Ny begravningsmetod

Motion 2001/02:K382 av Per Lager (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny begravningsmetod.

Inledning

Dagens begravningsmetoder utgör ett miljöproblem. Eftersom kropparna vid jordbegravning sänks ned två meter i jorden får mikroorganismer problem med nedbrytningen och kroppen förruttnar istället för att förmultna. Om kroppen har balsamerats tillkommer också problem med formalinläckage. Vid kremering finns andra problem som har att göra med rökgasutveckling och omhändertagande av kvicksilver.

Ny begravningsmetod

Nu pågår arbete med att ta fram en ny begravningsmetod som ska råda bot på dessa problem. Metoden bygger på befintlig teknik från idén om frystorkning och utförs genom att kroppen sänks ned i flytande kväve. Restprodukten är ett pulver om sammanlagt 20–30 kilo som sedan kan förvaras i en torvkista och sänkas ned i markens övre skikt. På så sätt blir kroppen ett utmärkt jordförbättringsmedel.

Giftiga ämnen minskar

Efter behandlingen är det enkelt att utskilja giftiga ämnen och hantera dem separat. Kvicksilvret blir kvar i metallisk form. Även andra ämnen som riskerar att bildas vid kremering av kroppar undviks. Om de tusentals kroppar av djur som kremerades i Storbritannien för att stoppa spridningen av galna ko-sjukan istället hade hanterats med den här metoden, skulle man sluppit de stora utsläpp av dioxiner som blev följden. Metoden kan alltså med fördel användas även för djur.

Svårt med plats på kyrkogårdar

Många kyrkogårdar har idag platsbrist och nya måste anläggas. Det beror delvis på att nedbrytningen går så långsamt som den gör. Med den nya metoden skulle det bli enklare att återanvända befintliga men också att anlägga nya begravningsplatser. Det tar bara ungefär ett halvår innan de rena resterna av kroppen förmultnat och blivit till jord.

Ingen förändrad ritual

Metoden kräver ingen förändrad ritual i kyrkan, men efter begravningen kan det vara annorlunda – särskilt för jorden där resterna av den döda grävts ned. Det är exempelvis möjligt att plantera ett träd eller en växt på begravningsplatsen som man vet får näring och livskraft av resterna från den dödas kropp. Kretsloppet fullbordas.

Framtiden

En pilotanläggning för att testa den nya begravningsmetoden kan eventuellt komma att tas i bruk redan i december i år. Det är viktigt att en ändring av lagen förbereds för att godkänna den nya metoden om försöken faller väl ut. Vi anser att regeringen ska inleda ett arbete med översyn av vilka förändringar i nuvarande lag som krävs för att en sådan begravningsmetod ska kunna godkännas.

Stockholm den 4 oktober 2001

Per Lager (mp)