om alternativa jordbruksmetoder

Motion 1975/76:427 av fru Anér

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

10

Motion
1975/76: 427
av fru Anér

om alternativa jordbruksmetoder

”Giftfria jordbruksmetoder har fått betydligt mindre intresse från forskarna
än metoder som bygger på konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Våra preliminära resultat antyder att jordbruksforskning i giftfri odling
mycket väl kan komma att leda till utveckling av alternativa brukningsmetoder,
som blir allt mer attraktiva ju mer kostnaderna för jordbrukskemikalier
ökar.

Det är väsentligt att komma ihåg att den produktionsnivå som de giftfria
jordbrukarna i vår undersökning har uppnått, inte har understötts av en
del av de hjälpmedel som står de konventionella jordbrukarna till buds,
inklusive starka forskningsansträngningar för att upptäcka och pröva nya
produktionsmetoder och ett nätverk av konsulter för att hjälpa jordbrukarna
att tillämpa dessa forskningsresultat på sina egna gårdar. Det verkar sannolikt
att en jämförlig ansträngning när det gäller giftfritt jordbruk skulle kunna
leda till ännu bättre resultat än dem vi kunnat konstatera i vårt urval av
giftfria jordbruk.

Nuvarande jordbruksmetoder är inte nödvändigtvis det enda sättet att
frambringa livsmedel i tillräckliga kvantiteter med rimlig ekonomisk avkastning
för lantbrukaren.”

Dessa ord är hämtade ur en forskningsrapport från Washingtons universitet
i St Louis, Missouri, undertecknad bl. a. av professor Barry Commoner.
Undersökningen gällde 16 vanliga och 16 giftfria jordbruk (den amerikanska
termen är ”organic fanning", vilket betyder jordbruk utan konstgödsel
och utan kemiska bekämpningsmedel; i Sverige är ”giftfritt" den
vanliga benämningen). Under år 1974 jämfördes inkomster och utgifter på
dessa gårdar; det blev ingen statistiskt signifikant skillnad, dvs. båda gav
lika stor lön för mödan. Därtill kommer, att de giftfria gårdarna gjorde
av med en tredjedel så mycket energi som de konventionella, detta särskilt
därför att de inte använde den oerhört energislukande konstgödseln. Däremot
använde de traktorer och andra mekaniska hjälpmedel i ungefär samma
utsträckning som de vanliga jordbrukarna. De sålde sina produkter i de
flesta fall på den vanliga marknaden, i vissa fall genom hälsokosthandeln.

Detta är det senaste exemplet på att jordbruk utan konstgödsel och gifter
inte alls behöver stå det vanliga jordbruket efter ens när det gäller jordbrukarens
försörjning. Att det är bättre från ekologisk synpunkt är obestritt:
de konstgödselgivor som numera används i Sverige ökar på många håll
inte längre jordens fruktbarhet utan bibehåller den bara vid den nivå den
har fått och utarmar den i längden. Rester av bekämpningsmedel har enligt

Mot. 1975/76:427

11

nyligen gjorda rön hittats i modersmjölken i flera europeiska länder i sådan
grad att de överstiger Världshälsoorganisationens normer för tillåtna halter
i komjölk.

Energibudget är ett begrepp som vi får lov att lära oss leva med; jordbruksmetoder
som delvis kan befria oss från beroendet av höga energigivor
är värda minst lika mycket uppmärksamhet som andra sätt att spara energi.

Allt detta säger inte att alla Sveriges bönder med ens bör övergå till giftfritt
eller biodynamiskt jordbruk. Men det säger, att dessa alternativa brukningsformer
är värda att tas på allvar. Ur biologisk-teknisk synpunkt är det fullt
möjligt att t. ex. få en oförändrat stor livsmedelsproduktion utan att använda
biocider, det framgår av att vi hade ungefär lika stor livsmedelsproduktion
i Sverige före de moderna pesticidernas genombrott i slutet av 1940, som
vi har i dag, skriver Karl-Ivar Kumm i ”Miljöekonomiska problem inom
lantbruket”, Lantbrukshögskolan augusti 1974. Han påpekar vidare, att "det
är svårt att avgöra i vad mån mera miljöanpassade men samtidigt ur kostnadssynpunkt
acceptabla produktionsmetoder hade framkommit, om lantbruksforskningen
hade beaktat miljöhänsyn i större utsträckning än vad
som varit fallet under efterkrigstiden.” Nu kommer vittnesbörden om dessa
metoders värde allt tätare. Vi har inte längre råd att ignorera den. Ett förbluffande
belägg för detta gav den rundfrågning som tidningen Land nyligen
lät SIFO göra bland svenska lantbrukare, där nästan 45 % visade sig vara
intresserade av att få sluta med de icke-biologiska medlen. Det finns inte
många bönder i Sverige som vågat sig på äventyret att gå in för rent biodynamiskt
jordbruk, men det finns ungefär 100 stycken som på heltid lever
på det; och de klarar sig gott.

Från statens synpunkt är det nu avsevärt billigare att stödja de frivilliga
verksamheter som redan finns på det giftfria jordbrukets område, än att
starta något alldeles nytt. Tre vägar kan därvid anvisas:

1. En tjänst som rikskonsulent för biodynamisk och/eller giftfri odling
i vidare mening bör inrättas. Vid en fortbildningskurs i växtodling för lantbruksnämndernas
växtodlingskonsulenter i Falun i fjol framkom önskemål
om att upplysning om den giftfria odlingen skulle ställas till mera allmänt
förfogande - något som ju inte går att genomföra enbart med frivilliga krafter.
En rikskonsulent med uppgift att stå till tjänst för lantbruksnämndernas
konsulenter med information skulle kunna knytas till lantbrukshögskolans
konsulentavdelning eller till någon bestämd lantbruksnämnd.

2. Ständigt pågående forskning är lika viktig för det okonventionella jordbruket
som för det konventionella. Ett större forskningsprojekt i detta hänseende
finns sedan några år på gång i samarbete mellan Ekhagastiftelsen
och lantbrukshögskolan nämligen agronom Bo D. Petterssons försök med
jämförelser mellan vanliga och biodynamiska jordbruksmetoder. Dessa försök
har hållit på i fem år och skall vara avslutade 1977 på hösten. F. n.
finns pengar endast till den 1 juli 1976.

3. Vid Rudolf Steinerseminariet i Järna finns en biodynamisk utbild

Mot. 1975/76:427

12

ningslinje med tonvikt på trädgårdsskötsel. En jordbrukslinje skulle behövas
men har inte kunnat startas av ekonomiska skäl. Denna utbildning ges
helt utan statligt understöd. Eleverna betalar ca 7 000 kr. om året för mat,
logi och utbildning. Detta går dock ihop endast därför att lärarna ej tar
ut någon lön. Det bör övervägas om inte skolorna borde få stöd liknande
det som utgår till folkhögskolor.

Det finns alltså människor i Sverige som själva arbetar på att få fram
ett jordbruk enligt andra principer än det i dag vanligaste. De behöver samhällets
stöd. Samhället behöver deras erfarenheter. För att så skall kunna
ske, föreslår jag en utredning om det alternativa jordbruket i Sverige. En
utredning som tar upp dels de kort- och långsiktiga ekonomiska och ekologiska
följderna av sådana alternativ, dels ser på vilka möjligheter till samhällsstöd
som kan tänkas i enlighet med ovan framförda synpunkter.

Med hänvisning till vad som anförts hemställer jag

att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med
uppgift att belysa de kort- och långsiktiga ekonomiska och ekologiska
följderna av alternativa jordbruksmetoder samt att framlägga
förslag till åtgärder för att främja sådana metoder.

Stockholm den 16 januari 1976
KERSTIN ANÉR (fp)

Övrigt om motionen

Intressenter

KERSTIN ANÉR saknar porträttfoto
KERSTIN ANÉR

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket