Ökad livskvalitet för kvinnor med endometrios

Motion 2015/16:1827 av Marta Obminska (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att studenter på vårdutbildningar och vårdpersonal upplyses om endometrios med sikte på tidiga och korrekta diagnoser och adekvat behandling och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Ungefär var tionde kvinna i fertil ålder är drabbad av endometrios. Sjukdomen är gynekologisk, kronisk och delvis ärftlig och innebär att livmoderslemhinnan har spritt sig till platser utanför livmoderhålan. Endometrios kan sätta sig på äggstockarna, området mellan livmodern och ändtarmen, tjock- och tunntarmen, blindtarmen, ljumskarna, urinblåsan och mellangärdet. Det förekommer även att endometrios finns i operationsärr.

Många av de kvinnor som drabbas av endometrios lider av cykliska eller kroniska smärtor som hindrar dem i deras vardag. De vanligaste symptomen är kraftiga menssmärtor, smärta vid samlag och även smärtor vid toalettbesök. Andra vanliga symptom är trötthet och energilöshet, någonting som bidrar till att många av kvinnorna känner sig begränsade i sina liv och möjligheterna till utbildning och arbete. I vissa fall kan endometrios även leda till ofrivillig barnlöshet. Sjukdomen innebär ofta en stor påfrestning i relation till partner, övrig familj och vänner. Ungefär 60 procent av de endometriosdrabbade kvinnorna har symtom, varav 20 procent har mycket svåra symtom som kräver medicinsk och/eller kirurgisk behandling.

Idag är den genomsnittliga tiden för att få rätt diagnos mellan sju och åtta år. En tid som ofta innebär upprepade besök hos olika vårdinstanser och inte sällan en känsla av att inte bli trodd. Att det tar så pass lång tid att ställa en diagnos skapar ett onödigt lidande för de drabbade kvinnorna som redan befinner sig i en utsatt situation.

Många av dem som kommer i kontakt med kvinnor med endometrios, exempelvis skolsköterskor och allmänläkare, saknar tillräcklig kunskap för att kunna ge en korrekt diagnos. Det behövs därför ökad fokus på information om sjukdomen och dess symptom till fler yrkesgrupper inom sjukvården. En bredare kunskap om sjukdomen skulle utgöra en viktig del i arbetet med att säkerställa att diagnos ställs i ett tidigt stadium och att kvinnorna får adekvat behandling.

Jag föreslår därför att regeringen bör överväga att arbeta för en ökad spridning av information om endometrios, dess symptom och effekter. Dessa insatser bör riktas mot vårdstudenter och till befintliga yrkesgrupper inom vården, men även till samhället i övrigt.

Marta Obminska (M)