläggslån. Detta bör enligt vår mening inte ske. Eventuella sådana
beslut måste, enligt vår mening, fattas av riksdagen, som då har att väga olika
tänkbara insatser mot varandra.

Regeringen bör i stället i vanlig ordning förelägga riksdagen sina förslag,
så att det blir möjligt för riksdagen att väga olika insatser mot varandra.

Regleringarna inom bostadssektorn leder till högre kostnader. Samtidigt
medför subventionerna, som ju är avsedda att minska kostnaderna för de
boende, ett behov av ständigt fler regleringar. Orsaken är att man måste
förhindra att subventionerna missbrukas. Lägre kostnader medför en ökad
efterfrågan, vilket ju är syftet med subventionerna. Ökad efterfrågan medför
därmed ytterligare subventioner. Rundgången i form av ökade subventioner
och därmed ökande skatter är ett faktum.

Resultatet blir ett ständigt dyrare och alltmer reglerat byggande som
stämmer allt sämre överens med de boendes, och de bostadssökandes,
önskemål.

B 3. Vissa lån till bostadsbyggande

I enlighet med ovanstående föreslår vi att de särskilda räntelånen avvecklas
den 1 juli, vilket medför en besparing med 80 milj. kr.

B 4. Räntebidrag m. m.

Från anslaget betalas bl. a. räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus,
för underhålls- och reparationsåtgärder i bostadshus, samt för förvärv i
vissa fall av bostadshus. Från anslaget betalas vidare ungdomsbostadsstöd, 1

1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Bo247-248

nybyggnadsbidrag, bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad, bidrag till
hyresrabatter, samt vissa andra bidrag. Totalt föreslår regeringen ett anslag
uppgående till 15800000000 kr.

De av oss i det följande redovisade besparingarna uppgår till drygt 5% av
det av regeringen föreslagna beloppet.

Den helt dominerande posten under anslaget är olika typer av räntebidrag.
Dessa utgör sammanlagt ca 15,5 miljarder kronor av totalt 15,8 miljarder
kronor.

Ambitionen med dessa bidrag är att begränsa hushållens boendekostnader.
Problemet är att bidragen gör hushållen relativt okänsliga för de verkliga
kostnaderna, eftersom de maskeras av bidragen. Det har medfört att
bostadskostnaderna kunnat stiga mycket kraftigt, vilket i sin tur medfört
krav på ökade bostadssubventioner. I dag uppgår subventionerna i en nybyggd
hyreslägenhet till två tredjedelar av de totala drifts- och kapitalkostnaderna.

I genomsnitt betalar alltså varje svensk, inkl. spädbarnen, nästan 2000
kr. per år enbart i räntebidrag till sig själv och sina grannar.

Enligt vår uppfattning är det helt nödvändigt att efterhand ersätta det nuvarande
subventionssystemet med andra åtgärder. Grov förenklat innebär
den socialdemokratiska politiken att man ger bidrag till vissa byggnader.
Den moderata politiken däremot innebär att människor ges resurser att
skaffa sig goda bostäder.

Häri ligger en viktig skillnad. Vi förespråkar en familjepolitik och en
skattepolitik som gör det möjligt för människor att på sikt betala en större
andel av kostnaden för de bostäder som i dag subventioneras. Men om människorna
föredrar att använda sina resurser på något annat sätt har de den
möjligheten.

Det är långtifrån självklart att människor anser att det mest subventionerade
också är det mest värdefulla. I själva verket är det till och med sannolikt
att en barnfamilj har andra värderingar än de bidragsbeviljande myndigheterna
- värderingar som de i dag förhindras att ge uttryck åt, eftersom de
inte själva får disponera de pengar som är avsedda att stödja dem.

Dagens socialdemokratiska bostadspolitik leder således dels till att de
verkliga bostadskostnaderna drivs i höjden, dels till att framför allt barnfamiljer
”tvingas” ta ut sin standard i form av dyra bostäder i stället för i
andra former som hade passat dem bättre.

Våra besparingsförslag skall därför ses i ljuset av vår övriga politik, som
bland annat syftar till att på andra sätt ge hushållen resurser, exempelvis genom
skattesänkningar och genom en radikalt förbättrad familjepolitik.

Vad beträffar räntebidragen föreslår vi att dessa för hus byggda före år
1975 helt upphör fr. o. m. den 1 januari 1989. Dessa hus har haft bidrag i
minst 15 år, och kvarvarande bidrag är i de flesta fall små. Åtgärderna beräknas
ge en besparing på 480 milj. kr. budgetåret 1988/89. Effekten av besparingen
för helt budgetår blir 960 milj. kr. Det exakta beloppet påverkas
dock av ränteläget.

Under detta anslag ryms också medel för det så kallade ROT-programmet.
Genom sin konstruktion har detta medfört omfattande byggnadsåt

Mot. 1987/88

Bo247

2

gärder som gått utöver vad som varit motiverat och vad hyresgästerna
många gånger önskat sig. Hyresnivåerna har därmed drivits upp kraftigt. I
stället för att avveckla ROT-programmet valde socialdemokraterna att införa
ytterligare bidrag för att motverka resultatet av de tidigare. Således
finns nu flera bidrag som syftar till att göra det möjligt att bo i de lägenheter
som ”rustats upp” med hjälp av skattepengar.

Enligt vår mening skall ROT-programmet successivt avvecklas och ersättas
av ett system med reparationsfonder, såsom redovisas i vår partimotion
nr 1987/88:Bo211. Detta medför inga omedelbara effekter i årets statsbudget.

Vi föreslår också en avveckling från den 1 juli 1988 av bidraget till vissa
underhållslån, 24 milj. kr., ungdomsbostadsstödet 10 miljoner, nybyggnadsbidraget
30 miljoner, återflyttningsbidraget 60 miljoner samt bidraget till
hyresrabatter 60 miljoner. Sammantaget medför detta en besparing om 214
milj. kr. för budgetåret 1988/89.

Räntebidrag för lån för vissa förvärv lämnas till vissa flerbarnsfamiljer för
köp av egnahem. Vi motsatte oss denna bidragsgivning när den infördes eftersom
den dels är prisdrivande, dels ofta medför stora marginaleffekter på
motsvarande sätt som bostadsbidragen. Regeringen bör därför ompröva
förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem,
samt återkomma till riksdagen med förslag som bättre uppnår syftet att förbättra
barnfamiljernas situation.

B 5. Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter m. m.

Under detta anslag ges bidrag enligt förordningen om statsbidrag till förnyelseåtgärder
i vissa bostadsområden. Bidraget kan endast ges till s. k. allmännyttiga
bostadsföretag.

Vi yrkade avslag på denna bidragsform när den infördes. Vi vidhåller vår
uppfattning. Alla bostadsföretag, även kommunalägda, måste själva ta det
fulla ansvaret för sin verksamhet. Om en satsning på boendemiljön är motiverad
för att öka en fastighets attraktionskraft och därmed underlätta uthyrning
av lägenheterna är den också företagsekonomiskt lönsam. Den
kommer då till stånd utan statliga bidrag. Bidragsformen är dessutom ytterligare
ett exempel på socialdemokraternas systematiska favorisering av de
kommunala bostadsföretagen.

De medel till s. k. förnyelsebidrag som upptas i regeringens förslag avser
redan beslutat men ej utbetalt stöd. Det är således inte möjligt att påverka
denna utgift. Vi anser däremot att inga nya beslut skall fattas om utgivande
av sådant stöd. Bidraget bör avvecklas den 1 juli 1988, vilket kommer att
medföra besparingar under kommande budgetår.

B 6. Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m.

Från detta anslag utbetalas lån enligt bestämmelserna i kungörelsen om tillläggslån
till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samt enligt bestämmelser

Mot. 1987/88

Bo247

3

1* Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr Bo247-248

na i förordningen om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m. m.

Enligt vår uppfattning skall en fastighets lägenhetssammansättning baseras
på människornas efterfrågan och inte på de fastighetsekonomiska konsekvenserna
av statliga låne- och bidragsformer samt politiskt tyckande om
lämpliga bostadsstorlekar. Vi föreslår därför att lånemöjligheten för ändrad
lägenhetssammansättning slopas fr. o. m. den 1 juli 1988.

De medel som anslagits i årets budgetproposition för ändrad lägenhetssammansättning
föreslås överföras till anslaget för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse.

B 7. Bostadsbidrag m. m.

Bostadsministern föreslår förändringar av bidragsreglerna för bostadsbidrag
till barnfamiljerna vilket medför ökade kostnader för staten på ca 215 milj.
kr.

Bostadsbidragen medverkar i hög grad till de höga marginaleffekter som
drabbar bl. a. barnfamiljerna. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen
med ett nytt förslag, som bättre uppnår syftet att förbättra barnfamiljernas
situation. Vi accepterar dock föreslagna förbättringar av flerbarnstilläggen
för familjer med många barn.

I enlighet med vårt tidigare ställningstagande föreslår vi en avveckling av
bostadsbidragen till hushåll utan barn.

Detta medför en besparing för budgetåret 1988/89 på 40 milj. kr. om bidraget
avvecklas den 1 juli 1988.

B 8. Viss bostadsförbättringsverksamhet

Under detta anslag inryms bl. a. ett bidrag för åtgärder mot radon i bostäder.
I propositionen föreslås att det skall ankomma på regeringen att utforma
de närmare bestämmelserna för anslaget. Vi vill understryka det angelägna
i att tillgängliga medel i första hand utnyttjas för att stödja de fastighetsägare
som drabbas av särskilt stora kostnader.

Stödet till allmänna samlingslokaler (B 10, Bil)

Det generösa stödet till byggandet och underhållet av allmänna samlingslokaler
har utgått i form av lån och bidrag för nybyggnad, ombyggnad eller
köp av byggnader samt inventarier. Anskaffandet och upprustningen av allmänna
samlingslokaler har, mycket på grund av det statliga stödet, haft hög
prioritet ute i kommunerna. Det kan ifrågasättas om inte ambitionerna varit
alltför höga, då det visat sig att lokalerna utnyttjas dåligt. Möjligheterna för
föreningar och stiftelser att klara de ökade driftskostnaderna minskar i takt
med stigande kostnader för tillsyn och administration. Detta har i sin tur lett
till att kommunerna i allt större utsträckning fått ta över ansvaret för samlingslokalerna.
Ett samarbete mellan bl. a. föreningar och stiftelser bör eftersträvas
i syfte att öka användningen av befintliga lokaler, varigenom nyinvesteringar
kan undvikas.

Mot. 1987/88

Bo247

4

I nuvarande situation med en tämligen god tillgång på välutrustade samlingslokaler
och en hårt ansträngd offentlig ekonomi föreslår vi att stödet till
allmänna samlingslokaler avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1988.

Vi har under en följd av år föreslagit att det statliga stödet till allmänna
samlingslokaler skall avvecklas. Som ett led i denna avveckling har vi också
regelmässigt föreslagit att ramarna för samlingslokalstödet skall slopas.
Härigenom skulle också anslaget kunna minskas under efterföljande budgetår
för att helt tas bort så snart som tidigare utfästelser har infriats. I budgetpropositionen
finns ett stöd till handikappanpassning av folkparkteatrarna.
Att handikappanpassa allmänna samlingslokaler så att de blir tillgängliga
för handikappade är angeläget. Vi biträder därför detta anslag.

En avveckling av samlingslokalstödet fr. o. m. 1 juli 1988 innebär att anslaget
Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m. kan minskas med sammanlagt
15 milj. kr. redan för budgetåret 1988/89. Av denna besparing faller
12 milj. kr. på upprustningsbidrag och 3 milj. kr. på riksorganisationerna
för samlingslokaler.

B 12. Byggnadsforskning

I motion 1987/88:Bo211 redovisas vår syn på Byggnadsforskningsrådet och
statens institut för byggnadsforskning. Med hänsyn till detta och till behovet
av besparingar i statens utgifter föreslår vi att anslaget till byggnadsforskning
reduceras med 10 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

B 18. Utbildning och information m. m.

I propositionen föreslås att 20,5 milj. kr. skall anslås för information och utbildning.
Dessutom finns sedan tidigare en reservation som avser att täcka
kostnaderna för bl. a. en nationalatlas.

Vi finner det angeläget att medel finns för produktion av en ny svensk
nationalatlas, varför vi redan tidigare biträtt dessa medel.

Enligt vår uppfattning är dock den del av anslaget som avser utbildning
och information inte i alla delar motiverad, och vi föreslår därför en besparing
om 10 milj. kr. på detta anslag.

Hemställan

Med anledning av vad som i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen till anslaget B 3. Vissa lån till bostadsbyggande för
budgetåret 1988/89 anvisar 10 milj. kr.,

2. att riksdagen beslutar att räntebidrag till hus uppförda före 1975
skall upphöra fr. o.m. 1 januari 1989,

3. att riksdagen beslutar att det så kallade ROT-programmet skall
avvecklas successivt med början under budgetåret 1988/89,

4. att riksdagen beslutar att bidragsgivning till Räntebidrag för underhållslån
i vissa fall skall upphöra fr. o. m. 1 juli 1989,

Mot. 1987/88

Bo247

5

5. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för Ungdomsbostads

stöd skall upphöra fr. o. m. 1 juli 1989,

6. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för nybyggnadsbidrag

skall upphöra fr. o. m. 1 juli 1988,

7. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för återflyttningsbidrag
skall upphöra fr. o. m. 1 juli 1988,

8. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för hyresrabatter skall
upphöra fr. o.m. 1 juli 1988,

9. att riksdagen till anslaget B 4. Räntebidrag m. m. för budgetåret
1988/89 anvisar 15 136000000 kr.,

10. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen till vissa flerbarnsfamiljer
för köp av egnahem skall upphöra fr. o. m. den 1 juli 1988,

11. att riksdagen beslutar att eftergift av hyresförlustlån skall upphöra
fr. o.m. 1 juli 1988,

12. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen för förnyelseåtgärder
i vissa bostadsområden skall upphöra fr. o. m. 1 juli 1988,

13. att riksdagen till anslaget B 5. Åtgärder i bostadsområden med
stor andel outhyrda lägenheter m. m. för budgetåret 1988/89 anvisar
60000000 kr.,

14. att riksdagen beslutar att långivningen till ändrad lägenhetsindelning
skall upphöra 1 juli 1988,

15. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen för bostadsbidrag
till hushåll utan barn skall upphöra fr. o. m. 1 juli 1988,

16. att riksdagen beslutar att bibehålla reglerna och beloppsgränserna
för bostadsbidrag till hushåll med barn oförändrade,

17. att riksdagen beslutar att till anslaget B 7. Bostadsbidrag m. m.
anslå 1.410000000 kr.,

18. att riksdagen beslutar att till anslaget B 10. Bidrag till allmänna
samlingslokaler anslå 55 000 000 kr.,

19. att riksdagen beslutar att till anslaget B 12. Byggnadsforskning
m. m. anslå 160000000 kr.,

20. att riksdagen beslutar att till anslaget B 18. Information och utbildning
m. m. anslå 10500000 kr.

Stockholm den 26 januari 1988

Mot. 1987/88

Bo247

Rolf Dahlberg (m)
Knut Billing (m)
Bertil Danielsson (m)
Margareta Gard (m)

Ingela Gardner (m)
Jan Sandberg (m)
Göte Jonsson (m)

6