Ökad vallodling

Motion 1986/87:Jo226 Ivar Franzén och Anna Wohlin-Andersson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:Jo226

Ivar Franzén och Anna Wohlin-Andersson (c)
Ökad vallodling

Förslaget att träda 100000 ha åker under 1987 är ett slag i luften och kan
t. o. m. få negativa effekter. Trädan kan medverka till en bättre bekämpning
av rotogräsen men den intensiva brukningen under den varma årstiden
minskar jordens mullhalt, och blir sommaren våt ökar kväveläckaget.
Sannolikt kommer trädan att innebära en väsentlig ökning av den höstsådda
spannmålsarealen. Skördeminskningen 1987 kommer därför troligen att
bytas mot en betydande ökning 1988. Höstsådda grödor ger i allmänhet
högre skörd per ha än vårsådda.

Trädan är en mycket kortsiktig och vansklig metod för att komma till rätta
med överskottet på spannmål.

Ökad vallodling

En långt bättre och långsiktigt fördelaktigare metod är att öka vallodlingen
på spannmålens bekostnad. Nu finns det inte utrymme för mer vall som foder
och därför måste grödan användas för energiproduktion, t. ex. genom
metanjäsning.

Bland forskarna är man tämligen överens om att en ökad vallodling bidrar
till att minska läckaget av kväve. Om man använder lucern - en ärtväxt —
kan den tillvarata luftens kväve och behöver inte gödslas med kväve.
Dessutom har lucernen ett stort rotsystem som luckrar jorden och tillför den
betydande mängder näring och organisk substans.

Lucernvallen skördas och ensileras i stora plansilos. Därifrån tas den ut till
en biogasanläggning och huvuddelen av energiinnehållet omvandlas med
hjälp av bakterier till metangas, som är likvärdig med naturgas. Efter
rötningen kvarstår ett näringsrikt rötslam som är ett förnämligt gödselmedel.
För en gård som har 20 % av sin areal i lucernvall och använder allt rötslam
som växtnäring kommer merparten av konstgödselbehovet att ersättas.

Fler positiva effekter

Förväntade effekter av ökad vallodling och metanjäsning av skörden kan
sammanfattas så här:

□ Minskat kväveläckage från åkermarken. Viktigt är att den fleråriga
lucernvallen, sedan den plöjts upp, direkt följs av en höstsådd gröda.

□ Minskad användning av konstgödsel utan minskad skörd och därtill en
långsiktig jordförbättring.

□ Produktion av metangas med ett energiinnehåll som motsvarar ca 2
kubikmeter olja per hektar bra lucernvall.

□ I samband med jäsning av lucernskörden kan också betydande mängder
slam och gödsel tas omhand som därmed hygieniseras och ökar energiproduktionen.

□ Minskad import av olja och konstgödsel, mindre spannmålsareal och
minskade exportförluster på spannmål.

□ Ökad sysselsättning i Sverige.

Biogas och naturgas

Naturgasen håller på att introduceras i Sverige. Det finns fördelar med att
samordna detta med ökad produktion av biogas som efter viss rening kan
matas in på naturgasnätet. Dels minskas på så sätt behovet av beredskapslagring
av naturgas, dels kan investeringen i naturgasnätet utnyttjas än bättre.

Kontraktsodling

Vallodlingen kan lämpligen ske som kontraktsodling på ungefär samma sätt
som ärtor och sockerbetor. Skörden ensileras i stora plansilos och överförs
sedan kontinuerligt till biogasanläggningen. Ansvarig för gasproduktion,
skörd och ensilering bör vara en ekonomisk förening eller särskilt bolag.

Jordbrukaren får betalt per ton levererad lucern samt tillgång till
motsvarande mängd rötslam, som kan användas i stället för konstgödsel. Till
detta skall läggas lucernvallens förfruktsvärde.

Tidigare riksdagsbehandling

Vi har tidigare motionerat om att möjligheterna till att ökad vallodling och
metanjäsning praktiskt skall studeras i södra Halland. Riksdagsmajoriteten
har hittills varit ganska kallsinnig och allmänt hänvisat till att motionens syfte
bör kunna fullföljas i de åtgärdsprogram som bl. a. skall tas fram för
Laholmsbukten.

Ett problem har varit att det krävs ett ”miljöbidrag” för att odling och
gasproduktion skall bli företagsekonomiskt lönsamt. Genom trädesbidraget
kommer saken i delvis nytt läge.

Är det rimligt att i genomsnitt satsa 1 500 kr./ha i bidrag för ett tveksamt
trädesbruk, borde 2000 kr./ha för lucernodling och gasproduktion vara
mycket mer intressant. Med denna "miljöersättning” skulle det sannolikt bli
ett intressant alternativ för såväl odlare som gasproducenter.

Det har också gjorts vissa försök för att utröna möjligheterna att använda
lucernens fibrer som råvara för massatillverkning. Om dessa försök kommer
att ge positivt resultat, kommer lucernodlingen att ge både en viktig
industriråvara, energi, växtnäring och en förbättrad miljö.

Mot. 1986/87
Jo226

3

1 * Riksdagen 1986187.3 sami. NrJo225-237

Tid för handling

Det har under det gångna året från regeringshåll pratats mycket om

energialternativ. Detta har inte lett till något positivt handlande. Det är

därför nu hög tid att övergå från prat till konkret handling.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan redovisats hemställs

att riksdagen hos regeringen begär initiativ och åtgärder så att en
omfattande försöksverksamhet snarast kan påbörjas i södra Halland
avseende odling och metanjäsning av lucern enligt de riktlinjer som
redovisats i motionen.

Stockholm den 27 januari 1987

Ivar Franzén (c) Anna Wohlin-Andersson (c)

Mot. 1986/87
Jo226

4