Nr 157—163 Motioner i Andra kammaren, nr 157 år 1957 (Motion 1957:157 Andra kammaren)

Nr 157—163 Motioner i Andra kammaren, nr 157 år 1957

Nr 157

Av herr von Seth m. fl., angående utredning om en fast vägförbindelse
över sjön Bolmen mellan Bolmsö och Sunnaryd.

Den oavlåtligt ökade trafiken över sjön Bolmen emellan Bolmsö och fastlandet
väster om sjön har medfört att färjförbindelsen, som uppehåller trafiken,
ej numera eller i fortsättningen kan fylla de skäliga anspråk på en
tidsenlig vägförbindelse som den trafikerande allmänheten anser sig ha rätt
att ställa.

Den opinionssammanslutning, som den så kallade Finnvedsriksdagen utgör,
beslutade därför år 1955 att låta utreda och upprätta förslag till lösning
av denna fråga. Med anledning härav lämnades uppdrag åt en delegation, bestående
av tre personer, att verkställa denna utredning.

Av densamma framgår bl. a.:

Ön Bolmsö har landsvägsförbindelse med bro över sjön åt öster. Före år
1950 uppehölls trafikförbindelsen mellan ön och fastlandet åt väster med en
mindre färja. Sedan denna visat sig ej kunna fylla behovet, verkställde vägförvaltningen
i Jönköpings län en preliminär undersökning angående alternativen:
fast vägförbindelse över sjön eller ny större färja. Enligt uppgift från
vägförvaltningen räknade man då med att vägbank med bro över sjön skulle
kosta 1 100 000 kronor samt tillfartsvägar dessutom 400 000 kronor eller
sammanlagt 1 500 000 kronor. Enligt uppgift i tidningspressen vid den tiden
beräknades den kapitaliserade kostnaden för förbindelse medelst den större
färja som anordnades från nämnda år till 800 000 kronor. Vederbörande
myndigheter inom vägväsendet valde då det till synes billigare alternativet att
anskaffa en så stor färja att denna skulle kunna fylla behovet.

Trafiken bär emellertid efter år 1950 ökat och penningvärdet försämrats i
en omfattning som ej då kunde förutses. Detta har fått till följd att färjan
kontinuerligt måste vara tillgänglig i två arbetsskift från kl. 6 till kl. 24
utom under tid på vintern, då isbildning på sjön omöjliggör trafik med färja,
vilket inträffar under vintrar med långa köldperioder eller eljest sådana
förhållanden, att svår is samlas i färjleden. Det inträffar stundom under vintern
att sjön är oframkomlig för all trafik. Den trafik som likväl måste förekomma
har då ingen annan väg än den 3 å 4 mil långa vägen runt sjöns norra
ände. Vid vissa tillfällen under sommaren måste extra färj turer förekomma,
och en del trafikanter väljer att hellre fara runt sjöns norra ände än vänta i
stor ko vid färj läget.

Inom Bolmsö församling är boende omkring 700 invånare, därav ca 450
på själva ön och 250 på fastlandet väster om sjön. På båda sidor om sundet
finns enligt uppgift från byggnadsnämnden i Unnaryds kommun ca 50 som 1

Ilihang till riksdagens protokoll 1957. it samt. Nr 157—163

Motioner i Andra kammaren, nr 157 år 1957

marstugor. Dessutom finns ett stort antal personer som under sommaren privat
hyr i lantgårdar på ön eller i Sunnaryd eller dess närhet. Dessa torde
uppgå till 500 personer varje år. Utom ovanstående bedriver RESO (Folkrörelsernas
rese- och semesterorganisation) sedan några år s. k. bygdesemester
inom Unnaryds kommun. Verksamheter bedrives inom två områden, dels
Sunnaryd med förläggning i Sunnaryd och på ön, dels Södra Unnaryd med
förläggning inom nämnda socken.

Antalet gäster och gästdagar under de år rörelsen bedrivits har varit:

Sunnaryd jämte ön Antal gäster Antal gästdagar

år 1954 ...................... 284 4 082

» 1955 ...................... 401 5 540

» 1956 ...................... 418 6 120

Södra Unnaryd

år 1954 ...................... 122 1 562

» 1955 ...................... 270 3 593

» 1956 ...................... 276 3 655

Som synes har rörelsen ökat under de år den bedrivits och det är troligt att
den kommer att öka mera, enär man icke kunnat taga emot alla gäster som
sökt till trakten. Antalet rum som ställts till RESO:s förfogande ökar emellertid
varje år.

Hälsingborgs stad har på ön en sommarkoloni för barn som vistas där i
två omgångar varje år. Vardera av dessa omgångar omfattar 150 barn och
vuxna personer.

En mängd turister som besöker trakten ökar trafiken ytterligare, och det
är lätt förståeligt att den befolkning, som är boende i trakten längre eller
kortare tid, samt all trafik i övrigt medför en överbelastning på färjtrafiken
som ej kan fortgå någon längre tid.

Bohnsö församling tillhör Unnaryds storkommun. Kommunen har centralskola
i Unnaryd av typ A med 7 klasser och 7 avdelningar. På Bolmsö finns
en skola av typ B 3 och en av typ B 2 b samt på västerlandet inom församlingen
en av typ B 3. I Unnaryd är inrättat centralkök för barnbespisning i
skolorna och maten transporteras därifrån med bil till de andra skolorna i
distriktet. Det är uppenbart att färj leden, av olika anledningar, medför hinder
i denna trafik samt att skolorganisationen inom östra delen av kommunen
skulle kunna göras billigare och mera rationell, om fast vägförbindelse
fanns mellan ön och fastlandet åt väster.

Unnaryd är centralort för kommunen och trakten. Där finns provinsialläkare,
apotek, sjukstuga, hem för kroniskt sjuka, ålderdomshem, sparbank
samt kontor för affärsbank och dessutom ett livligt handelscentrum. Kommunens
styrelser samt kommunalfullmäktige har sina sammanträden i Unnaryd.
I detta sammanhang kan nämnas att Tannåkers församling, som är
belägen öster om sjön Bolmen och tillhör Forsheda storkommun, önskar bli
överflyttad till Unnaryd. Inom hela trakten råder en livlig önskan och för -

Motioner i Andra kammaren, nr 157 år 1957 3

hoppning om att denna vägfråga snart skall vinna en fullgod och definitiv
lösning.

På uppdrag av vägförvaltningen har trafikräkning förekommit vid olika
tillfällen under åren 1954, 1955 och 1956. Trafikens omfattning är naturligtvis
mycket ojämn under de olika årstiderna. Räkningen visar att under de 15
dagarna 1/1—15/1 1956 forslades med färjan 10 st. lastbilar, 330 personbilar,
16 motorcyklar, 55 trampcyklar och 484 gående. Under de 15 dagarna 1—15
juni samma år transporterades 27 bussar, 63 lastbilar, 755 personbilar, 80
motorcyklar, 159 trampcyklar och 533 gående. Även virkestransport med lastbil
förekommer i bägge riktningarna, beroende på den avverkade skogens belägenhet
i förhållande till vald avsättningsort.

Köbildningen vid färjlägena gör, att om färjförbindelsen skall fortsätta
dröjer det ej lång tid, tills opinionen kräver sådan förbättring att extra färja
insättes de dagar, då större anhopning av fordon förekommer. Det ekonomiska
värdet av den tidsförlust för fordon och trafikanter som förekommer
vid färjledens båda ändpunkter under alla dagar, mest vid köbildning, saknar
ej ekonomisk betydelse.

Förslag

Enär delegerade ansåg sig ej vara behöriga att ifrågasätta att en statlig
myndighet skulle på enskilt initiativ åtaga sig att upprätta förslag till fast
vägförbindelse över sjön och då delegerade ansåg sig förtroendefullt kunna
anlita AB Skånska cementgjuteriet i Malmö för ändamålet, vände sig delegerade
till nämnda bolag med uppdrag att »undersöka förhållandena på platsen
samt upprätta de förslagshandlingar som kunna vara erforderliga för
att sätta väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i stånd att bedöma och avgiva
yttrande i ärendet samt för riksdagens granskning och beslut». I direktivet
till bolaget framhölls att bolaget borde göra »en någorlunda tillförlitlig beräkning
av det kostnadsbelopp som företaget kan kräva under nuvarande
förhållanden». Delegerade är förvissade om att bolaget bemödat sig att följa
givna direktiv.

I överenskommelsen med bolaget ingick att vattendjupet för tre olika lägen
av bank och bro skulle undersökas samt förslagsritningar och kostnadsberäkning
upprättas för dessa alternativ.

I fråga om anläggningens föreslagna konstruktion hänvisas till ritningar
jämte utlåtande och kostnadstablå som åtföljer motionen. Bolaget har i sitt
utlåtande påpekat att kostnaden för marklösen ej medtagits, men att sådan
kostnad sannolikt ej kan undgås. Efter framställning från delegerade har
emellertid Unnaryds kommunalfullmäktige beslutat att fritt tillhandahålla
erforderliga markområden och fyllnadsmassor till anläggningen. Ersättning
till bolaget för dess utredningsarbete, utgörande självkostnadspris 5 000 kronor,
är också betald av kommunen, varvid man dock påräknat att sistnämnda
kostnad, om anläggningen kommer till stånd, ersättes från det belopp som
upptagits i förslaget till »beställarens administration och oförutsett ca 10 %».

4 Motioner i Andra kammaren, nr 157 år 1957

Såsom framgår av handlingarna är tre alternativa förslag upprättade:
Alternativ 1 som utgår från nuvarande allmänna vägar, nära de

nuvarande färjlägena, beräknas till en kostnad av............ kr 2 764 000

Alternativ II är kostnadsberäknat till ........................ » 2 589 000

Alternativ III är kostnadsberäknat till........................ » 2 412 000

Skillnaden mellan alt. I och alt. III är........................ » 352 000

Vid valet mellan de olika alternativen torde man helt kunna bortse från
alternativ II; däremot finns det starka skäl som talar för att man ej utan
vidare bör välja alternativ III. Hänsyn bör sålunda tagas till vägens läge ur
vägteknisk synpunkt, skönhetssynpunkt, terrängförhållanden, hänsyn till
den nuvarande bebyggelsen samt gammal hävd beträffande den nuvarande
allmänna vägens sträckning.

Med hänsyn till nuvarande vägförhållanden är alternativ III ur teknisk synpunkt
att föredraga. På längre sikt kan alternativ I betydligt förbättras i
detta avseende genom att på bolmsösidan räta genomfartsvägen mot Tannåker.
En sådan rätning liksom omläggning av den nuvarande vägen på fastlandssidan,
kan likväl anstå tills trafikökning nödvändiggör en sådan vägförbättring.

Från skönhetssynpunkt samt med hänsyn till terrängförhållanden, den nuvarande
bebyggelsen och gammal hävd samt den nuvarande allmänna vägens
sträckning, är alternativ I helt att föredraga framför alternativ III. Vägen
enligt sistnämnda alternativ går från väster räknat genom oländig terräng,
där kärrmark och djupa skärningar omväxlar i skogen. På inägoområdet i
sluttningen mot sjön blir en djup skärning som förfular omgivningen och
hindrar bebyggelsen vid vägens båda sidor. Västra sjöstranden förlorar i hög
grad det skönhetsvärde som den nu har. På bolmsösidan leder denna vägsträckning
huvudsakligen genom skogsmark. Vägen kommer att gå förbi
östra gaveln på Bolmsö kyrka, vilket är olämpligt enär ingången är från
väster. Alternativ I däremot går genom den gamla bebyggelsen med vacker
terräng på båda sidor om sjön, vilken icke skadas av väganläggningen. Hela
omgivningen behåller sin idyll och sin skönhet. Hembygdsgården och det vackert
belägna pensionatet Hägern på ön är belägna intill där denna vägsträckning
går fram. Tillfartsvägarna till kyrkan och kyrkbyn blir också oförändrade.

Kostnadsskillnaden 352 000 kronor är givetvis betydande, men merkostnaden
uppväges till fullo av de värden som bevaras om man följer alternativ I.

En synpunkt som man inte kan bortse ifrån är den ekonomiska. Enligt
uppgift från vägförvaltningen uppgår den årliga kostnaden för färjans drift
till 100 000 kronor. Genom anläggande av en väg inbesparas denna årliga utgift.
Med en ränta beräknad efter fyra procent, vilket kan anses som eu god
ränta på lång sikt, förräntas härigenom 2,5 miljoner kronor, motsvarande
nästan hela anläggningskostnaden. Om trafikökningen fortsätter, vilket förefaller
sannolikt, ökar också kostnaden för underhåll och drift av färjan och
behovet av fast vägförbindelse blir alltmera framträdande.

Motioner i Andra kammaren, nr 157 år 1957

Föreliggande utredning visar behovet av en fast vägförbindelse mellan ön
och fastlandet, men då vi anser att den inte helt kan läggas till grund för
anslagsäskande hemställer vi

att riksdagen må anhålla hos Kungl. Maj :t om utredning
om en fast vägförbindelse över sjön Bolmen mellan Bolmsö
och Sunnaryd samt om vidtagande av de åtgärder vartill utredningen
kan föranleda.

Stockholm den 24 januari 1957

T. G. v. Seth

Yngve Hamrin
i Jönköping

Edvin Gustafsson
i Bogla

Carl-Wilhelm

J. W. Pettersson
i Norregård

Harald Almgren
Anders Forsberg
Lothigius

Fridolf Jansson
i Benestad

Erik Magnusson
i Tumhult

Henning Carlsson

Karl Rask