Nr 895—908 Motioner i Första kammaren, nr 895 år 1968 (Motion 1968:895 Första kammaren)

Nr 895—908 Motioner i Första kammaren, nr 895 år 1968

Nr 895

Av herrar Stefanson och Tisfad, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 91, med förslag till lag angående ändring i lagen
den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. in. och
om fortsatt giltighet av lagen, m. m.

(Lika lydande med motion nr 1154 i Andra kammaren)

I proposition nr 91 framläggs förslag till ny hyreslag. Det överensstämmer i väsentliga
delar med synpunkter som från vårt håll framfördes i motion nr 11:523
under den allmänna motionstiden i år om hur ett lämpligt skydd för hyresgästerna
borde utformas. De motionsvis framförda synpunkterna låg i sin tur i fråga om
besittningsskyddet för hyresgästerna tämligen nära de som återfanns i proposition
nr 141 till föregående års riksdag. Propositionen 1967: 141 återtogs av regeringen
av skäl som utvecklats bl. a. i den ovannämnda motionen och som vi därför här
förbigår.

I propositionen föreslås vidare att giltighetstiden för hyresregleringslagen förlängs
till utgången av år 1971. Det framgår också av propositionen att departementschefen
är medveten om att hyresregleringen efter en tid bör successivt avvecklas. Ett lämpligt
sätt att lindra de olägenheter för hyresgästerna som regleringen obestridligen
medför är enligt vår mening att återuppta den regionala avvecklingen av regleringen.
Med hänsyn till att hyresgästens ställning förbättras genom förslaget om förstärkt
besittningsskydd vill vi förorda att den regionala avvecklingen bedrivs med
större skyndsamhet än hittills. Det kravet överensstämmer med ett yrkande i den
från mittenhåll i januari i år väckta motionen som vi här erinrat om.

Besittningsskydd för lokaler

Propositionen förordar en annan utformning av besittningsskyddet för lokalhyresgäster
än för bostadshyresgäster. Bostadshyresgästema föreslås erhålla ett direkt
besittningsskydd — lokalhyresgästerna endast ett indirekt skydd. Detta kommer
tills vidare endast att gälla i orter utan hyresreglering och i hus utan hyresreglering.
På orter där regleringen nu gäller behålls besittningsskyddet enligt hyresregleringslagen.

Enligt vår mening talar skäl med tyngd för att ge även lokalhyresgäster det
starkare skydd som ett direkt besittningsskydd innebär. Skillnaderna i situationen
för lokalhyresgäster och bostadshyresgäster är inte så omfattande att de motiverar
den av departementschefen föreslagna särbehandlingen. Det föreligger en påtaglig
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 3 samt. Nr 895—905

Motioner i Första kammaren, nr 895 år 1968

brist i fråga om såväl lokaler som lägenheter på många platser där hyresregleringen
gäller. Ur trygghetssynvinkel kan det i många fall vara väl så betydelsefullt för
t. ex. en småföretagare att ha ett direkt besittningsskydd till sin affärslokal som för
en bostadshyresgäst att ha ett direkt skydd för sin bostad. De sociala följderna
av en uppsägning kan bli mycket allvarliga för en lokalhyresgäst. En inarbetad butiks-
eller verkstadslokal torde ofta inte kunna ersättas utan betydande risker för
företagets fortbestånd. Den långsiktiga planeringen för rationalisering till kundernas
tjänst kan också påverkas negativt om besittningsskyddet anses bli för klent.
Remissbehandlingen av denna fråga har visat att meningarna är mycket delade.
En rad viktiga remissinstanser har uttalat sig för ett direkt besittningsskydd även
för lokaler. Det gäller bl. a. kommerskollegium, hyresrådet, Stockhoms rådhusrätt,
lagberedningen. Hyresgästernas riksförbund, Svensk industriförening, Sveriges
köpmannaförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges advokatsamfund
samt flera länsstyrelser.

Vi vill föreslå att lokalhyresgästerna erhåller samma besittningsskydd som gäller
för bostadshyresgäster.

Forumreglerna

Enligt förslaget skall behörig domstol för de hyresmål som rör lägenheter i icke
hyresreglerade fastigheter vara underrätter i länets residensstad. Detta gäller även
sådana mål som inte i första hand handlägges av hyresnämnd. I detta avseende är
förslaget detsamma som framfördes i proposition 141: 1967. Några särskilda skäl
härför har inte anförts vare sig i proposition 1967: 141 eller i den nu föreliggande
propositionen. Enligt vår mening är en sådan anordning olämplig icke minst från
praktisk synpunkt. Det är mycket värdefullt om parterna i hyresmålen själva kan,
som de varit vana vid under hyresregleringslagens tillämpning, närvara vid målens
handläggning och där bevaka sin rätt och lämna upplysningar. Detta försvåras
avsevärt om målen skulle samlas till en domstol för varje län. Vidare måste domstolen
i många fall besiktiga den aktuella och jämförliga lägenheter, vilket blir
mycket betungande och kostsamt om det skall ske pa annan ort. Även andra komplikationer
kan vållas av att de normala forumreglerna frångåtts. Om hyresmålen
i stället handläggs av den domstol där fastigheten är belägen, bör möjlighet att
överklaga målen åtminstone till hovrätt föreligga. Även med propositionens förslag
om handläggning i en underrätt för varje län är emellertid en sådan överklagningsmöjlighet
nödvändig för att garantera önskvärd likformighet i avgörandena. De
föreslagna lagreglerna rymmer många viktiga punkter där en enhetlig praxis är av
väsentlig betydelse från rättssäkerhetssynpunkt. Vi föreslår därför att hyresmålen
skall instämmas till ordinarie fastighetsforum och att ingen inskränkning stadgas i
fråga om fullföljdsrätten till hovrätt. Detta föranleder ändringar i 72 och 73 §§
nyttjanderättslagen samt avslag på förslaget om ändring i rättegångsbalken.

Med hänvisning till det anförda hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala sig för
att den regionala avvecklingen av hyresregleringen fortsätter;

Motioner i Första kammaren, nr 895 år 1968

att riksdagen måtte besluta om en sådan utformning av bestämmelserna
för besittningsskydd att lokalhyresgäst erhåller ett lika
starkt direkt besittningsskydd som i propositionen föreslås för bostadshyresgäst; att

riksdagen måtte besluta om ovan angivna ändringar i 72
och 73 §§ nyttjanderättslagens 3 kapitel samt avslå förslaget till
ändringar i rättegångsbalken; samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig författningstext.

Stockholm den 23 april 1968

Stig St ejans on (fp)

Eskil T istad (fp)