Odlingen av spånadslin
Motion 1986/87:Jo232 Gudrun Norberg (fp)
Motion till riksdagen
1986/87: Jo232
Gudrun Norberg (fp)
Odlingen av spånadslin
Linet anses ha världens starkaste växtfibrer, därför har lingarnet och
linnevaror tidigare haft en framträdande roll på textilmarknaden. Spånadslinet
har i många århundraden odlats i Sverige och landet har varit självförsörjande
på denna textilråvara.
Men situationen förändrades på 1960-talet, då de olje- och kemibaserade
syntetfibrerna av olika slag helt kom att dominera textilmarknaden. Syntetmaterialet
har senare fått vika något för ökad inblandning av bomull.
Numera torde t. ex. sjukvårdstextilierna som regel bestå av 50 % bomull och
50% polyester.
En annan fiberprodukt är asbest, som är synnerligen ohälsosam. Asbest
har många användningsområden, bl. a. finns asbestfibrer i bromsband på
motorfordon. Praktiska försök pågår med att ersätta asbest med linfibrer.
För 20 år sedan lades linproduktionen ned i Sverige. Större odlingar och
beredningsindustrier upphörde. Redskap, teknik och kunnande skingrades,
varför vi står ganska tomhänta i dag när intresset för linodling och linnevaror
åter är i stadigt stigande. Något enstaka spinneri finns dock kvar men
råvarorna importeras och belastar handelsbalansen.
I Örebro län pågår linprojekt där Hushållningssällskapet är handläggare.
Odlingsförsök finns och undersökningar om teknisk utrustning för skörd och
beredning pågår.
I statens linutredning, som väntas bli klar under våren, talas om småskalig
och mellanskalig produktion samt i industriell skala. En första satsning blir
då ett linberedningsverk där statliga insatser kan bli nödvändiga i inledningsskedet.
Målsättningen bör emellertid vara att eftersträva en självbärande
verksamhet.
Det finns olika rötningsmetoder att välja emellan. Varmvattenrötning är
en bra metod som ger god kvalitet till rimlig kostnad. Andra metoder är
enzymrötning och daggrötning.
Ur struktur- och sysselsättningssynpunkt skulle en lokalisering av linberedningsverk
till Örebro län vara lämplig. Om varmvattenrötning blir aktuell
som metod, krävs tillgång till överskottsvärme. Det leder tankarna till
Karlskoga som dels har stor värmealstrande industri och samtidigt berörs av
Bergslagens problem.
I dag är det svenska spannmålsöverskottet ett besvärande problem. Vi står
sannolikt inför en förändring av jordbruket, där många nya idéer och
experiment måste till. Det blir alltmer angeläget att varje utvecklingsbar
alternativgröda tas till vara och får en chans till utveckling. Sannolikt kan
många nyttoprodukter uppmärksammas och bli av betydelse både som
ersättningsgröda och råvara.
För att hejda spannmålsöverskottet rekommenderas bönderna i dag att
lägga en del av åkermarken i träda. För viss areal öppen träda får
lantbrukaren en ekonomisk ersättning på i grovt medeltal 1500 kr. per
hektar. För närvarande har kravet på öppen träda slopats och ersättning
utgår även till träda som är sluten - alltså efter vissa bestämmelser besådd
mark.
Det kunde vara lämpligt att inkludera linet i dessa bestämmelser, då linet
är en ”lågkvävegröda”. Därigenom kunde linet få en "puff framåt” och
återinföras som en intressant gröda i det svenska jordbruket.
Många nyttoområden finns för linfibrerna som kan bli användbara i
textilindustrin, pappersindustrin, som byggmaterial och energitillskott. Det
är inte osannolikt att vidare användningsområden som foder, färg, kartong,
asfalt, gummi, gipsplattor och hälsokost kan finnas, men här krävs betydande
forskning.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad odling av spånadslin,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts att rekommendera LRF om trädesbidrag även för
viss areal som besås med spånadslin.
Stockholm den 27 januari 1987
Gudrun Norberg (fp)
Mot. 1986/87
Jo232
13
