Ökad forskning kring ädellövskogen

Motion 1985/86:Jo617 John Johnsson och Bengt Silfverstrand (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo617

John Johnsson och Bengt Silfverstrand (s)
Ökad forskning kring ädellövskogen

Sedan 1984 har vi en ädellövskogslag. Den har tillkommit för att bevara
ädellövskogen i vårt land. Enligt lagen skall det utgå bidrag bl. a. för
rådgivning, stämpling, föryngring och vård av ädellövskog. Anslaget är för
närvarande 4,5 milj. kr./år.

Motiven bakom lagens tillkomst är flera. Ädellövskogarna är nödvändiga
livsmiljöer för många växt- och djurarter. För landskapsbild och friluftsliv
har dessa stor betydelse, de ger viktiga vittnesmål om landets kulturhistoriska
utveckling. Det finns naturligtvis också rent skogliga skäl för att bevara
ädellövskogen eftersom det producerar ett värdefullt, mångsidigt användbart
virke, som på åtskilliga områden inte kan ersättas av våra övriga
inhemska trädslag. Det är därför oklokt att minska vår framtida handlingsfrihet
genom att låta trädslag med värdefullt virke utgå ur landets skogsproduktion.

Under de senaste årtiondena före lagens tillkomst minskade arealen
ädellövskog kraftigt. Det berodde på att de ädla lövträden inte kunde hävda
sig ekonomiskt gentemot barrträden, främst gran. Detta innebär också att
kunskaperna om ädellövskogsbruk har minskat. Genom utbildning i skogsvårdsorganisationens
regi har dessa ökat efter lagens tillkomst. Däremot
behövs ökad forskning där man bl. a. genom försök, utläggning av provytor
och utveckling av metoder kan fördjupa kunskaperna om hur man på bästa
ekologiska, ekonomiska och tekniska sätt kan bedriva ädellövskogsbruk.

En förutsättning för skoglig forskning i allmänhet och kring ädellövskog i
synnerhet är långsiktig forskning och kontinuitet och att man kan kansliera
skogsbrukets medverkan i forskningen. Det bör också anknytas till praktiken
för att ge användbara resultat. En stor del av dessa försök m. m. bör därför
knytas till den myndighet som har det övergripande ansvaret för ädellövskogsbruket
i form av rådgivning, utbetalning av bidragsmedel m. m. Som
bekant är detta skogsvårdsstyrelserna i länen. Den skogsvårdsstyrelse som
har de största erfarenheterna av och högsta kompetensen när det gäller
ädellövskogsbruk är skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus län. I detta län finns
också de bästa betingelserna för utveckling av ädellövskogsbruk med tanke
på friluftsliv, naturvård m. m. är också mycket starka. Mer än 30 % av
skogsmarksarealen i Malmöhus län är bevuxen med ädellövskog.

Vid behov kan också experter vid Lunds universitet och lantbruksuniversitetet
i Alnarp medverka. Skogsvårdsstyrelsens kansli är beläget i Lund och
detta är självklart av avgörande betydelse om ett nära samarbete skall kunna
utvecklas med de experter som finns i Lundaområdet. Det finns således

starka skäl för att en betydligt större del av de medel som används inom den
skogliga forskningen satsas på forskning kring ädellövskogen och att den
lokaliseras till Malmöhus län.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av ökade forskningsinsatser kring
ädellövskogen och lokaliseringen av sådan forskningsverksamhet till
Malmöhus län.

Stockholm den 24 januari 1986

John Johnsson (s) Bengt Silfverstrand (s)

Mot. 1985/86
Jo617

8