Ökat stöd till fiskerinäringen
Motion 1986/87:Jo418 Agne Hansson och Gösta Andersson (c)
Motion till riksdagen
1986/87: Jo418
Agne Hansson och Gösta Andersson (c)
Ökat stöd till fiskerinäringen
Fiskerinäringen behöver mer resurser än vad regeringen föreslår i årets
budgetproposition. Inte minst gäller det östkustfisket.
Det bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Viktig näring
Fiskerinäringens betydelse för vårt land får inte underskattas. Fiskarna
spelar en viktig roll i strävandena att bevara en levande skärgård. De
medverkar till att komplettera skärgårdens övriga näringsliv och möjligheterna
att utveckla turistnäringen. Men främst är fiskerinäringen viktig som
näringsgren såväl nationellt som regionalt.
Inte minst gäller det i Kalmar län. Kalmar läns fiske är betydande och
mångskiftande. Kalmar län är det tredje största fiskelänet i landet. Fisket
spelar en mycket viktig roll för det lokala samlade näringslivet, i första hand i
Borgholms kommun. Men också i Västerviks, Oskarshamns och Mörbylånga
komuners näringsliv utgör fisket en mycket viktig del.
Inom Kalmar län finns ca 500 verksamma fiskare. Deras samlade fångst
uppgår till ungefär 10 000 ton fisk med ett värde av 42 milj. kr. Fiskeflottan i
länet består av 25 fiskeskepp med en längd överstigande 12 meter och 82
fiskebåtar. I Kalmar län finns för närvarande 214 fiskare med enskilda
licenser. Det motsvarar 15 % av alla utfärdade enskilda licenser i landet.
Dessa fiskare svarar för 22 % av fångstvärdet eller mer än dubbelt så mycket
som något annat län redovisar. Av det framgår bl. a. att fiskerinäringen i
Kalmar län är en typisk småföretagarnäring och en effektiv sådan. Men skall
fiskerinäringen i länet kunna behålla denna funktion även i framtiden måste
den ha statsmakternas vilja och stöd i botten. I dag sviktar det stödet. Inte
heller i årets budgetproposition finns några offensiva satsningar på fisket. I
och med att anslagen till fiskerilån, hamnar och annat inte justeras upp med
inflation och kostnadsförändringar innebär det i praktiken en sänkning. Med
hänsyn till att anslaget för t. ex. fiskerilån varit oförändrat 25 milj. kr. sedan
1978 är den reala försämringen avsevärd.
Motiv för stöd
Motiven för ett ökat stöd för fiskerinäringen är många. Kan vi få en effektiv
och framtidsinriktad fiskerinäring också i framtiden är det bra för näringen,
bra för länet och bra för landet. Vi skulle bättre kunna klara sysselsättningen i
en svår region. Vi skulle få mat som vi inte behövde importera utan kunde
exportera och vi skulle därmed kunna förbättra vår bytesbalans.
Men det finns också mer näraliggande motiv. Marknaden för fisket
hårdnar. Det finns behov av utveckling. Nya produkter behöver tas fram och
utvecklas. En viss produktutveckling pågår och marknaden växer. Till allt
detta krävs nya resurser.
Utrymme för kapacitetsökning finns. 40 000 ton återstår av den fiskekvot
som framförhandlats för det svenska fiskets del. Biologer har på grund av
miljöskäl och brist på tillgång rekommenderat minskat fiske i Nordsjön.
Därmed borde efterfrågan öka och marknaden kunna vidgas för östkustfiskets
del. Utvecklingen har också lett till att överlevnaden på utsättning av fisk
har ökat väsentligt. Därmed förväntas tillgången på fisk kunna öka i
framtiden.
Investeringsbehov
Vidare påvisar mängder ansökningar om fiskerilån att det finns ett stort
investeringsbehov inom fiskerinäringen att fylla. Varje år ansöks om lån i
storleksordningen 60-100 milj. kr. Det skall sättas i relation till det
oförändrade anslaget på 25 milj. kr. per år sedan 1978. Fiskarnas säkerhet
och arbetsmiljö måste förbättras. Det kräver också resurser.
I det perspektivet är det svårt att förstå regeringens njugga inställning till
fiskerinäringen. En anslagsnivå på 50 milj. kr. vad avser fiskerilån motsvarande
en mera rimlig nivå med hänsyn såväl till fiskets behov som till krav om
återhållsamhet med knappa statliga resurser.
Fiskeriberedningsindustri i Västervik
Goda erfarenheter finns nu i landet vad gäller vidareförädling av fisk. Den
svenska fiskindustrin som nu håller på att utvecklas har tagit betydande
marknadsandelar. Därmed har vårt importbehov påtagligt minskat. Det är
positivt. Längs ostkusten är inte vidareförädlingen ännu utvecklad särskilt
långt. Yrkesfisket och det kompletterande vattenbruket utgör förutsättningar
för en sådan vidareförädling.
För att en vidareförädling skall vara möjlig krävs främjande av näringen
och utvecklingsinsatser från statsmakternas sida. Vi föreslår att en beredningsindustri
uppbyggd på råvaror från Östersjön med hjälp av statlig
medverkan etableras i Västervik och att en distributionskedja för fiskets
produkter och för färsk fisk byggs upp med centrum från sydostkusten.
Skärpta importregler för torsk
Enligt svensk lagstiftning är det, helt riktigt, inte tillåtet att frysa torsk, tina
den, filea och med hjälp av kemiska tillsatsmedel frysa den på nytt och sedan
sälja den. Det är tillsatsämnet, inte dubbelfrysningen, som gör denna
hantering omöjlig i Sverige. Det har fått till följd att fryst torsk exporteras till
Danmark, där sedan återstående del av processen utföres. Därefter importeras
produkten till Sverige. Produkterna innehåller då det tillsatsämne som
Mot. 1986/87
Jo418
17
enligt svensk lagstiftning inte får användas vid fiskberedning i Sverige. Detta
är inte tillfredsställande, vare sig för det svenska fiskets del eller för
konsumenterna. För att åtgärda detta krävs skärpta importregler för
fiskprodukter. Regeringen bör utforma sådana regler.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
behovet av ökade resurser till fiskerinäringen,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs om etablering av en beredningsindustri i
Västervik för fisk från Östersjön och en distributionskedja för
fiskprodukter och för färsk fisk och
3. att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om skärpta regler
för import av torskprodukter.
Stockholm den 26 januari 1987
Agne Hansson (c) Gösta Andersson (c)
Mot. 1986/87
Jo418
18
gotab Stockholm 1987 12378
