Nr 127—134 Motioner i Första kammaren, nr 127 år 1962

Motion 1962:127 Första kammaren

Nr 127—134 Motioner i Första kammaren, nr 127 år 1962

1

Nr 127

Av herr Bergh, Ragnar, m.fl., om inrättande vid Stockholmsuniversitetet
av en laborator i naturgeografi.

(Lika lydande med motion nr 318 i Andra kammaren)

Sedan 1930-talet intar geografiska institutionen vid Stockholms universitet
en internationellt ledande plats inom den del av naturgeografien, som går
under benämning glaciologi, d. v. s. vetenskapen om glaciärerna. Denna vetenskapsgren
är för vårt lands vidkommande så till vida av grundläggande betydelse
som landets terrängformer och jordarter väsentligen tillkommit i glacial
miljö, under och intill en inlandsis. Glaciärerna äro också känsliga registratorer
av förändringar i klimatet, variationer som ofta äro svåråtkomliga för
direkt observation. Betydelsen av glaciologien sträcker sig därför långt utöver
naturgeografiens egna domäner och är därtill på åtskilliga punkter avsevärd
även för det praktiska livet.

Glaciologiens främste aktivt verksamme företrädare vid Stockholms-universitetet
och inom landet i dess helhet är numera docenten Valter Schytt.
Schytt, som är född 1919 och disputerade för fil. doktorsgrad våren 1958,
arbetade under 1940-talet på glaciärer i svenska Lappland, Norge och på
Island. Han deltog som nästkommenderande och tillika ledare för den glaciologiska
arbetsgruppen under den stora norsk-briltisk-svenska Antarktisexpeditionen
1949—1952. Fältsäsongen 1954 ledde han ett forskarlag om 10
man till norra Grönland och utförde på uppdrag av den amerikanska ingenjörskårens
forskningsinstitut för snö, is och ständig tjäle (S1PRE; den största
organisation för dylik forskning som över huvud finnes) undersökningar på
inlandsisen. Han deltog 1956 på inbjudan av den dåvarande chefen för Administrationen
för den norra sjövägen (Glavsevmorput) V. Burchanov i en rysk
arktisk expedition, varvid bl. a. Spetsbergens Nordostland besöktes. Han tog
initiativ till och ledde själv en stor glaciologisk expedition till Nordostlandet
under det geofysiska året 1957—1958. Under de senaste åren har han övertagit
ledningen av de sedan 1940-talets mitt pågående och nu starkt intensifierade
glaciärundersökningarna i Kebnekajsefjällen. Han har därvid lett
uppbyggnaden av Stockholms-universitetets naturgeografiska fältstation
därstädes och är tillika dess föreståndare. Han har i olika sammanhang företagit
och organiserat lavinforskning och är den s. k. Lavinkommitténs ordförande.

Schytts vetenskapliga produktion ligger väsentligen inom glaciologien,
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 3 samt. ,Vr 127—134

2

Motioner i Första kammaren, nr 127 år 1962

inklusive snö- och isforskningen, men sträcker sig in över och har djupgående
betydelse jämväl för geomorfologien (vetenskapen om terrängformerna),
kvartärgeologien, hydrologien och klimatologien. Den är genomgående av
mycket hög kvalité; resultaten äro på många punkter av grundläggande betydelse
och delvis sensationella. För karakteristiken av honom som forskare
är det också nödvändigt att framhålla en osedvanlig initiativkraft och organisationsförmåga,
bevisade inte minst genom framgångsrikt genomförda
stora expeditioner. Han intar i dag en ledande plats bland världens glaciologer
och polarforskare, och hans ställning markeras genom internationella
uppdrag. Han deltog 1957 i bildandet av SCAR (Scientific Committee on
Antarctic Research; »Special Committee» vid den vetenskapliga topporganisalionen
ICSU) samt var dess första sekreterare; deltog på inbjudan av
National Academy of Sciences i en internationell havsiskonferens i USA
1958; deltog som chefsdelegat för ICSU vid Antarktissymposium i Buenos
Aires 1959 o. s. v.

Med utgångspunkt i det ådagalagda behovet av en laboratur i naturgeografi
vid Stockholms-universitetet och i docenten Schytts framstående meriter —
bl. a. bestyrkta i ett i februari 1961 ingivet sakkunnigutlåtande av professorerna
F. Hjulström, G. Hoppe och S. Rudberg — har universitetet i sina petita
avseende budgetåren 1961/62 resp. 1962/63 äskat en dylik laboratur och att
docenten Schytt måtte utses till dess förste innehavare. Kanslern för rikets
universitet har vid båda tillfällena upptagit dessa äskanden som sina.

Docent Valter Schytt har stående erbjudanden om synnerligen förmånliga
anställningar i U.S.A. där han f. ö. redan 1953/54 tillbragte 3 terminer som
»Research associate» och »Member of the Faculty» vid Northwestern Univérsity,
Illinois. Det senast, 1960, erhållna av dessa erbjudanden innebär en
årslön av 12 000 dollars (drygt 62 000 kr.). Som e. o. docent (Ae 24:25) har
Schytt under den innevarande, senaste 3-årsperioden av sitt förordnande f. n.
en årslön av 31 512 kr. Årslönen för en laborator (Bo 1) uppgår f. n. till
42 840 kr. Till denna löneskillnad kommer självklart den utomordentliga
otrygghet för framtiden som en tidsbegränsad befattning innebär. — Det rådet’
knappast någon tvekan om att Schytt ser sig tvingad att acceptera något
av de amerikanska erbjudandena, såframt han icke inom en nära framtid
kan tillförsäkras en ordinarie högre befattning vid svenskt universitet, I en
tid av fortgående internationalisering inom vetenskapen kan detta synas
vara en överkomlig förlust. Så är emellertid ingalunda fallet. Det måste betraktas
som synnerligen angeläget, att det inom vårt land finnes en kvalificerad
expert i glaciologi. Det är befogat inte bara med hänsyn till att en sådan
vetenskapsgren bör vara representerad i vårt land, som dock alltjämt, har
nära 250 glaciärer och, än viktigare, som i så utomordentligt hög grad £of^
mats av glaciärer ; det är lika befogat för den roll som glaciologien spelår för

Motioner i Första kammaren, nr 127 år 1962

3

en lång råd andra vetenskapsgrenar, för utvecklingen av dessa och för det
praktiska livet.

Med hänsyn till ovanstående föreslås,

att riksdagen måtte besluta om inrättande från den I juli
1962 av en laboratur i naturgeografi vid Stockholms-universitetet
med docenten Valter Schytt som förste innehavare.

Stockholm den 25 januari 1962

Ragn. Bergh

Rickard Sandler

Hugo Osvald