Näringspolitiken

Motion 1998/99:N321 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

Inledning

Statens näringspolitik har enligt vår mening en nyckelroll när
det gäller att förverkliga målsättningen om en långsiktigt
hållbar utveckling. Ska den kunna leva upp till detta måste
den emellertid bli betydligt mer miljöoffensiv än vad som
kan utläsas i årets budgettext. Det allmänna
tillväxtmässandet måste kompletteras med och balanseras av
tydliga riktlinjer och målsättningar om tillväxtens innehåll.
Tillväxt är förvisso inte i sig oförenlig med en hållbar
utveckling, men all tillväxt är heller inte förenlig med detta
mål. Så länge tillväxt mäts med det traditionella och trubbiga
BNP-måttet, bör rop på ökad tillväxt mötas med sund skepsis
och konstruktiv kritik.

Politikens roll inom näringslivet är framför allt att skapa lagar och regler
som underlättar mångfald och utveckling, samtidigt som gränser sätts för
marknadens utrymme ur ett socialt och miljömässigt perspektiv.

A 2. Småföretagsutveckling

Vi delar regeringens uppfattning att vi ska sträva efter att
förbättra förutsättningarna för företagande och
entreprenörskap och välkomnar därför de ökade anslagen till
småföretagsutveckling. Vi föreslog förra året en ökning med
40 miljoner och stöder därför den föreslagna ökningen med
50 miljoner. Anslagsökningen bör bland annat användas för
att möjliggöra en ökad verksamhet med s.k.
såddfinansiering, som visat sig vara en intressant och
framgångsrik metod att hjälpa nya företag att starta. Stöd till
projekt för kvinnliga nätverkskrediter är ett annat angeläget
område.

A 3. Stöd till kooperativ utveckling

Däremot anser vi att stödet till kooperativ utveckling är för
svagt. Det framgår av budgettexten att det verksamhetsmål
som gäller för detta stöd är att rikta rådgivningsinsatser till
bildande av kooperativa företag som skapar nya
arbetstillfällen och främjar utvecklingen av kooperativa
verksamheter som stärker medborgarnas inflytande som
medborgare och konsumenter; just det sista "medborgare och
konsument" är viktigt i en tid då allt starkare krafter försöker
reducera människan till blott och bart konsument. Att
anslaget inte helt tagits i anspråk borde föranleda en mer
kraftfull marknadsföring av denna stödform.

De resurser som går till ny kooperation via LKU (Lokala Kooperativa
Utvecklingscentra) är mycket kostnadseffektiva (11 000 kronor per arbets-
tillfälle). I andra sammanhang kalkylerar man med långt högre kostnader för
att skapa nya arbeten. LKU bedriver också en mycket blygsam men effektiv
rådgivning under former som hittills inte erhållit någon ekonomisk garanti.
För att förstärka denna verksamhet bör anslaget utökas med 9 miljoner
kronor.

C 2. Konkurrensforskning

Här föreslås en höjning av anslaget från 4 till 6 miljoner. Vi
anser att konkurrensforskningen inte ska högprioriteras på
detta sätt i förhållande till konsumentforskningen, utan
föreslår att anslaget ligger kvar på den tidigare nivån och att
de 2 extramiljonerna i stället läggs på konsumentforskning
som då får ett lika stort anslag.

D 1. Teknisk forskning och utveckling

Föreslaget anslag kan minskas med 90 miljoner kronor.
Motivet är att forskningsstiftelserna disponerar mycket
pengar, och med möjlighet till insyn och demokratisk
påverkan i dessa, kan det statliga anslaget minskas något. Av
anslagna medel bör ALMI disponera 150 miljoner kronor för
nydanande forskning och utveckling i småföretagen. Av
dessa medel bör en ram på 50 miljoner kronor avsättas för
sektorn miljöteknik.

D 5. Bidrag till
Ingenjörsvetenskapsakademien

Anslaget minskas med 2 miljoner kronor. Av alla akademins
utredningar och program framgår att akademin är helt
oförstående till de krav som en hållbar utveckling ställer på
tekniken.

E 4. Investeringsfrämjande

Investeringsfrämjandet med Invest in Sweden Agency har
som mål att utländska företag genomför nyinvesteringar och
nyetableringar samt samverkar med svenska företag. Vi
anser inte att detta primärt är en statlig uppgift och föreslår
att anslaget dras in.

F 5. Stöd till konsumentorganisationer
och F 6. Stöd till konsumentforskning

Det marknadsekonomiska systemet förutsätter kritiska och
kunniga konsumenter, som har möjlighet att göra medvetna
val. För att konsumenterna ska få dessa förutsättningar måste
insatserna på det konsumentpolitiska området öka och
konsumentforskningen få ökade resurser. Vi föreslår därför
en ökning av stödet till konsumentorganisationer med 2
miljoner kronor och en ökning av stödet till
konsumentforskning med 2 miljoner.

Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr

Utgiftsområde 24 Näringsliv
Regeringen
Miljöpartiet

Förslag
Beräknat

Avvikelse från regeringen

1999
2000
2001
1999
2000
2001

Totalt utgiftsområdet

2 898
2 837
2 966
0
-129
-130

Anslag

A 1
Närings- och
teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader
214
218
222

A 2
Småföretagsutveckling
184
184
184

A 3
Stöd till kooperativ
utveckling
17
17
17
9
9
9
A 4
Turistfrämjande
81
82
83

A 5
Sveriges geologiska
undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet
m.m.
188
128
130

A 6
Sveriges geologiska
undersökning:
Geovetenskaplig forskning
5
5
5

A 7
Sveriges geologiska
undersökning: Miljösäkring
av oljelagringsanläggningar,
m.m.
35
40
40

B 1
Patentbesvärsrätten
12
12
12

B 2
Styrelsen för ackreditering
och teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet
16
16
17

B 3
Styrelsen för ackreditering
och teknisk kontroll: Bidrag
till riksmätplatser
25
10
10

B 4
Elsäkerhetsverket
37
38
39

B 5
Sprängämnesinspektionen
15
15
16

B 6
Bidrag till standardisering,
prov-nings- och mätteknisk
FoU m.m.
77
78
80

B 7
Patent- och
registreringsverket:
Finansiering av viss
verksamhet (likvidatorer)
9
10
10

C 1
Konkurrensverket
62
64
65

C 2
Konkurrensforskning
6
6
6
-2
-2
-2
D 1
Teknisk forskning och
utveckling
689
697
710

-90
-90
D 2
Rymdstyrelsen:
Förvaltningskostnader
14
15
15

D 3
Rymdverksamhet
530
537
543

D 4
Bidrag till Stiftelsen Sveriges
teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet
30
30
30

D 5
Bidrag till
Ingenjörsvetenskapsakademi
en
5
5
5
-2
-2
-2
E 1
Kommerskollegium
54
55
55

E 2
Exportfrämjande verksamhet
158
174
174

E 3
AB Svensk exportkredits
statsstödda
exportkreditgivning
5
1
0

E 4
Investeringsfrämjande
47
48
49
-9
-48
-49
E 5
Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen
150
150
250

F 1
Marknadsdomstolen
5
5
5

F 2
Konsumentverket
77
79
78

F 3
Allmänna
reklamationsnämnden
14
14
14

F 4
Fastighetsmäklarnämnden
6
6
6

F 5
Stöd till
konsumentorganisationer
4
4
4
2
2
2
F 6
Stöd till konsumentforskning
2
2
2
2
2
2
F 7
Bidrag till miljömärkning av
produkter
5
5
5

G 1
Täckande av förluster vid
viss garantigivning m.m.
6
4
2

G 2
Medel till AB Göta
kanalbolag för upprustning
och drift av kanalen
15
15
15

G 3
Kostnader för
omstrukturering av vissa
statligt ägda företag m.m.
75
45
45

G 4

Avgifter för vissa

Avgifter för vissa
internationella organisationer
23
23
23

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att på statsbudgeten för 1999 fördela anslagen på
utgiftsområde 24, Näringspolitik, i enlighet med vad som anförts i motionens
tabell,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag på utgiftsområde 24,
Näringspolitik, för budgetåren 2000 och 2001 enligt tabell.

Stockholm den 28 oktober 1998

Birger Schlaug (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Matz Hammarström (mp)

Kia Andreasson (mp)

Peter Eriksson (mp)

Gunnar Goude (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Barbro Johansson (mp)

Mikael Johansson (mp)

Thomas Julin (mp)

Per Lager (mp)

Ewa Larsson (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Kerstin-Maria Stalín (mp)

Lars Ångström (mp)