Nr 27 4—282 Motioner i Första kammaren, nr 274 år 1967

Motion 1967:274 Första kammaren

Nr 27 4—282 Motioner i Första kammaren, nr 274 år 1967

1

Nr 274

Av fröken Stenberg m. fl., om inrättande vid universitetet i Umeå
av en professur eller laboratur i gynekologisk radioterapi.

(Lika lydande med motion nr 497 i Andra kammaren)

År 1961 insjuknade 10 797 kvinnor i cancer och 6 718 kvinnor avled av
denna sjukdom. Av dessa kvinnliga cancerfall hade ungefär en fjärdedel
gynekologisk lokalisation. Frekvensen av gynekologisk cancer tilltar kraftigt
i 30- och 40-årsåldern och är högst i 50-årsåldern, där det förekommer omkring
150 nya fall av gynekologisk cancer per 100 000 kvinnor per år.

Den vanligaste formen av gynekologisk cancer är livmoderhalscancern
— var 43 :e kvinna får någon gång under sitt liv livmoderhalscancer. Den
drabbar särskilt relativt unga kvinnor. Den förekommer redan i 20-årsåldern,
och medelåldern ligger på 45 år. Denna cancerform är vanligast
bland storstädernas kvinnor och i den kategori som fött många barn.

Betydelsen av tidig diagnostik vid cancer kan knappast överskattas. Ju
tidigare under tumörens utvecklingsskede patienten behandlas, desto gynnsammare
är utsikterna för tillfrisknande. Vid livmoderhalscancer kan
ungefär 80 procent av patienterna bestående botas, om de behandlas då tumören
är begränsad endast till livmoderhalsen. Om spridningen är större,
ökar risken för obotlighet. Livmoderhalscancern kan diagnostiseras redan
i ett förstadium av sjukdomen och med enkla åtgärder ge hundraprocentig
läkning. Denna cancerform ger i förstadiet inte några symtom, och patienten
ser ingen anledning att söka läkarhjälp. Vid hälsoundersökningen av till
synes friska kvinnor kan man emellertid uppspåra dessa tidiga tumörtillstånd
redan innan några symtom kommit till stånd.

Den så kallade cytologiska undersökningen är den enklaste och mest besvärsfria
formen för att påvisa livmodercancer. Den har använts vid undersökningar
i bl. a. USA och Canada och medfört att den spontana frekvensen
av livmoderhalscancer bland undersökta grupper sjunkit. Bland kvinnor
som genomgått sådan undersökning 2 år i följd påvisades en cancer frekvens
ungefär 100 gånger lägre än frekvensen vid första hälsoundersökningen.

Gynekologisk hälsokontroll med cytologisk undersökning är planerad
i Sverige i syfte att upptäcka och behandla förstadium eller symtomfritt
stadium av livmoderhalscancer. Cytologisk undersökning kan med ungefär
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 3 samt. Nr 271—2S2

2

Motioner i Första kammaren, nr 274 år 1967

95 procents säkerhet påvisa börjande eller redan utbruten livmoderhalscancer.
Det yttersta målet är att undersöka varje svensk kvinna i åldern
20—70 år ungefär vart fjärde år. För att begränsa projektet har man beslutat
att börja med åldersgruppen 30—49 år. Projektet är avsett att igångsättas
i etapper med början 1967.

I Sverige finns sedan många år en väl utbyggd regionvård för behandling
av gynekologisk cancer. Redan på 1910-talet inrättades radiumhemmet i
Stockholm. Sedan 1940-talet finns liknande behandlingscentraler i Lund och
Göteborg. Till dessa tre behandlingscentraler för gynekologisk cancer har
ytterligare en klinik inrättats — vid Umeå universitet. Den gynekologiska
cancerterapien i övre Norrland är sedan 1962 centraliserad dit.

Undervisning i de gynekologiska cancerformernas diagnostik och terapi
är av mycket stor betydelse för den blivande läkaren och ett viktigt medel
att åstadkomma en förbättring av behandlingsresultaten. Även för blivande
specialister i gynekologi är utbildningen vid de gynekologiska radioterapeutiska
klinikerna av mycket stor betydelse och obligatorisk. Vid Umeå
universitet ges denna undervisning av docent Olle Kjellgren. Det ökade
studentintaget vid den medicinska fakulteten i Umeå medför även ökat antal
undervisningstimmar i gynekologi. — Det är således eu betydande undervisningsvolym
som åligger överläkaren vid jubileumsklinikens i Umeå
gynekologiska avdelning.

Genom centralisering av det medicinskt och socialt viktiga patientmaterialet
med gynekologisk cancer till regionkliniker undandrages detta viktiga
material från forskning, om ej någon forskningsorganisation finns inrättad
vid dessa kliniker. Det måste ses som en mycket angelägen uppgift att
en forskningsorganisation kommer till stånd inom området för de gynekologiska
cancersjukdomarna.

Det är angeläget att en regionklinik av den typ som finns i Umeå har eu
överläkartjänst kombinerad med ordinarie lärarbefattning.

Dåvarande medicinska högskolan i Umeå har i petita 1963 och 1964 begärt
en laboratur i gynekologisk radioterapi med docent Olle Kjellgren som
förste innehavare. Medicinska fakulteten vid Umeå universitet har 1965
begärt en professeur i gynekologisk radioterapi med docent Olle Kjellgren
som förste innehavare. Universitetskanslersämbetet har i sina petita 1964/
65 föreslagit den nämnda laboraturen.

Angående överläkaren docent Olle Kjellgren: Docent Kjellgren är född
1920, blev med. kand. 1940 och med. lic. 1946 samt disputerade vid Göteborgs
universitet 1958. Docent Kjellgrens utbildning omfattar tre år kirurgi,
fem år obstetrik och gynekologi. Han har vidare tjänstgjort i sju år i gynekologisk
radioterapi vid jubileumskliniken i Göteborg både som biträdande
och vikarierande överläkare. Sedan 1962 är docent Kjellgren anställd som
överläkare vid radioterapeutiska klinikens gynekologiska avdelning vid lasarettet
i Umeå.

Motioner i Första kammaren, nr 27 b år 1967

3

Docent Kjellgren har företagit flera studieresor, besökt olika cytologlaboratorier
samt gynekologiska cancerkliniker i USA och inbjudits som föredragshållare
och konferensdeltagare i sammanhang, där man berört gynekologisk
cancer, både i Sverige och utrikes.

Docent Kjellgren har utgivit ett 50-tal skrifter och har färdigställt en stor
lärobok i den gynekologiska cancerns klinik och behandling, avsedd att användas
dels vid undervisning av medicine kandidater, dels för utbildnng
av gynekologspecialister. Sin huvudsakliga vetenskapliga aktivitet har docent
Kjellgren koncentrerat till problem rörande framför allt den gynekologiska
cytologien. De resultat han framlagt inom detta betydelsefulla fält
har givit honom en internationellt erkänd ställning som en kunnig och framstående
cytolog och cancerterapeut.

Vidare är docent Kjellgren den förste här i landet som skapat och organiserat
ett cytologlaboratorium. Han är medlem i medicinalstyrelsens expertgrupp
för utarbetande av plan rörande gynekologisk hälsoundersökning
för tidigt upptäckande av livmoderhalscancer.

Docent Kjellgren har på ett föredömligt sätt organiserat den gynekologiska
cancervården inom jubileumsklinikens i Umeå upptagningsområde.
Han bedriver vid jubileumskliniken en allsidig verksamhet som cancerterapeut.

Docent Kjellgren har i februari 1965 på begäran av medicinska fakulteten
vid Umeå universitet kompetensförklarats till professur i gynekologisk radioterapi
av professorn i obstetrik och gynekologi vid karolinska institutet,
Ulf Borell, professorn i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet,
Stig Kullander, och av professorn i radioterapi med tumördiagnostik vid
Umeå universitet, Lars-Gunnar Larsson.

På grund av vad ovan anförts vill vi understryka nödvändigheten av att
mesta möjliga medel till forskning och till behandling ställes till cancerklinikernas
förfogande.

Vi hemställer därför,

att riksdagen måtte besluta om inrättandet av i första
hand en professur och i andra hand en laboratur i gynekologisk
radioterapi vid Umeå universitet med docent Olle
Kjellgren som förste innehavare.

Stockholm den 25 januari 1967

Gunvor Stenberg (h) Dagmar Ranmark (s) Nils-Eric Gustafsson (ep)
Lage Svedberg (s) Gunnar Rönnberg (s) Sven Ngman (fp)