Nordiskt samarbete om miljöprojekt

Motion 1985/86:Jo740 Lars Werner m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo740

Lars Werner m. fl. (vpk)
Nordiskt samarbete om miljöprojekt

Nordiska rådet antog på sin 33:e session i Reykjavik 1985 en rekommendation
om en handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning.
Av underlagsmaterial och protokoll framgår att insatserna på miljöområdet
i stort inskränker sig till hänvisningar till resp. lands insatser för att minska
svavelutsläppen. De nordiska länderna har 1982 genom ett uttalande förpliktigat
sig att aktivt arbeta för att reducera svavelutsläppen och har också
sedan dess arbetat för att få med ett ytterligare antal länder i den s. k. 30procentsklubben.

De nordiska länderna har emellertid en rad andra miljöproblem som
borde lösas genom gemensamma insatser och som i likhet med satsningar
för att minska svaveldioxidutsläppen kräver stora investeringar. Samtidigt
som sådana satsningar görs kan man räkna med att de bär frukt i ett längre
perspektiv såväl när det gäller förbättringar för människor och miljö som
för samhällsekonomin i respektive land.

1 rapporten Norden och miljön (NU 1984:4) framkommer att det inom
miljöområdet finns möjlighet till en lång rad samnordiska projekt som både
är arbetskraftsintensiva och som skulle utgöra ett speciellt nordiskt bidrag i
debatten om den globala miljösituationen vad gäller bättre hushållning
med naturresurserna.

Sådana projekt fanns inte med i den nordiska handlingsplanen för ekonomiska
utveckling och sysselsättning. Projekt som redan nämnts vid mötet
i Reykjavik, bl. a. från social- och miljöutskottets föredragande, gäller avgasrening,
rökgasrening, föroreningskontroll och -bekämpning, energi,
skydd för biotoper etc. Vad som efterlystes var nordiska projekt för att
utveckla en miljövänlig teknik som kan ge arbetstillfällen och dessutom
exportmöjligheter på utomnordiska marknader. Sådana gemensamma insatser
borde också kunna ge direkt samhällsekonomisk nytta.

I samband med Nordiska rådets rekommendationer överläts åt ministerrådet
att utreda en ny låneordning inom Nordiska investeringsbanken. Låneordningen
”skall ha till ändamål att bistå vid finansieringen av de större
investeringsobjekt” som ingår i nämnda handlingsplan. Hittills har dock
inga insatser på miljöområdet kommit i fråga, medan däremot ett så omdiskuterat
och kontroversiellt vägprojekt som motorvägen mellan Uddevalla
och Stora Höga, ett delprojekt av Scan Link (”Gyllenhammars väg”), avses
finansieras med hjälp av den nya låneordningen.

Med tanke på att ”stora resurskrävande motorvägssystem, vilkas syfte är
att prioritera landsvägstrafiken” står för en politik som saboterar miljön

Mot. 1985/86
Jo740

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan framförts föreslås

att riksdagen uttalar sig för samnordiskt arbete på miljöområdet,
finansierat genom Nordiska investeringsbanken, i enlighet med vad
som anförts i motionen.

Stockholm den 27 januari 1986
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)

Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)

Viola Claesson (vpk)

och satsningar för att minska luftföroreningar måste projekt som Scan Link
dömas ut. (Enligt riksdagsbeslut den 18 december 1985.)

Ett förbättrat nordiskt samarbete kring en rad miljöprojekt är däremot
framtidsinriktat och skulle få ett starkt folkligt stöd. Det är vår uppfattning
att Nordiska Investeringsbankens nya låneordning bör användas till investeringar
på miljöområdet, typ de ovan nämnda för att utveckla miljövänlig
teknik.

5