Nationellt projekt mot narkotika

Motion 2004/05:So206 av Sofia Larsen (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nationellt projekt mot narkotika med utgångspunkt från Kumlamodellen.

Motivering

Under de senaste åren har det presenterats fler rapporter som visar att droganvändandet ökar bland unga i Sverige. Fler dricker mer och fler missbrukar piller och fler provar knark. Många unga har också en mer liberal syn på droger än tidigare.

Det behövs gemensamma krafttag för att minska droganvändningen i Sverige. Vi behöver gemensamma, nationella initiativ och resurser för att ytterligare förhindra spridning av narkotika. Det behövs också mer information om narkotikans negativa effekter. Insatser som syftar till att minska efterfrågan på narkotika har stor betydelse för den framtida drogutvecklingen. De metoder som har effekt används i alltför liten utsträckning, och det saknas kunskap och resurser att nå utsatta barn och ungdomar.

I Kumla kommun har man sedan några år tillbaka tillämpat en enkel men effektiv arbetsmetod för att bekämpa distribution och användning av narkotika bland ungdomar. Under tiden har tillgången till och användningen av narkotika bland ungdomar minskat rejält.

Arbetet har i grunden skett genom att kommunen haft två fältarbetare verksamma. Fältarbetarna har arbetat under den sociala nämnden, men har haft direkt samarbete och kontakter med polis och skolor i kommunen. Fältarbetarna har i hög grad arbetat uppsökande ute i miljöer där ungdomar vistas och där risken finns att narkotika hanteras. De har arbetat förebyggande ute i skolor och på allmänna samlingsplatser. Fältarbetarna har genom sitt arbetssätt också kunnat identifiera de individer som redan har narkotikaproblem och lämpliga åtgärder har kunnat sättas in från samhällets sida.

Fältarbetarna har haft ett långtgående samarbete med närpolisen i kommunen vilket lett till en stark synergieffekt när det gäller att minimera narkotikahanteringen. Samarbetet mellan fältarbetare och polis har lett till att det blivit obekvämt att handla med narkotika i Kumla. Detta har gjort att vårdåtgärder m.m. har satts in för identifierade missbrukare samt att narkotikabruket bland ungdomar minskat kraftigt.

Ett nationellt projekt för att minska droganvändningen bland unga bör initieras. Ett sådant projekt kan väl ha sin utgångspunkt från den s.k. Kumlamodellen.

Stockholm den 15 september 2004

Sofia Larsen (c)