Nr 249—262 Motioner i Första kammaren, nr 249 år 1956

Motion 1956:249 Första kammaren

Nr 249—262 Motioner i Första kammaren, nr 249 år 1956

1

Nr 249

Av herr Anderson, Carl Albert, m. fl., om lån till Stockholms högskolas
studentkår för tillbyggnad av dess kårhus.

Staten tillhandahåller kårlokaler för de studerande vid karolinska medikokirurgiska
institutet, tandläkarhögskolorna, gymnastiska centralinstitutet, skogshögskolan,
veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan. Under fonden för låneunderstöd
ha vidare under de senaste budgetåren investeringsanslag till ränte- och
amorteringsfria lån anvisats åt Akademiska föreningen i Lund, å 1 200 000 kronor,
varjämte Kungl. Maj:t anvisat föreningen sammanlagt 300 000 kronor av
lotterimedel, åt tekniska högskolans i Stockholm studentkår, å 550 000 kronor,
och åt Chalmers tekniska högskolas studentkår, å 1 600 000 kronor, för utbyggnad
av respektive kårlokaler.

Stockholms högskolas studentkårs kårhus, som är beläget vid Holländargatan
i Stockholm, har varit i bruk sedan år 1935. Studentkåren har i framställningar
till Kungl. Maj:t i november 1950 och i februari 1952 hemställt om statsanslag
eller ränte- och amorteringsfritt lån om sammanlagt 750 000 kronor för uppföi’ande
av en planerad tillbyggnad av kårhuset. Sedan tidigare konstnadsberäkningar
till följd av byggnadskostnadernas stegring reviderats, har studentkåren
i framställning till Kungl. Maj: t i november 1955 anhållit om ett med 325 000
kronor höjt statsbidrag eller tillsammans 1 075 000 kronor. — Studentkårens
upprepade framställningar ha icke föranlett proposition till riksdagen.

Sedan Stockholms högskolas studentkår i november 1950 första gången ansökt
om statsbidrag för tillbyggnad av sitt kårhus, ha, såsom ovan angivits, anslag
för motsvarande ändamål beviljats Akademiska föreningen i Lund, tekniska
högskolans i Stockholm studentkår och Chalmers tekniska högskolas studentkår.
Av dessa kårer hade tekniska högskolans i Stockholm studentkår inlämnat
ansökan om statsbidrag i september 1950. För Chalmers tekniska högskolas
studentkårs del hade kollegienämnden vid högskolan hemställt om anslag
första gången för budgetåret 1951/52; studentkåren vid högskolan hade
sedermera ingivit egna framställningar i ärendet, den senaste gången i augusti
1954. Riksdagen har, i anledning av propositioner, beviljat tekniska högskolans
i Stockholm studentkår anslag för budgetåren 1951/52 och 1952/53 och Chalmers
tekniska högskolas studentkår anslag för budgetåret 1955/56. — Sedan år
1950 har staten därjämte låtit bygga kårlokaler för studentkårerna vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet och veterinärhögskolan. — Det bör dessutom
antecknas, att — sedan år 1950 — även Uppsala studentkår ingivit ansökan om
statsbidrag för uppförande och inredande av en student matsal, första gången
i augusti 1952 och sedermera i november 1954 och i november 1955; i den senaste
ansökan beräknas medelsbehovet till 1 050 000 kronor. Vi vilja i detta
1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 3 samt. Nr 249—262

2 Motioner i Första kammaren, nr 249 år 1956

sammanhang erinra om att i likalydande motioner till fjolårets riksdag (I: 291
och II: 334) hemställdes, att Uppsala studentkår måtte beviljas ett lån för här
angivet ändamål. I anledning av motionerna anförde statsutskottet under punkten
14 i sitt utlåtande nr 57, att Uppsala studentkår i princip borde kunna komma
i åtnjutande av lån av statsmedel för ifrågavarande ändamål men att utskottet,
bl. a. med hänsyn till att studentkårens framställning i ämnet hösten
1954 alltjämt vore beroende på Kungl. Maj:ts prövning, icke ansett sig böra i
anledning av motionerna förorda något investeringsanslag för budgetåret 1955/
56. Utskottets avstyrkande utlåtande bifölls av kamrarna.

Till belysning av frågan om tillbyggnaden av Stockholms högskolas studentkårs
kårhus vilja vi här lämna några uppgifter om det nuvarande kårhuset
och den planerade tillbyggnaden jämte därmed sammanhängande förhållanden.

Det nuvarande kårhuset vid Holländargatan, som har en volym av cirka
11 000 m3, innehåller bl. a. en matsal med plats för cirka 250 samtidigt spisande
gäster, en mindre kafélokal, ett postseminarium, expeditionslokaler, ett sammanträdesrum,
en klubbvåning med ett hundratal sittplatser och ett bibliotek med
ett tiotal sittplaser, nio bostadsrum, en vaktmästarbostad och ett motionsrum om
knappt 60 m2, förlagt till källarvåningen.

Tillbyggnaden skall uppföras i kvarteret Luftspringaren vid Saltmätargatan
på en med det nuvarande kårhuset parallellt belägen tomt, vilken äges av Stockholms
stad och reserverats för studentkåren. Ritningar till tillbyggnaden ha utförts
av det nuvarande kårhusets arkitekt, professor Paul Hedqvist. Byggnaden
kommer att uppföras i fem våningar samt en källarvåning. Tillbyggnadens
volym blir cirka 13 000 m3; det nuvarande kårhuset har, såsom ovan nämnts,
en volym av cirka 11000 in3. Tillbyggnaden skall inrymma bl. a. väsentligt vidgade
utrymmen för mat- och kaféservering samt för restaurangens kök, fem
sammanträdesrum av varierande storlek, av vilka fyra äro avsedda även för
matservering, en åhörarsal med scen och med 550—600 sittplatser, ett bibliotek,
expeditionslokaler samt en vaktmästarbostad. Källarvåningen inredes till lager
eller garage och uthyres.

Den kraftiga ökningen av antalet studerande vid Stockholms högskola har
gjort studentkårens nuvarande kårhus alldeles otillräckligt. När uppförandet
av kårhuset i början av 1930-talet påbörjades, hade studentkåren cirka 1 200
medlemmar; vid invigningen år 1935 hade antalet ökat till 1700. År 1950, då
den första ansökan om statsbidrag ingavs, utgjorde antalet 2 400; för närvarande
har studentkåren cirka 4 000 medlemmar. Till dessa komma så handelshögskolans
cirka 800 studerande, vilka enligt donationsbestämmelser äga utnyttja
studentkårens kårhus. Kårhuset skall således nu rymma mer än tre gånger så
inånga studenter som det antal för vilket det är dimensionerat! Enligt sedvänja
äga även studerande vid andra högskolor i Stockholm intaga måltider i kårhusets
restaurang; i betydande utsträckning utnyttjas denna möjlighet av de
studerande vid de närbelägna läroanstalterna, farmacevtiska institutet och socialinstitutet
samt tekniska högskolans lantmätar- och arkitektlinjer, vilka sist -

Motioner i Första kammaren, nr 249 år 1956

3

nämnda ha sin undervisning förlagd till tekniska högskolans förutvarande lokaler
Drottninggatan 95. — För närvarande ökar Stockholms högskolas studentkår
i medlemsantal snabbare än någon annan studentkår i landet. Höstterminen
1955 ha mer än 1100 nya studerande inskrivits vid högskolan, det högsta antal
som någonsin noterats. En ytterligare kraftig ökning av studentantalet under de
närmaste åren kan med säkerhet förutses.

Självfallet kunna studenterna vid Stockholms högskola aldrig räkna med att
i sitt kårhus få samma utrymmesstandard som de kårer, vilka ha ett flertal
nationshus att tillgå. Uppsalastudenternas behov av samlingslokaler ha under de
senaste åren kunnat tillgodoses genom om- och tillbyggnader av flera nationshus.
Till belysning av Stockholms högskolas studentkårs trångboddhet vilja vi i detta
sammanhang även nämna, att tekniska högskolans i Stockholm studentkår —
som har ungefär hälften så många medlemmar som Stockholms högskolas studentkår
— ansett sig behöva ett kårhus, som är dubbelt så stort som kårhuset
vid Holl ändar gatan. Teknologernas behov av en tillbyggnad har av statsmakterna
befunnits så trängande, att statsbidrag och byggnadstillstånd erhållits så
gott som omgående. Stockholms högskolas studentkårs läge är utan tvekan sämre.

Kårrestaurangens matservering bygger på självserveringssystem. Särskilt vid
lunchserveringen utnyttjas för närvarande restauranglokalerna i en utsträckning
som går långt utöver vad skäliga krav på trevnad medgiva. Matköerna få
vid toppbelastning en längd av upp till 20 meter i tredubbla led, och studenterna
få vänta onormalt lång tid, innan de kunna intaga sin måltid. Ändå kan
endast en åttondel av kårmedlemmarna serveras lunch i kårrestaurangen. Ett
långt större antal önskar intaga sina måltider där. En betydande del av kårens
medlemmar — för närvarande inemot 40 % — kommer från landsorten. De bo
inackorderade i Stockholm eller dess närhet och äro i regel hänvisade till att äta
ute på restaurang. Vi vilja i detta sammanhang nämna, att, med hänsyn till den
utsträckning som Stockholm numera har och då rådande bostadsbrist starkt inskränker
valmöjligheterna i fråga om bostadens läge, man måste räkna med att
studenterna genomsnittligt ha en mycket lång resväg och att de därför i jämförelsevis
stor utsträckning äro nödsakade att intaga sina måltider utom hemmet.
Av de inneboende torde få ha kokmöjligheter i bostaden. I speciella studentbostäder
bo 3 % av studenterna vid Stockholms högskola; i t. ex. Uppsala
äro 24 % av studenterna bosatta i dylika hus. I Stockholm saknas också privata
studentmatsalar, och flertalet av de studerande äro således hänvisade till vanliga
restauranger. Dessa äro till följd av den utpräglade kontorsbebyggelsen i
Stockholms högskolas närhet ofta fullbesatta vid lunchtid, och deras priser för
lunch äro cirka 30 % högre än kårrestaurangens, vilket för närvarande uppgår
till 2: 50 kronor. För middag äro prisskillnaderna än större.

Det väsentligaste syftet med tillbyggnaden av kårhuset är att öka restaurangens
kapacitet och dess möjligheter att hålla låga måltidspriser. Det beräknas:
sålunda, att det genom tillbyggnaden skall bli möjligt att öka antalet serverade
måltider med upp mot 100 %. Avsevärt större utrymmen för kafélokaler erhål -

4

Motioner i Första kammaren, nr 249 år 1956

las i den nya byggnaden. Härigenom tillgodoses ett angeläget behov, då, av skäl
som nyss nämnts, många studenter ha långa resor och ofta i stället för lunch
eller middag intaga en mindre måltid i kaféet under väntetiden mellan föreläsningar.
Det nuvarande utrymmet för kaféet har visat sig alldeles otillräckligt.
I detta sammanhang bör framhållas att möjligheterna att driva
restaurangen rationellt, och därmed att hålla låga matpriser, i väsentlig
grad äro beroende av tillbyggnaden. Den nuvarande matsalen måste användas
även för större sammanträden, föredrag, diskussioner och föreställningar av
studentteatern. Genom tillbyggnaden skulle lokaler erhållas för uteslutande servering
av mat, vilket möjliggör upprättande av permanenta baranordningar
samt annan rationalisering av serveringen. Dessutom möjliggör tillbyggnaden en
rationalisering av kök och ekonomiutrymmen, vilket ur ekonomisk synpunkt
måste betecknas såsom synnerligen angeläget.

Restaurangen utgör emellertid endast ett av studentkårens lokalbekymmer,
om än det allvarligaste. En svår brist är frånvaron av en ändamålsenlig och tillräckligt
stor samlingssal. Ingen annan svensk studentkår av jämförlig storlek
saknar tillgång till aula. Utan en dylik är det ej möjligt att tillfredsställande
bedriva sådan verksamhet som allmänt anses höra till en studentkårs centrala
uppgifter, dvs. föredrag, debatter och allmänkulturella program. Högskolans
styrelse har upprepade gånger framhållit betydelsen av att högskolan genom tillbyggnaden
finge tillgång till en aula. Förutom en större samlingslokal erfordras
ett antal sammanträdesrum av varierande storlek. Vid högskolan finnas ett hundratal
föreningar, vilka alla kunna göra anspråk på att få förlägga sina sammankomster
till kårhuset. I det nuvarande kårhuset finnes emellertid — förutom
tre små rum för respektive fakultetsföreningar — en enda lokal, som är
speciellt avsedd för sammanträden. Den rymmer ett fyrtiotal sittplatser. I övrigt
måste serveringslokalema, biblioteket och klubbvåningen tagas i anspråk för
sammanträden, vilket medför avsevärda olägenheter för de kårmedlemmar som,
utan att taga del i föreningslivet, önska besöka kårhuset för att där sammanträffa
med sina studiekamrater. På grund av denna kårhusets otillräcklighet
måste studentkåren ransonera uthyrningen av tillgängliga lokaler, varför föreningarna
ofta få vänta mer än en månad, innan de kunna få disponera en lokal
för ett kvällssammanträde.

Den stora samlingssalen beräknas kunna disponeras även av andra än högskolestudenter.
Bildningsorganisationer av olika slag kunna här till låga avgifter
få hyra en modern och rymlig åhörar- och teatersal och ha tillgång till
sammanträdes- och klubbrum. Med sitt, särskilt efter tunnelbanans tillkomst,
centrala läge, med sin stora samlingssal, en rad sammanträdesrum samt egen
restaurang med stor kapacitet bör det utvidgade kårhuset dessutom sommartid
bli ett utmärkt ”kongresshus”.

Kostnaderna för uppförande av tillbyggnaden ha enligt en genom professor
Hedqvist företagen kostnadsutredning beräknats till 2 600 000 kronor. Totalkostnaden,
inklusive inredning, torde kunna uppskattas till 2 800 000 kronor.

Motioner i Första kammaren, nr 249 år 1956

5

Beträffande finansieringen av tillbyggnaden skall här antecknas, att studentkåren
år 1950 från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse erhållit en donation på
500 000 kronor; donationen utbetalas först när uppförandet av nybyggnaden
påbörjas. År 1951 beslöt Stockholms stadsfullmäktige upplåta tomt för tillbyggnaden
mot enbart en formell, årlig avgäld och förband sig därjämte att lämna
studentkåren ett ränte- och amorteringsfritt lån till ett belopp, motsvarande en
tredjedel av det statsbidrag som kunde komma att beviljas. Statsbidraget har,
såsom ovan angivits, beräknats till 1 075 000 kronor och bidraget från Stockholms
stad sålunda till 360 000 kronor. Under de senaste åren har studentkåren
vidare kunnat göra smärre avsättningar för kårhustillbyggnaden; dessa uppgå
nu till cirka 65 000 kronor. Resterande kostnader 800 000 kronor avser studentkåren
att bestrida genom upplåning.

Mer än fem år har nu förflutit sedan Stockholms högskolas studentkårs första
ansökan om statsbidrag för kårhustillbyggnaden ingavs. De i det föregående
lämnade uppgifterna giva enligt vår mening vid handen, att behovet av en tillbyggnad
av Stockholms högskolas studentkårs kårhus måste betraktas såsom
synnerligen trängande. Vi vilja härvid särskilt peka på hurusom studentkåren
— i förhoppning om att därmed kunna påskynda realiserandet av sitt byggnadsprojekt
— i fråga om en avsevärd del av de erforderliga medlen beslutat
tillgripa en finansieringsform, som, såvitt bekant, icke begagnats av någon annan
studentkar. Genom överskottsmedel av den utvidgade kårhusrörelsen och
med hjälp av särskilda uttaxeringar har studentkåren ansett sig kunna bära ett
lån på 800 000 kronor med en annuitet på 5 %. Studenterna ha anfört, att de
ha velat taga på sig denna utgiftsbörda för att det därigenom skulle vara möjligt
att begränsa behovet av allmänna medel för byggnadens finansiering, under
förutsättning att byggnadsarbetet därigenom kunde påskyndas. Det synes oss,
att studentkåren nu bör beviljas ett lån för här avsett ändamål.

Sammanfattningsvis vilja vi framhålla:

1. Behovet av en tillbyggnad av Stockholms högskolas studentkårs kårhus
synes framgå därav att kårhuset, som togs i bruk år 1935, är dimensionerat för
1 600 personer, under det att studentkåren för närvarande har cirka 4 000 medlemmar,
vartill komma handelshögskolans cirka 800 studenter, vilka jämväl äga
utnyttja kårhuset.

2. Av Stockholms högskolas studentkårs medlemmar komma inemot 40 %
från landsorten; de äro inackorderade i Stockholm eller dess närhet och äro i
regel hänvisade till att äta ute på restaurang. Även de i Stockholms stad och dess
grannkommuner mantalsskrivna studenterna äro emellertid till följd av långa
resvägar i stor utsträckning tvingade att intaga sina måltider utom hemmet.
Kårrestaurangen, vars priser ligga väsentligt under priserna hos de privata restaurangerna
i högskolans närhet, saknar dock med nuvarande knappa resurser
möjlighet att tillgodose efterfrågan.

3. I)a staten låtit bygga kårlokaler för, respektive beviljat lån till andra studentkårer,
synes man ha utgått från att även ett avsevärt liigrc medlemsantal

6

Motioner i Första kammaren, nr 249 år 1956

än Stockholms högskolas studentkårs utgör ett tillräckligt underlag för beviljande
av statsbidrag till byggande av kårlokaler. Med hänsyn till att ett flertal
sådana kårlokaler tillkommit efter det att Stockholms högskolas studentkår
år 1950 första gången ansökt om statsbidrag, synes det oss, att nämnda studentkår
nu bör stå i tur att beviljas medel för tillbyggnad av sitt kårhus.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställa vi,

att riksdagen må till lån till Stockholms högskolas studentkår,
för täckande av kostnader för tillbyggnad av studentkårens
kårhus, för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 1075 000 kronor.

Stockholm i januari 1956

Carl Albert Anderson S. G. W. Wahlund Erik Arrhén

Georg Pettersson Tage Magnusson Ingrid Gärde Widemar

Sigfrid Larsson Rudolf Boman Bertil Mogård