om ändrad inriktning av den tekniska utbildningen

Motion 1980/81:1716 av Lars-Ingvar Sörenson och Per Bergman

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

7

Motion

1980/81:1716

av Lars-Ingvar Sörenson och Per Bergman
om ändrad inriktning av den tekniska utbildningen

Om strukturomvandlingen av svensk industri skall kunna genomföras på
ett framgångsrikt sätt inför 1980- och 1990-talens förändringsperspektiv är
det nödvändigt att satsa på teknologisk och naturvetenskaplig forskning och
utbildning. Den nuvarande högskoleutbildningen på området strukturerades
i stor utsträckning under 1950- och 1960-talen med relationer till den tidens
tekniska och industriella behov. Förhållandena då präglades av expansion
och en relativt ljus framtidsoptimism. I dag är marknadsklimatet betydligt
kärvare, och det finns skäl att tro att utbildning och forskning inte
automatiskt förändras relativt mot de krav som en långsiktig förnyelse av vårt
lands industri och ekonomi kräver.

Ett område inom teknologisk utbildning och forskning av stor betydelse i
ett mer långsiktigt perspektiv kan då rubriceras som Industriell produktion
och ekonomi. Under detta begrepp kan sammanfattas strävanden i tiden,
som sammanhänger med industrins behov av förändrade och mer rationella
produktionssystem, produktionsutveckling samt företagsorganisation och
administration. Alltmer komplexa krav har därvid rests från skilda grupper i
samhället. Företagen behöver kunskap om hur tekniska uppfinningar och
teknologiska/naturvetenskapliga landvinningar snabbt kan omsättas till
praktisk produktion och marknadsmässiga produkter samt hur dessa
produkter kan marknadsföras på bästa sätt. Konsumenterna å andra sidan
har också rätt att ställa krav på kunskap om hur deras behov av riktiga och
funktionsdugliga varor skall kunna mötas av företagen.

Även de anställda i företagen har intresse av kunskaper om hur en
industriell företagsorganisation kan byggas upp för att möta deras förväntningar
på inflytande och delaktighet, men också kunskaper om hur
produktionssystemen utformas ergonomiskt riktigt och om hur moderna
men ofta farliga material hanteras med ökade krav på grund av miljörisker.
Rader av nya upptäckter och uppfinningar under de senaste decennierna
inom kemisk och petrokemisk industri i kombination med processtekniska
produktionsmodeller har lett till en allt stridare flod av ofta svårkontrollerade
produkter och miljöspill, som hotar oss alla, om vi inte ser upp i tid.
Bristfälliga kunskaper på detta område utgör i dag ett allvarligt hinder på
vägen mot bättre resursutveckling och resurshushållning. Slutligen behöver
samhället utanför industrierna och företagen en fördjupad kunskap om hur
man på ett rimligt sätt kan avväga samhällsekonomiska konsekvenser mot
industriprocessens företagsekonomiska krav.

Allt detta är krav som vuxit fram genom erfarenheter accentuerade under

Mot. 1980/81:1716

det närmast föregående decenniet. Sammantaget visar det att teknologisk/
naturvetenskaplig forskning och utbildning behöver förnyas med inriktning
på mer sammansatta och tvärvetenskapligt anlagda forsknings- och utbildningsdiscipliner
av typ industriell produktion, ekonomi och administration.

Med stöd av ovanstående hemställer vi därför

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om den tekniska utbildningen inför 1980- och
1990-talen.

Stockholm den 27 januari 1981

LARS-INGVAR SÖRENSON (s)

PER BERGMAN (s)